och är 4849 uppgick stegringen å föregående årets uppbörd till 954,810. Vid slutet af år 41842 voro 13510 mil öppnadsa för den allmänna rörelsen; under nästföljande år öppnades en ytterligare banlängd af 56 mil; år 1844 vidare 194 mil; år 1845 263 mil; år 1846 593 mil; år 1847 839 mil; år 4848 975 mil och år 1849 en ytterligare längd af 834 mil, så att vid årets slut en banlängd af 5,161 mil var uti full verksamhet. För att bedöma den verkan, som öppnandet under de sednaste 3 åren af så många branchoch täflingslinier haft, behöfver man blott observera medelinkomsten per mil. Uader år 1842 uppgick bruttoinkomsten pr mil till ett medelbelopp af 3113; år 1843 Mill 3,085; år 4844 till 3278; år 1845 till f 3,469; år 4846 till 3,305; år 4847 till 2,870; år 1848 till 2,556 och år 1849 till 2,302 pr mil. Detta visar en gradvis minskning uti medeiinkomsten pr mil, under 3 år, af mer än 30 procent, och allt synes antyda, att härmed kommer att fortfera, så länge det närvarande felaktiga systemet att bygga oproduktiva banor och nya branchlinier vidhålles. Dock skuile minskningen uti inkomsten pr mil föga betyda, så vida kostnaden för byggandet af jernbanor i samma förhållande minskades, det vill säga i samma proportion som inkomsten pr mil eller från L 33,000 till 23,000, och så vidare på samma sätt för hvarje tillkommande mil. Olyckligtvis är detta icke händelsen, som synes af följande förhållande: år 4842 beräknades da då i verksamhet varande jernbanor i medeltal hafva kostat 34 690 pr mil; år 1843 L 36,360; år 1844 L 35,670; år 1845 L 35,070; år 1846 31,860; år 1847 31,700; år 14848 54,234 och år 1849 L 35,244. Videnjemförels2 af medelkostnaden 35,070 pr mil år 4845, då endast 2,040 mil voro öppnade för den allmänna rörelsen med medelkostnaden 35,244 år 4849, då 5,160 mil vecro öppnade, fianer man att en förhöjning i kostnaden pr mil ägt rum, oaktadt nya jernvägar och branrchlinier af tillsammans 3,120 mils längd blifvit sedan byggda. Den förhöjning, istället för minskning, som sålunda visar sig uti medelkostnaden per mil, är ett för jernvägsindustrien högst oroande tecken, ty det bevisar tydligen, att de fortsatta tillskotten till kapitalräkningen af de gamla och fulländade jernvägarne vida öfverväga alla de så mycket omtalade fördelarne af att bygga flera tusen mil af nya jernvägar och branchlinier till betydligt mindre kostnad än medelkostnaden pr mil för de gamla linierna. Det bar blifvit anfördt både inom och utom parlamentet, att de nya linier, som år 1844 och efterföljande parlamentssessioner autoriserades, icke skulle komma att kosta mera än 125,000 pr mil och att en stor del af dem icke skulle kosta mera än L 48,000 pr mil. Vissa af dessa banor hafva blifvit byggda inom kostnadsförslagets limiter; andra deremot hafva öfverstigit dessa. De allvarsamma olägenheter, som uppkomma genom det antagna bruket, att hvarje halfår lägga stora summor till de gamla jetnvägsbolagens kapitalräkningar, måste hädanefier sålunda afhjelpas, att deras kapitalräkningar genast afslutas; äfvenså böra kapitalräkningarne af hvarje ny jernbana före utgången af 2:ne år efter banans öppnande afslutas, annars kan icke något förtroende sättas hvarken till jernvägsegendom eller till förvaltningen deraf. Kapitalet, som blifvit utgifvet för de jernvägar, öfver hvilkas förvaltning hvarje vecka redogörelse offentliggöres, uppgick i Juli 1842 till 52,380,000, 1843 57,635,000, 41844 63,489,000, 41845 71,648,000, 4846 83,165,000, 4847 109,528,000, RR ER OM OA VR AA SR KA I CR mat me OM Mar FS få ån hå Ar Ch OM —-—-— -— -Mm Mm mm —AR PR DD vt fr a VR OR AN AN UN — AA JR AR AA 4848 . . . . 