EV MN UI TERS BUMS RMES rn — en rykte, att dea uvder deras namn utgifna boken skulle ! vara fö-fatiad utaf hertigen af Augustenburg. De svensk-norska trupperna i Nordslesvig hafva fått order att vara beredde till aflösning af andra trupper den 2—4 Juli. PORTUGAL. Enligt uvxderrättelser från Lissabon af d. 4 Juni hade ett af inrikesoch finansministrarne kontrasigneradt dekret utkommit, hvilket förbjuder indirekt utskeppning af portvin till England, till dess nya legislativa författningar derom bhfvit utfärdade. FRANKRIKE. Den sednaste telegrafdepeschen är af följande innehåll: Paris 14 Juni. TIatet af betydelse. An flere orleanister resa till England. Ludvig Filip befiaoner sig något bättre. Utskottsförbandlingarne om presidenten Bonapartes dotation hållas mycket hemliga. Det tros att man ämnar tillstyrka den föreslagna summans beviljande, men blott för ett år, men att ministeren hårdnackadt vägrar ingå på någon medelväg. Det sätt, hvarpå presidenten mottogs i S:t Quentin, skall vara orsaken till regeringens obenägenhbet att gifva med sig i denna fråga. ter talades ryktesvis om oenighet mellan krigsministern och general Changarnier, samt om en mo difikation a? ministeren. Inrikesministern har för nationalförsamlingen framlagt ett int?rimistiskt lagförslag om teatrarne, åsyftande att intet stycke skall kunva uppföras utan föregående tillåtelse af inrikesministern i Paris och prefekterna i departementerna. . Förslaget förklarades, enligt regeringens önskan, kräfva skyndsam handläggning. Det väcker ett visst uppseende att Seinedepartementets jury inom kort tid frikänt trenre aktionerade blad, nemligen National, samt de förr nämnde Evenement och Voiz du Peuple, i hvilket sistnämnde blad Proudhon skrifvit en åtslad artikel om olyckan i Angers. Angående ändamålet för Thiers resa till England äfvensom om underhandlingarne mellan de tvenne Bourbonska !inierna äro en hop olika rykten isvang. Ena version meddelades redan i går. Ea anpan version säger, av: Ludvig Filip endast velat tala vid Thiers om sitt testamente och att hr Deutend, rotarie i Paris och juridisk rådgifvare åt familjen Orleans, samridigt rest till S:t Leonard. Enligt en tredje version skulle Thiers hafva rest för att motarbeta den påtänkta föreningen mellan de båda Bourbonska linisrna genom grefvens af Paris adoption !! utaf grefven af Chambord. : Flera af reaktionens organer hafva haft mycket !: att barätta om komplotter och hemliga revolutionära sällskaper, som påstås hafva haft sina utgreningar!i öfver hela Frankrike. Aftonbladet har äfven för en tid sedan meddelat en profbit af en dylik berättelse! ur det boaspartistiska bladet Dix Decembre. Flera franska lisereala tidningar hafva hittills icke inlåtit sig i svaromål på dessa beskyllningar, hvilka de an-l: sett vara tillräckligt vederlagda genom folkets lugna : och värdiga hållning, men omsider hafva de dock af! reaktionsorganernas oförskämda envishet sett sig föranlåtna att öppet desavuera dessa -sammangaddningar, som . endast bestå i reaktionsorganernas honnetta och moderata inbillning, såsom Siegcle uttrycker sig. Då L. Bonaparte nyligen besökte S:t Quentin, höll han äfven ett litet tal till en hop i justitiepalatset församlade arbetare, till hvilka han utdelade sparbanksböcker. Hans ord voro: Jag känner mig lycklig att befinna mig bland er och uppsöker gerna sådana tillfällen, som sätta mig i beröring med det stora och ädelsinnade folk, som utvalt mig. Ty märken det: mina uppriktigaste och tillgifnaste vänner äro icke i palatserna, de äro i kojorna; de äro icke under gyllene tak, de äro i verkstäderna, på de allmänna platserna, på landet. Jag känner, såsom kejsaren yttrade sig, att mina fibrer stå i förbindelse med edra och att vi hafva samma intressen, samma instinkter. Fortgån på arbetets redliga väg, som leder till välmåga, och måtte dessa sparbanksböcker, hvilka jag. erbjuder eder -såsom ett svagt bevis af min vänskap, påminna er om min endast ailtför korta vistelse bland eder! Femprocentsfonderna stodo på 93,73 och treprocents på 36.35. BELGIEN. I en korrespondens från Brissel af d. 13 dennes läses följande: Under de sednaste dagarne hafva.val enligt författningens stadgande skett till partielt förnyande af representantkammaren. Af de utgångna 54 ledamöterna hafva 46 blifvit återvalda, så att det klerikala partiets bemödanden, att förskaffa sig fast fot i kammaren genom utträngande af en del utaf det liberala partiet, slagit alldeles felt.n STORBRITANNIEN. De ungerska flyktingar, som från Konstantinopel tillåtits afresa till England, öfver Malta, äro nu anlända till Souihhampton, hvaribland 28 officerare och 98 soldater. De flesta äro till börden polackar. Deras krigiska utseende beskrifves sisom särdeles imponerande; officerärne äro män af utmärkt bildning, och hela skaran håller sträng disciplin och delar broderligen sinsemellan det understöd, som den brittiska välgörenheten låter komma dem till godo. TYSKLAND. Konungens i Preussen tillfrisknande fortgår. Såret är enligt sednaste bulletin nära läkt. Den 42 dennes har den preussisktyska unionens provisoriska furstekollegium haft sia första sammankomst och konstituerat sig. Såsom förut är nämdt är detsamma organiseradt uti 5 kurier, nemligen: Första kurian, representerande Preussen: fullmäk tig v. Sydow i v. Radowitzs ställe. Andra kurian: de 4 Sachsiska furstendömena, de Ankaltska, Schwarzburgska och Reussiska furstendömena: fullmäktig den anhaltska ministern v. Plötz. Tredje kurian, för Braunschweig: oldenburgska öfversten Mosle; för Mecklenburg-Schwerin: legationsrådet v. Schack; för Oldenburg: öfverste Mosle; för de fria Hansestäderna Libeck, Bremen och Hamburg: syn dikus Bancks. Fjerde kurian: för Baden: legationsrådet v. Meysenburg. Femtle kurian: för Nassau, Waldeck och Lippe: hertiglig-nassauiske presidenten Vollpracht. Efter fullmakternas granskning höll presidenten, preussiska legationsrådet v. Sydow ett tal, hvaruti han, i sin regerings namn och enligt dess uppdrag, förklarade de unierade tyska staternas provisoriska furstekollegium för konstitueradt, samt uppläste ett kungl. bref. hvaruti ministrarna v:. Manteuffel och v. Schleinitz utnämdes till unionsministrar. Derefter ingick presidenten uti en omständlig redogörelse för furstekollegiets blifvande verksamhet, som i första rummet skulle riktas på tagförslagen, hvilKi skyndsamma granskning vore erforderlig, på det unionspärlamentet, vid dess nästa sammankomst, må finna. de legislativa frågorna behörigen förberedde. Preussens befullmäktigade vid kongressen i Frankfart hr Mathis och v. Peucker hafva fått befallninning att endast deltaga i förhandlingarna, i händelse Österrike skulle erg från sina o:ättmätiga anspråk. Som likväl grefve Thun detta oaktad: på ett ganska trotsande sätt låtit förstå, att Österrike fast beslutat att icke gifva efter, ansågs de preussiska befullmäktigades åerkallande snart komma att följa.