och är 4849 uppgick stegringen å föregående årets
uppbörd till 954,810.
Vid slutet af år 41842 voro 13510 mil öppnadsa för
den allmänna rörelsen; under nästföljande år öpp-
nades en ytterligare banlängd af 56 mil; år 1844
vidare 194 mil; år 1845 263 mil; år 1846 593 mil;
år 1847 839 mil; år 4848 975 mil och år 1849 en
ytterligare längd af 834 mil, så att vid årets slut
en banlängd af 5,161 mil var uti full verksamhet.
För att bedöma den verkan, som öppnandet under
de sednaste 3 åren af så många branch- och täf-
lingslinier haft, behöfver man blott observera medel-
inkomsten per mil. Uader år 1842 uppgick brutto-
inkomsten pr mil till ett medelbelopp af 3113; år
1843 Mill 3,085; år 4844 till 3278; år 1845
till f 3,469; år 4846 till 3,305; år 4847 till
2,870; år 1848 till 2,556 och år 1849 till 2,302
pr mil. Detta visar en gradvis minskning uti me-
deiinkomsten pr mil, under 3 år, af mer än 30 pro-
cent, och allt synes antyda, att härmed kommer att
fortfera, så länge det närvarande felaktiga systemet
att bygga oproduktiva banor och nya branchlinier
vidhålles. Dock skuile minskningen uti inkomsten
pr mil föga betyda, så vida kostnaden för byggandet
af jernbanor i samma förhållande minskades, det vill
säga i samma proportion som inkomsten pr mil eller
från L 33,000 till 23,000, och så vidare på samma
sätt för hvarje tillkommande mil. Olyckligtvis är
detta icke händelsen, som synes af följande förhål-
lande: år 4842 beräknades da då i verksamhet va-
rande jernbanor i medeltal hafva kostat 34 690 pr
mil; år 1843 L 36,360; år 1844 L 35,670; år 1845
L 35,070; år 1846 31,860; år 1847 31,700; år
14848 54,234 och år 1849 L 35,244. Videnjem-
förels2 af medelkostnaden 35,070 pr mil år 4845,
då endast 2,040 mil voro öppnade för den allmänna
rörelsen med medelkostnaden 35,244 år 4849, då
5,160 mil vecro öppnade, fianer man att en förhöj-
ning i kostnaden pr mil ägt rum, oaktadt nya jern-
vägar och branrchlinier af tillsammans 3,120 mils
längd blifvit sedan byggda. Den förhöjning, istället
för minskning, som sålunda visar sig uti medelkost-
naden per mil, är ett för jernvägsindustrien högst
oroande tecken, ty det bevisar tydligen, att de fort-
satta tillskotten till kapitalräkningen af de gamla
och fulländade jernvägarne vida öfverväga alla de så
mycket omtalade fördelarne af att bygga flera tusen
mil af nya jernvägar och branchlinier till betydligt
mindre kostnad än medelkostnaden pr mil för de
gamla linierna. Det bar blifvit anfördt både inom
och utom parlamentet, att de nya linier, som år
1844 och efterföljande parlamentssessioner autorise-
rades, icke skulle komma att kosta mera än
125,000 pr mil och att en stor del af dem icke skulle
kosta mera än L 48,000 pr mil. Vissa af dessa ba-
nor hafva blifvit byggda inom kostnadsförslagets li-
miter; andra deremot hafva öfverstigit dessa. De
allvarsamma olägenheter, som uppkomma genom det
antagna bruket, att hvarje halfår lägga stora sum-
mor till de gamla jetnvägsbolagens kapitalräkningar,
måste hädanefier sålunda afhjelpas, att deras kapi-
talräkningar genast afslutas; äfvenså böra kapital-
räkningarne af hvarje ny jernbana före utgången af
2:ne år efter banans öppnande afslutas, annars kan
icke något förtroende sättas hvarken till jernvägs-
egendom eller till förvaltningen deraf. Kapitalet,
som blifvit utgifvet för de jernvägar, öfver hvilkas
förvaltning hvarje vecka redogörelse offentliggöres,
uppgick i
Juli 1842 till 52,380,000,
1843 57,635,000,
41844 63,489,000,
41845 71,648,000,
4846 83,165,000,
4847 109,528,000,
RR ER OM OA VR AA SR KA
I CR mat me OM Mar FS få ån hå Ar
Ch OM - —-—-— -— -- Mm Mm - mm —- AR PR -
DD vt fr a VR OR AN AN UN — AA JR AR AA
4848 . . . . 6,78
1849 . cv vs sv 6,13
Denna gradvisa minskning uti inkomsterna vid
sidan af en betydlig tillväxt uti kapitalet och mil-
längden, visar huru nödvändigt det är att afsluta
kapitalräkvingarne.