6,78 1849 . cv vs sv 6,13 Denna gradvisa minskning uti inkomsterna vid sidan af en betydlig tillväxt uti kapitalet och millängden, visar huru nödvändigt det är att afsluta kapitalräkvingarne. Hvad mera enskildt Sveriges och Norges handel med Stora Britannien beträffar, så ehuru införseln från förstnämnde länder under år 4849 var ganska betydlig och följaktligen gaf sysselsättning åt ett ansenligt antal svenska och norska fartyg, kan likväl resultatet i allmänhet ingalunda anses hafva varit tillfredsställande för de deri intresserade parterna, emedan prisen å de flesta varor öfverhufvud varit lägre än under flertalet af föregående är. Hvad angår Trävaror, så har importen af denna artikel till Storbritannien under år 1849 återigen ansenligen öfverstigit detta lands verkliga behofver, hvarigenom prisen tbyvärr blifvit mycket nedtryckta. Importen af trävaror till Storbritannien under sista hn jemförd med densamma år 1848, ställer sig som er: 1848 148,200,000, s och i Juli år 1849 481,000,000. D Bruttoinkomsterna å det uppgifne kapitalet ut-la gjorde år 1842 . . . . 8,29 procent. ) 41843 . . . 8,42 1 1844 . . . . 884 t 4845 . . . . 9,30 j 1846 . . . . 9,25 1847 . . . . 8,20 E j d ä -m:m mu fn me nn -—ÖA RR från utrikes orter, 1849: 1848: Bräder 339,974 loads, 368,077 loads, 4 Bjelkar —-238,497 332,450 It Brittiska besittnipgar, Bräder 474,149 496,516 Bjelkar 583.097 59I6,291 tillsammans 1,632,714 loads, 1,793,334 loads, hvaremot konsumtionen, att döma efter de qvantiteter, för hvilka tull blifvit betald under samma perioder, varit följande: från utrikes orter, 1849: 1848: S Bräder 335,920 loads, —364,822 loads, Bjelkar 261,444 355,874 V p Brittiska besittningar och Canada, Bräder 483,369 486,600 Bjelkar 586,782 599152 tillsammans 1,667,515 loads, 1,806,448 loads; men detta bevisar på intet sätt att ofvannämnde qvantiteter verkligen öfvergått uti konsumtionen, aldraminst de från Brittiska kolonierna importerade, emedan tullen härå är mycket låg och derföre vanligen betalas genast vid varans ankomst för att undvika de extra utgifter, som genom varans uppläggning å nederlagsplatsen skulle uppkomma. Det är emellertid tillfredsställande att finna att tullen blifvit betald för fulla lastantalet af från utrikes orter importerade trävaror, emedan tullen på dessa är hög, i många fall 400 proc. å inköpspriset På skeppningsorten eller 50 proc. på varans värde vid ankomsten till Brittisk hamn med tillägg af frakt, hvarföre det sällan händer att tullen på de utländska trävarornpa betalas, intilldess varan verkligen behöfves för konsumtionen. Jag har derföre all anledning förmoda, att förrådena af utländska trävaror, vid afvikne års slut, i de flesta delar af landet voro föga ansenliga, och är det till följd häraf icke osannolikt, att de först ankommande lasterna under innevarande år komma att röna bättre efterfrågan, ehuru jag mycket fruktar, dels med anledning af overksamheten uti byggBadsspekultationer, dels också till följd af det nedfa pr RR ÖV Fr MR fvl--7 MM Ör he