och det förundrar mig att han fördristat sig till at
åstå, det ingen diskussion om saken ens ovar bör
Jado, samt att icke någon från nästgränsande sock
nar, efter inbjudning, fått deltaga i sammanträdet,
ty allt detta är pur dikt, och jag trotsar hr C
M. E. att bevisa motsatsen. Mötet hölls för öppnt
dörrar och folket gick obehindradt ut och in. Hvar
ken jag eller någon annan sökte. att till någonting
hemligen öfvertala någon, eller att på något vis af
skrämma eller uppskrämma någon: Allt hvad hi
C. M. E. derom insinuerat är pur dikt. Må hi
C. M. E. bevisa motsatsen om han förmår det. Icke
skall jag brista i bevisning af mina här gjorda upp
gifter.
Hvad nu beträffar reformmötet i Mönsterås, så
och fastän dagen också för detsamma blifvit ändrad
ifrån d. 27 till 28:de Maj, så egde likväl detta möte
rum den 28:de Maj, och vardt då enahanda be-
slut fattadt, som sedermera, d. 2 Juni på bär föru!
omnämnda vis beramades i Högsby. — Mönsterås pro-
tokollet underskrefs af tio bland de tillstädeskomna
berrarne, och sedan detta skedt, infann sig en afor-
tens possessionater, hr C. J. Ekerot, och begärde
att få emottaga prokollet, för att lemna tillfälle åt
andra herremän till att derå teckna sina namn, så-
såsom ock skedde. Efter några dagars förlopp åter-
sände hr E. protokollet till mig, som ännu förvarar
detsamma, till styrko för sanningen af min talan:
Några flere eller andra banteckningslistor, såsom
hr C. M. E. föregifvit, utsändes eller utelemnades
icke, och är det återigen pur dikt, hvad hr C. M.
E. behagat påstå, när han omförmäler hurusom det
pbeslöts att anteckningslistor skulle utsändas för en-
dast dem till att sig anteckna, som antaga det
hvilande förslaget. Men deremot så tillkännagafs,
klart och tydligt, af flere bland Mönsteråssällskapets
ledamöter, att derest jag, vid Örebromötet, ej ville
förorda det kungliga förslaget, så ville de på Mön-
sterås d. 28 Maj församlade reformvännerne icke
vidare bafva med saken att göra. Så förhåller sig
den saken, i sanning, och jag trotsar br C. M. E.
att bevisa motsattsen.
Hvad hr C. M. E. har sagt, att Högsby och Mön-
sterås reformsällskaper ,utgöras af blott några få
personer, i 2:ne socknar, är icke heller sannings-
enligt. Eller vet då hr C. M. E. icke, att Mön-
sterås reformsällskap, som organiserades år 1847,
och som då omfattade Stranda, Handbörds, Norra
och Södra Möre härader, d. v. s. omkring 20 sock-
nar, samma år lät till hufvudstadens reformsällskap
ingifva en petition om representationsförändring. Och
vet ej hr C. M. E. att dessa petitionärers antal upp-
gick inalles till omkring 3000. (En del af dessa
listor inlemnades till A. B:s utg., som lärer ha vidare
befordrat dere.) Hr C. M. E. borde veta allt detta,
ty vid näst det sednaste sammanträdet med Mön-
sterås reformsällskap valdes hr C. M. E:s egen son,
hr Hjalmar Eogström, till vice ordförande. Men
kanske tilldrog sig allt detta emot hr C. M. E:s
vilja. Sannt är åtminstone, att han sjelf aldrig har
bevistat någon enda af de på Mönsterås, på Döder-
hultsvik, i Högsby och i Ryssby hållna, flere re-
formsammankomsterna, utan alltid hållit sig undan,
föregifvande åtskilliga förhinder. Han borde likväl
bafva uaderrättat sig om sanna förhållandet, innan
han nedskref sin filippik, och må han pu omsider
fråga sig före i Högsby. Han skall då erhålla viss-
het om, att sedan ban, hr C. M. E., efter reform-
mötet i Högsby, d. 2 Juni, hade tillskrifvit nämde-
mannen J. Jaensson i Valåkra och uppskrämt bo-
nom, så vållades derigenom någon liten oro i
Högsbytrakten, hvadan, när jag, stadd på resan till
Örebro, anlände till Högsbydalen, och om förhållandet
ylef underrättad, så tillkallade jag P. G. Höglund och
N. Svensson i Kolsrum och bad dem, att, utan vi-
are omsvep, återtaga den för mig utfärdade full-
makten, såsom Högsbymännenrs ombud vid Örebro-
mötet. Men härpå ville de nyssnämnde dannemänr
nen icke ingå, utan förklarade sig hysa för mig ett
förminskadt förtroende, samt bemyndigade mig ånyo,
Itt vid Örebromötet göra och låta så som jag funne
ättast vara.
Sådant är sakens rätta sammanhang. — Det är
för mig synnerligen oWehöagligt, att genom hr C. Mi
Engströms obefogade uppträdande; ha blifvit nödgad
ill att afgifva förutstående genmäle. Men det borde
och kunde icke underlåtas. Fördenskull ämnar jag
att ofördröjligen låta saken komma under noggrann
itredning, just der, tivarest den kan lättast och san-
past belysas, d. v. st Högsby och på Mönsterås.
Intill dess att så skedt, ingår jag ej derom i vidare
skriftvexling. Stockholm d. 27 Juni 1850.
J. Engström.