burna kapitaler!) och inkasserar nu som förut de årliga inkomsterna. Med allt detta är dock ingenting vunnit i hufvudsaken. Frågan om grundfondens återvinning har blifvit aildeles nedtystad och inrättningen -befinner sig i samma planlösa och ändamålsvidriga skick som förut. En kort framställning af inrättningens närvarande beskaffenhet skall göra detta. klart. Vi åberopa blott de facta, som generaldirektören och kommitten för hospitalernas reform framlagt. Till Wisby hospital inkommer årligen en patient, förlidet år 1849 inkom ingen; patienternas medeltal 11. För dessa 11 utgjorde kostnaden 1837 2600 rdr bko. Detta hospital är blott en förvaringsanstalt, några botningsförsök göras icke, läkare är icke ens anställd. Flera af hospitalshjonen äro användbare, och användas äfven som arbetare vid inrättningen: Om i enlighet med generaldirektörens förslag, de patienter, som i enskilda hus utan fara kunna vårdas och göra nytta, uteslutas; kommer säkerligen blott V, af personalen att qvarstå, och således en patient intagas omkring hvart tredje år Med den beqväma kommunikation, som nu kommit till stånd med fasta landet, nemligen regulier ångbåtskommunikafion 2:ne gånger i veckan, kan icke minsta hinder möta, att en gång hvart tredje år öfverföra en sinnessjuk till centrålhospitalen i Malmö eller Upsala, och under vintermånaderna, då komMununikationen kan vara stängd, finnes i det nya sjukhuset lokal till öfverflöd, i händelse af tillfälligt behof. Någon ändamålslösare, onyttigare och öfverflödigare inrättning skall man således svårligen kunna tänka sig än det närvarande, hospitalet i Wisby. Historien lär, att bland ett samhälles sårskilla befattningar är den att vara Konung ingalunda den afunsvärdaste. Men tillfällen gifves, då till och med Misantropen skulle vilja vara Konung. . Ifrågavarande fall är just ett sådant. Om statens högsta magt blefve mig På ett par minuter öfverlåten, skulle jag