tillfogat ministren ett kännbart nederlag, i trots af 5
alla ansträngningar af inrikesministern Baroche. Sa- it
ken var den, att ministeren den 28 Juni ville bafva D
sin favoritproposition, om märernas afsättlighet, satt 1
på dagordningen för nästkommande thorsdag; men I
dess bemödanden strandade mot bergets och legiti-
mistpartiets koalition. f
Under en d-batt den 29:de om eit lagförslag mot
ocker utföllo tvenne voteringar mot ministeren och I
en votering till förmån för ett amendemen: af Cre- 5
mieux. (Den 4 Juli gick likväl ockerlagen genom :
andra läsningen).
Samma dag (den 29) framlade tryckfrihetsutskot-
tet sitt betänkaade, hvari föreslås en kaution af
30.000 francs för sådana tidningar i Paris, som ut-
gifvas 3 gånger i veckan eller derutöfver; och 48,000
francs för dem, som endast utgifvas 2 gånger i vec-
kan eller. derunder. Debatten härom utsattes till
thorsdagen den 4 dennes.
Emellertid låter legitimistbladet Gazette de France
förstå, att legitimisterna vid en sammankomst å Rue
de Tivoli fattat det beslut att af xzlla krafter be-
kämpa äfven det nya tryckfrihetslagförslaget, hyil
ket hotar att ruinera hela proviaspressen, hvar-
ibland legitimisterna påstås räkna icke mindre än
bortåt 480 organer.
Legitimisternes koalition med berget, säger en,
tidning, har åstadkommit stark förbittring mellan
mojoritetens oliza fraktioner, äfvensom en stegring i ?
det spända förhållande mellan regeringen och natio- I
nalförsamlingen, hvilket en längre tid varit märkbart.
De f. d. konservativas parti förebrår legitimisterna i I
de häftigaste uttryck för deras affall från ordningens
sak och deras koalition med venstern. S
rn - AA mh mm
-— jr om —— In for
Regeringens speciella organer tala om national-!
församlingens vanmakt och klandra den, emedan!
den icke äger nigon sluten, bestämd majoritet, på
hvilken regeringen kan stödja sig; de låta tydligen
förstå, att den allmänna stagnatioaen, bristen på all-!!
mänt förtroende och regeringsärendernas tröga gång !
endast härrör från antagonismen mellan majoritetens !
båda hufvudfraktioner: legitimisterna och regeringspar-
tiet.n
En personlig vän till repubiikens president och )!
kamrat i hans exil och fångenskap, vid namn Peauger,
offentliggör i Siegcle ett bref till presidenten, i hvil-
ket ban begär att entledigas från sin befattning så-
som direktör för nationalboktryckeriet. Peaugeran-j!
klagar deri Louis Nspoleon Bonapartes regering, att s
i alla afseenden vara en kontrarey lutionens rege-!!
ring; hvilken han för sin del icke längre ville tjena. l
Brefvet slutar med följande ord:
Jag har hvarken makt eller inflytande i den po-!
litiska verlden. Min reträtt skall icke efterlemna någon KL
tom plats. Jag drager mig tillbaka, utan att väcka
något uppseende. Jag är endast en rättskaffens man, 5
som gifver eder en af de sista upprigtiga varningar,
som ni måhända cerhåller. Skall ni bry er derom ?
Ett försök att störta Dupin från -presidentsstolen
skall hafva strandat mot Bedeaus och legitimistpar-
tiets motstånd. Det ansågs för gifvet, att Dupin!
skulle blifva återvald. 1
Ea tidning berättar ryktesvis, att Persigny, somj!
ännu befioner sig i Paris, skulle i en särskild mis-
sion afresa till St. Petersburg och redan har manj!
börjat fundera öfver ändamålet härmed. Enligt en !
version skulle afsigten vara att i presidenten Bona-
I
partes namn fria till en dotter af storfurst Michael.
Efter hemkomsten skulle Persigny blifva utrikesmi-
nister 0. 8. V.
Franska sändebudet har återvändt till London.
Sigcle för den 29 Juni har blifvit seqvestrerad. !