Hvad mera enskildt Sveriges och Norges handel
med Stora Britannien beträffar, så ehuru införseln
från förstnämnde länder under år 4849 var ganska
betydlig och följaktligen gaf sysselsättning åt ett an-
senligt antal svenska och norska fartyg, kan likväl
resultatet i allmänhet ingalunda anses hafva varit
tillfredsställande för de deri intresserade parterna,
emedan prisen å de flesta varor öfverhufvud varit
lägre än under flertalet af föregående är.
Hvad angår Trävaror, så har importen af denna
artikel till Storbritannien under år 1849 återigen
ansenligen öfverstigit detta lands verkliga behofver,
hvarigenom prisen tbyvärr blifvit mycket nedtryckta.
Importen af trävaror till Storbritannien under sista
hn jemförd med densamma år 1848, ställer sig som
er:
1848 148,200,000, s
och i Juli år 1849 481,000,000. D
Bruttoinkomsterna å det uppgifne kapitalet ut-la
gjorde år 1842 . . . . 8,29 procent. )
41843 . . . 8,42 1
1844 . . . . 884 t
4845 . . . . 9,30 j
1846 . . . . 9,25
1847 . . . . 8,20 E
j
d
ä
-m:m
- mu fn me
nn -—- ÖA RR
från utrikes orter, 1849: 1848:
Bräder 339,974 loads, 368,077 loads, 4
Bjelkar —-238,497 332,450 It
Brittiska be-
sittnipgar, Bräder 474,149 496,516
Bjelkar 583.097 59I6,291
tillsammans 1,632,714 loads, 1,793,334 loads,
hvaremot konsumtionen, att döma efter de qvantite-
ter, för hvilka tull blifvit betald under samma pe-
rioder, varit följande:
från utrikes orter, 1849: 1848: S
Bräder 335,920 loads, —364,822 loads,
Bjelkar 261,444 355,874 V
p Brittiska be-
sittningar och Ca-
nada, Bräder 483,369 486,600
Bjelkar 586,782 599152
tillsammans 1,667,515 loads, 1,806,448 loads;
men detta bevisar på intet sätt att ofvannämnde
qvantiteter verkligen öfvergått uti konsumtionen,
aldraminst de från Brittiska kolonierna importerade,
emedan tullen härå är mycket låg och derföre van-
ligen betalas genast vid varans ankomst för att und-
vika de extra utgifter, som genom varans upplägg-
ning å nederlagsplatsen skulle uppkomma.
Det är emellertid tillfredsställande att finna att
tullen blifvit betald för fulla lastantalet af från ut-
rikes orter importerade trävaror, emedan tullen på
dessa är hög, i många fall 400 proc. å inköpspriset
På skeppningsorten eller 50 proc. på varans värde
vid ankomsten till Brittisk hamn med tillägg af frakt,
hvarföre det sällan händer att tullen på de utländ-
ska trävarornpa betalas, intilldess varan verkligen be-
höfves för konsumtionen.
Jag har derföre all anledning förmoda, att förrå-
dena af utländska trävaror, vid afvikne års slut, i
de flesta delar af landet voro föga ansenliga, och är
det till följd häraf icke osannolikt, att de först an-
kommande lasterna under innevarande år komma
att röna bättre efterfrågan, ehuru jag mycket fruk-
tar, dels med anledning af overksamheten uti bygg-
Badsspekultationer, dels också till följd af det ned-
fa - pr RR ÖV Fr MR
fvl--7
MM Ör he