tillfogat ministren ett kännbart nederlag, i trots af 5 alla ansträngningar af inrikesministern Baroche. Sait ken var den, att ministeren den 28 Juni ville bafva D sin favoritproposition, om märernas afsättlighet, satt 1 på dagordningen för nästkommande thorsdag; men I dess bemödanden strandade mot bergets och legitimistpartiets koalition. f Under en d-batt den 29:de om eit lagförslag mot ocker utföllo tvenne voteringar mot ministeren och I en votering till förmån för ett amendemen: af Cre5 mieux. (Den 4 Juli gick likväl ockerlagen genom : andra läsningen). Samma dag (den 29) framlade tryckfrihetsutskottet sitt betänkaade, hvari föreslås en kaution af 30.000 francs för sådana tidningar i Paris, som utgifvas 3 gånger i veckan eller derutöfver; och 48,000 francs för dem, som endast utgifvas 2 gånger i veckan eller. derunder. Debatten härom utsattes till thorsdagen den 4 dennes. Emellertid låter legitimistbladet Gazette de France förstå, att legitimisterna vid en sammankomst å Rue de Tivoli fattat det beslut att af xzlla krafter bekämpa äfven det nya tryckfrihetslagförslaget, hyil ket hotar att ruinera hela proviaspressen, hvaribland legitimisterna påstås räkna icke mindre än bortåt 480 organer. Legitimisternes koalition med berget, säger en, tidning, har åstadkommit stark förbittring mellan mojoritetens oliza fraktioner, äfvensom en stegring i ? det spända förhållande mellan regeringen och natioI nalförsamlingen, hvilket en längre tid varit märkbart. De f. d. konservativas parti förebrår legitimisterna i I de häftigaste uttryck för deras affall från ordningens sak och deras koalition med venstern. S rn AA mh mm -— jr om —— In for Regeringens speciella organer tala om national-! församlingens vanmakt och klandra den, emedan! den icke äger nigon sluten, bestämd majoritet, på hvilken regeringen kan stödja sig; de låta tydligen förstå, att den allmänna stagnatioaen, bristen på all-!! mänt förtroende och regeringsärendernas tröga gång ! endast härrör från antagonismen mellan majoritetens ! båda hufvudfraktioner: legitimisterna och regeringspartiet.n En personlig vän till repubiikens president och )! kamrat i hans exil och fångenskap, vid namn Peauger, offentliggör i Siegcle ett bref till presidenten, i hvilket ban begär att entledigas från sin befattning såsom direktör för nationalboktryckeriet. Peaugeran-j! klagar deri Louis Nspoleon Bonapartes regering, att s i alla afseenden vara en kontrarey lutionens rege-!! ring; hvilken han för sin del icke längre ville tjena. l Brefvet slutar med följande ord: Jag har hvarken makt eller inflytande i den po-! litiska verlden. Min reträtt skall icke efterlemna någon KL tom plats. Jag drager mig tillbaka, utan att väcka något uppseende. Jag är endast en rättskaffens man, 5 som gifver eder en af de sista upprigtiga varningar, som ni måhända cerhåller. Skall ni bry er derom ? Ett försök att störta Dupin från -presidentsstolen skall hafva strandat mot Bedeaus och legitimistpartiets motstånd. Det ansågs för gifvet, att Dupin! skulle blifva återvald. 1 Ea tidning berättar ryktesvis, att Persigny, somj! ännu befioner sig i Paris, skulle i en särskild mission afresa till St. Petersburg och redan har manj! börjat fundera öfver ändamålet härmed. Enligt en ! version skulle afsigten vara att i presidenten BonaI partes namn fria till en dotter af storfurst Michael. Efter hemkomsten skulle Persigny blifva utrikesminister 0. 8. V. Franska sändebudet har återvändt till London. Sigcle för den 29 Juni har blifvit seqvestrerad. ! I Lyon fortara arresteringar af personer, som äro ledamöter af Nemliga sällskaper. 4851 års budget skall nu voteras före nationalförI samlingens prorcgation, men frågan om årssnslaget!! för presidentens representationskostnader skall uppskjutas till ett mer gynnsamt tillfälle. I Den 1 Juli begärde handelsministern 50,000 !:ancs för Frankrikes delaktighet i nästkommande års s:ora industriexposition i London. Den sedaaste bankberättelsen visar, att dei metalliska förrådet förminska:s 4, millioner i Paris och 6 , millioner i landsorterna. Diskontobeloppet hade i Paris samtidigt stigit omkring 3 mill. Notcirkulationed hade i Paris stigit 4V, millioner och ilandsorterha 4 million fr. Den sednoaste telegrafdepeschen är af följande innehåll: Paris den 2 Juli. I nationalförsamlingens session för dagen förekommo blott mindre vigtiga föremål. : Utrikesministern Lshitte framlade ett lagför-: slag angående ömsesidig utlefyerering mellan Frank-! rike och Sachsen. Artmand Marrast öfveriager redaktionen af tidningen Credit (hvilken ansetts för Cavaignacs organ). rt Räntan steg, emedan större böjelse för liqvidation visade sig. Femprocenis 9480; treprocents 56,03.:n L f j 1 j l j i j Korrespondenten från Paris till engelska tidningen the economist lemnar åter igen några rätt märkvärdiga uppgifter angående frågan om det stora tremillionersanslaget till presidenten i Frankrike. Kabinettiet var först emot billen, som ansågs farlig, men presidenten envisades dermed och ministrarne nödgades företaga den obehagliga affären. Mr Fouid fann i början, att i församlingen en pluralitet af öf ver 100 röster var emot anslaget, men han försökte . att med alla medel besegra svårigheten. Kommitteen hade en gång förkastat billen, med 9 röster emot 6, men som Ludvig Napoleon erkärde att han var i brydsam ställning, föreslog den en summa af 1,600,000 francs för en gång. Presidenten förkla-! rade, att ban ej antog en sådan nedprutsd summa, och att han, om ej de tre millionerna beviljades, skulle nöja sig med sina 1,200,000 fr., men då flytta till Hötel de Rhin vid! Vendomeplatsen, lefva såsora privat man och afsäga sig alla officiella emottag-! ningar. Nu sökte ministerens tidningar alt gå en annan väg. oConstitutionnel hotade församlingen med fö!jderna af ett afslag. Presidenten skulle öfvergifva ordningens parti och taga sin minister ibland de röde och socialisterne. Detta verkade måhända på några fega ibland representanterna, men retade orleanister och legitimister, hvilka vilja blifva af med! Napoleon ju förr dess heldre och slä ned republiken! samt återställa monarkien. Underhandlingarne blefvo nu flitiga och utgången är känd. Men missnöjet hos presidenten mot församlingen och hos denna mot honom är en följd af hela denna affär. Ludvig Napoleon skulle gerna göra sig af med sin minister och taga en bland de moderate republikanerna, sådana som hr Dufaure m. fl.; men han riskerar att då få en stor majoritet mot sig.i församlingen af legitimister, orleanister och berget. Legitimisterze vilja vara af med tre bland ministrarne, och hufvudsakligen general dHautpoul, med hvilken general Changarnier ej är nöjd, cch legitimisterze hålla med denne truppernas generealbefälhafvare. Presidenten vill Väl Vara afmed Changarnier, men vågar ej, ty han skulle då öppet bryta med 1 gitimisterna, och de äro i församlingen öfver 200. Örleanisternas tidningar orda öppet om atttiden är inne att återgå till monarki och afvakta den länge Amtalada traltatan allan Oeloanska grenen