STOCKHOLM.
— Vi anse oss böra med några ord fästa
läsarens serski!da uppmärksamhet på den sorg-
liga underrättelse, som i dagens utländska ny-
heter förekomma, om engelske f. d. premier-
ministern, baroneten sir Robert Peels död ef
ter det fall han hade gjort under en promenad
till häst.
Sir Robert Peel har under en längre tid på
il ansetts för nutidens största statsman.
jemte förekommer, vid hans poiitiska
bana vi-sa egenheter, som äro högst intressanta
att betrokta såsom tidstecken. Vid början af
sin offexiliga verksamhet uppträder ia nem-
ligen såsom en af torypartiets ledare och kom
äfven i sådan egenskap in i minisidren. Men
han hade icke varit länge inne i affärerna, förrän
hans !j:sa praktiska blick och hans fosterländ-
ska sinne insåg behofvet af flere reformers vid-
tagande i fribetens intresse, hvilkas nödvän-
dighet han äfven förstod att göra gällande och
sålunda genomdref dem.
Denna ändighet åstadkom på cin tid in-
om hvei man ken kalla den feshionabla ellsr
förnäms:s delen af de politiska kretsarna, en
ton, son: det kan vara artigt att påminna sig.
Det ble! aemlisen på modet, att berömma Sir
Roberi, otligen ifrån den syppunkten, ait
det tydi:sen förmentes visa sig att om refor-
mer skola genomdrifvas, så måste detta icke
utgå if: t demokratiska partiet, utan tvert-
om ifrån aristokratien, och denna j:rgon upp-
repades ru vid aila hof, i alla salonger cch i
alia konservativa blad. På denna grund var
således Peel en tid dagens hjelte hos alla par-
tier, och så il vida var allt godt och väl. —
Men de tonsersvative hade gjort upp räknin-
gen ut:n värden. Ju mera Peel! blef den sty-
rande ministern, desto tydligare började ban
inse att bebolvet af reformer var långt wvid-
sträcktare än måhända han sjelf eller åtmin-
stone pariiet i början hade föreställt sig, och
ännu til! pamnet qvarstående såsom en Tory,
blef han snart den radikalaste statsman Eng-
Jand någonsin haft, som med ro:en uppryckte
minga s de missbruk, i hvilka fåväldet och
de aristokratiska privilegierna frodats.
Nu bef tonen annorlunda omstämd. Dekon-
servativa bladen some förut hade prisat cch
upphöj! ionom med ett ille facietn, vände sig
nu emot honrm med en bitterhet motsvarande
deras för;a iofsånger, och detsamma bar för-
håliande: varit i andra länder, i samma min
som bar 3 andra sidan skördade majoritetens
tacksamhet och beundran, den han, lyckligare
än de flesia statsmän, tager ofläckad med sig i
grafven. Ara åt den store manncens minne som
gagnat 1 land och vunnit odödlighetens krona
genom en karakter och en förmåge, bvilka
hafta få notstseken i historien.