Svenska Slöjdföreningens års-
sammankomst.
(Forts. från 24 131).
Men en höare afdelning till Stockholms slöjdskola
skulie ick a:lenast, såsom nämdt är, tjena dem som
ernade öfserså ur söndags- och aftonskolan till ett
högre techuviskt läroverk; man skulle, genom denna
utvidgsing göra det allmänna ännu en tjenst, som
af behofver: tvingande påkallas, nemligen att för ri-
ket åstadkomma en Normalskola, derur lärare till
slöjdskolorna i landsorterna kunde utgå. För dessa
skolor b!efve det otvivelaktigt af stor vigt att ega
lärare som had2 gjort sina studier i hufvuistaden,
der de funnit tillfällen till bekantskap icke allenast
med d:n mest mångsidiga slöjd i landet, utan äf-
ven med den mest utbildade, under det att de i
Stockholms slijdskolas bibliothek och samlingar och
technologiska institutets, hvilka bättre än annorstä-
des i landet kunde följa sin tid åt, hade egt de vi-
dare anvissingar och vetenskapliga ledningar, som
hvar och en särskildt och bäst behöfde för den lands-
ort, han skulle komma att tillhöra; hvarjemte han
håde öppet, och, om han ej annorlunda hade ådaga-
lagt sin ssick!ighet såsom lärare, kanske borde tillför-
bindas att såsom biträdande lärare först tjenstgöra i
Stockholm.
Då den nu ifrågavarande högre afdelningen af
slöjdskolan hade alla sina lärotimmar på förmidda-
gen, vid en tid när den lägre afdelningen (söndags-
och afionskolan) icke vore i verksamhet, kunde båda
afdelningarne tillika besökas af dem som redan hade
genomgått lira på verkstaden, eller annars vore le-
diga av både före och efter middagen infinna sig i
skolan; ty det skulle alltid vara tillåtet at begagna
båda afdeizingarne samtidigt; dock så, att för in-;
träde i den bögre, det fordrades antingen att redan
hafva genomgått den lägre, eller att der vara elcy,
eller att visa sig annorstädes hafva inhemtat de kun-
skaper och den konsifärdighet, hvaruti der undervi-
sades.
Det förslag, hviltet direktionen nu framlägger, har
till arfvoden inom skolsn, så utvidgad som nu nsmnts,
följande summor:
till lärare i söndags- och aftonskolan Rdr 3666: 32.
till lärare i den högre afdelningen . . . 1450: —
till föreståndare för skolans båda afdelnin-
gar, bibiotbekarie, prest för gudstjen-
sten, vVakimästare . . . . . . . . 1683: 16.
Bko Rdr 6500: —
Den ansökan hvarmed Svenska slöjdföreningens
direktion år 4847 ingick till Kongl. Maj:t, första
gången, för proposition till Rikets Ständer om stats-
anslag till föreningens slöjdskola, visade ett löneför-
slag som slutade med em summa af 6603 rår bko.
Uti det då årföljande undervisnings-schema fattades,
af ru upptagne läroämnen, följande: Svenska språ-
ket, Handstil, Affärs-uppsatser, Timmermans- och
Stenhuggningskonst, Verktygslära, Läran om ar-
ehitektoniska Tistverk och Pelarordningar: : var-
till kommer ytterligare, att den- nu föreslagna högre
afdelningen der alldeles saknades.
En så mycket fördelaktigare ställning, till och
med för något mindre kostnadssumma, har direk-
tionen vunnit derigenom, att nu för hvarje särskildt
läroämne, ett särskildt arfvode blifvit bestämdt, hvar-
igenom flere ämnen väl kunna förenas hos en och
samma person, vär han dertill är skicklig och har
ledighet; men också, att när omständigheterna så
fordra, det står öppet att lemna åt en person blott
ett ämne, eller i allmänhet av ämnena alltid kunna
fördelas på det sätt som de blifva bäst skötta. I
denna ställning blifver det icke allenast lättare att
väl besätta hvarje ämne efter dess fordran; men
också lättare att finna porsoner, villige att emottaga
en sådan, mindre trägen, obeständig lärarebefattning,
hvilken kan skötas bredvid en egentlig och stadig
syssla, än det vore att få en man som genom un-
deryvisning i flere ämnen finge sin tid helt och hål-
let upptagen i sZolan, och derföre måste fordra att
lönas till sin fulla utkomst, samt desto rundligare
som befattningen ej vore på stat eller stadig, utan
endast för år, och derigenom mindre värd.
Det första förslaget hade lärarelöner till 1000 rdr
bko, för hvilka skulle lemszas undervisning 235 till
30 timmar i veckan. Ett så stort ap!al undervis-
ningstimmar för en person må anses alltför tröttan-
de, och medgifver icke någon möjlighet att sköta
annan syssla bredvid; och dock äro 1000 rdr, såsom
all inkomsten för en persons, kanske med hushåll,
uppehälle bär i hufvudstaden nog ringa, för att till
en sådan lön man må kunna hoppas sökande af de
egenskaper, hva:på skolans framgång beror. Under-
visving i Matemalik, Fysik, Kemi, Materialkän-
nedom, Kostnadsförslagers uppgörande, Bokfö-
ring samt Ritning var då beräknad att bestridas
på en hand, och, om än det för tillfället fanns en
person att tillgå med förmåga till denna mångsi-
diga undervisning, så måste man dock anse att ett
sådant tillfälle ej är att alltid påräkna.
Dessa förhållanden hafva bestämt direktionen till
den -läroämnenas fördelning och arfvodenas särskil-
jande, hvarom nyss är nämndt, och som af det skäl
kan för skolan utfalla billigare, att här i bufvudsta-
es öSE——— EEE