I Lyon fortara arresteringar af personer, som äro
ledamöter af Nemliga sällskaper.
4851 års budget skall nu voteras före nationalför- I
samlingens prorcgation, men frågan om årssnslaget!!
för presidentens representationskostnader skall upp-
skjutas till ett mer gynnsamt tillfälle. I
Den 1 Juli begärde handelsministern 50,000 !:ancs
för Frankrikes delaktighet i nästkommande års s:ora
industriexposition i London.
Den sedaaste bankberättelsen visar, att dei metal-
liska förrådet förminska:s 4, millioner i Paris och
6 , millioner i landsorterna. Diskontobeloppet hade
i Paris samtidigt stigit omkring 3 mill. Notcirkula-
tioned hade i Paris stigit 4V, millioner och ilands-
orterha 4 million fr.
Den sednoaste telegrafdepeschen är af följande in-
nehåll:
Paris den 2 Juli. I nationalförsamlingens ses-
sion för dagen förekommo blott mindre vigtiga före-
mål. : Utrikesministern Lshitte framlade ett lagför-:
slag angående ömsesidig utlefyerering mellan Frank-!
rike och Sachsen.
Artmand Marrast öfveriager redaktionen af tid-
ningen Credit (hvilken ansetts för Cavaignacs organ). rt
Räntan steg, emedan större böjelse för liqvida-
tion visade sig. Femprocenis 9480; treprocents
56,03.:n
L
f
j
1
j
l
j
i
j
Korrespondenten från Paris till engelska tidningen
the economist lemnar åter igen några rätt märk-
värdiga uppgifter angående frågan om det stora tre-
millionersanslaget till presidenten i Frankrike. Ka-
binettiet var först emot billen, som ansågs farlig,
men presidenten envisades dermed och ministrarne
nödgades företaga den obehagliga affären. Mr Fouid
fann i början, att i församlingen en pluralitet af öf
ver 100 röster var emot anslaget, men han försökte .
att med alla medel besegra svårigheten. Kommit-
teen hade en gång förkastat billen, med 9 röster
emot 6, men som Ludvig Napoleon erkärde att han
var i brydsam ställning, föreslog den en summa af
1,600,000 francs för en gång. Presidenten förkla-!
rade, att ban ej antog en sådan nedprutsd summa,
och att han, om ej de tre millionerna beviljades,
skulle nöja sig med sina 1,200,000 fr., men då flytta
till Hötel de Rhin vid! Vendomeplatsen, lefva såsora
privat man och afsäga sig alla officiella emottag-!
ningar.
Nu sökte ministerens tidningar alt gå en annan
väg. oConstitutionnel hotade församlingen med fö!j-
derna - af ett afslag. Presidenten skulle öfvergifva
ordningens parti och taga sin minister ibland de
röde och socialisterne. Detta verkade måhända på
några fega ibland representanterna, men retade or-
leanister och legitimister, hvilka vilja blifva af med!
Napoleon ju förr dess heldre och slä ned republiken!
samt återställa monarkien. Underhandlingarne blefvo
nu flitiga och utgången är känd. Men missnöjet
hos presidenten mot församlingen och hos denna mot
honom är en följd af hela denna affär. Ludvig Na-
poleon skulle gerna göra sig af med sin minister och
taga en bland de moderate republikanerna, sådana
som hr Dufaure m. fl.; men han riskerar att då få
en stor majoritet mot sig.i församlingen af legitimi-
ster, orleanister och berget.
Legitimisterze vilja vara af med tre bland mini-
strarne, och hufvudsakligen general dHautpoul, med
hvilken general Changarnier ej är nöjd, cch legiti-
misterze hålla med denne truppernas generealbefäl-
hafvare. Presidenten vill Väl Vara af- med Chan-
garnier, men vågar ej, ty han skulle då öppet bryta
med 1 gitimisterna, och de äro i församlingen öfver
200. Örleanisternas tidningar orda öppet om attti-
den är inne att återgå till monarki och afvakta den
länge Amtalada traltatan allan Oeloanska grenen