-sände underhandiarne säiedes endast grefve Reventiow-
I Farbe är qvar i Köpenhamn. Afven han tros afresa,
sedan konungen vägrat att inlåta sig på de förslag,
Isom af dem afgifvits och hvilka gå ut på att bibehålla
Slesvig i förening med Holstein, på ett sätt som
I skulle befordra målet för sjelfva den insurrektion
hvilken Danmark bekämpat; eller Slesvigs frånryckan-
Ide för att införlifvas med Tyskland.
q FRANKRIKE.
.) En tidning vill veta, att nationalförsamlingen kom-
mer att prorogeras långt förr än man trott. Thiers
skall hafva yttrat, att församlingen är för mycket
Jutmattad för att kunna åstadkomma något af vigt.
Det utskott, som har att afgifva betänkande om
I deportationsiagen, hvilken inom kort skulle undergå
tredje och sista behandlingen, har förklarat sig ense
med inrikes ministern deri, att den bestrider den af
I melsen, som upphäfver lagens retroaktiva verkan,
hvaremot utskottets åsigt är, att lagens användande
(och förklarande bör öfverlemnas åt regeringen.
I Inrikesministern har anbefallt alla prefekter att
inom 67 dagar låta uppsätta nya vallängder i en-
lighet med den nya vailagen.
I Krigsministern har redan till reserven remitterat
alla de militärer, hvilkas tjenstetid upphör med år
118350, och dessutom anbefallt en hop permitteringar
för att förminska budgeten och återgifva många kraf-
tiga armar åt åkerbruket.
af natioralgarderna.
; Den nya klubblagen, som antogs den 6 dennes,
var bufvudsakligen en förlängning af 4849 års klubb-
lag på ett är d. v. s. till den 22 Juni 4851. Mot
denna lag talade de nyvalde socialisterna Esquiros,
Mathieu (de Ja D:öme), Bancel och Dain. Lagen
försvarades af utskottsreferenten Boinvilliers, som på-
stod att klubbarne voro oförenliga med allmänt lugn
och säkerhet m. m. som uppväckte häftigt missnöje
bland venstra sidans medlemmar, hvilka ofta afbröto
honcm under hans tal.
J Det utskott, som blifvit nedsatt i anledning af ge-
neral Grammonts förslag angående förflyttning af
regeringens säte till Versailles, har beslutat tillstyrka,
att motionen tages i betraktande. Patrie agiterar
ifrigt derför och räknar många anhängare isynnerhet
bland legitimisterna. -
NEDERLÄNDERNA.
Prins Moritz, andre Son ef DD. MM. Konungen
och Drottningen af Nederländerna, född den 435 Sep-
itember 1843, har efter en långvarig febersjukdom
iden 4 dennes i Haag med döden afgått.
TYSKLAND.
Den 6 Juni skulle Frankfurterkongressen börja
sina sessioner uti förbundspalatsets stora sali Frank-
-furt. De flesta fullmäktige hafva redan anläzdt, men
som Frankfurts senat ännu icke valt sin fullmäktig,
kommer staden ej att blifva representerad vid den
första sammankomster.
Kurhessen har bestämdt vägrat att sända fu!lmäk-
tig till furstekollegiet i Berlin och Hessen-Darmstadt
visar sig odecideradt.
Uti Berlin lägg :s synnerlig vigt vid ankomsten till
staden af den presumtive tihronföljaren i Danmark,
prins Fredrik af Hessen, för afslutandet af de sles-
vig-holsteinska stridigheterna. U!i prinsens svit be-
finner sig hans adjutant, danske kammarjunkaren v.
Lindholm.
ÖSTERRIKE.
Tobaksmonopolet har blifvit upphäfdt uti samtliga
kronländerna, samt i dess ställe en konsumtionsskatt
införd. s
Fältmarskalklöjtnanten, grefve Ferdinand Cecco-
pieri har efter en långvarig :jukdom aflidit i Wien
den 4 dennes. Hans regemente, med samma namn,
var bland dem som togo den verksammeaste delen uti
ungerska kriget.
Baron Eötwös, förre ungerske kultusministern, be-
finner sig med familj i Tutzing i Bajern och arbe-
tar oförtrutet på sitt arbete om det 49:de årbun-
dradets rådande idter.
SCHWEIZ.
Ifrån Bern skrifves den 4 dennes, att det nya
Stora Rådet der sammanträdt, samt att vid tre om-
röstningar det visat sig, att majoriteten utgöres af
147 konservativa mot 105 radikaler. Den ena röst-
ningen var val af provisorisk president, hvaårtill öf-
verste Straub utsågs; den andra frågan om fullmak-
ters kasserande och den tredje frågan att öfverlemna
till presidenten valet af en kommitte. Han utsåg
den likväl af begge partierna.
Allt var lugnt i staden.
ITALIEN.
Det väckte stort uppseende att det tal, som påf-
ven höll i konklaven den 20 Maj, icke blifvit såsom
vanligt offentliggjordt, samt att man hörde att det
verkligen varit, tryckt i Stampezia Camerale, re-
geringens blad, men förbjudits till utdelning. Man
bar likväl sedan fått veta att detta kommit sig derat,
att regeringen velat meddela sig med hofvet i Turin,
aan hon ämnade lemna diplomatiska kåren del af
alet.
I franska tidningen Univers, påstås att husvisi-
tationen hos en af engelska missionens medlemmar i
Rom skett för att upptäcka handlingar som skulle
visa dess deltagande i politiska stämplingar, 0. s. V.
I en artikel i nämnde tidning den 43 Maj påstås,
att det visat sig huru engelska diplomatien, öfver-
allt der folkrörelser och uppror egt rum, haft sin
hand med i spelet. I Rom) säges det, har den
haft dubbelt ändamål dermed, nemligen att gynna
Englands handels och dess nationalkyrkas interessen.
Alltsedan lord Minto g orde kalaser för Cicerovachio
och gaf honom handsleg, hafva alltid en hop engel-
ska agenter varit i Rom, för att bala upp engelsk
bomull och engelska bibl r och konsulatet har varit
samlingsstället, nederlagsplatsen. Derifrån hafva lem-
nats pass för de värsta konspiratörerna, utfärdats de
sätterska pamfietterna, de falska biblarne, samt
ill och med de smutsiga plakater som en tid van-
nelgade den heliga stadens gathörn, o. s. v. Påfliga
regeringen måste slutligen ledsna vid all denna djerf-
net och falskhet, samt har derföre begärt den brott-
slige embetsmannens hemkeallande. Man får nu e
hvad afseende den engelska regeringen deråt lemnar.
Svaret lärer redan erhållits inom 44 dagars tid
och lord Palmerston förklarat, att ingen anledning är
lill missnöje med engelska agenten i Rom. Då be-
slutades den omtalade visitationen af polisen, och
ibland annat då ingenting fanns som styrkte beskyll-
ningarne, anmältes för kardinalen att konsulatagen-
ten hade en press. Nu var saken tydlig. Monsig-
nor Sagretti frågade signor Ercole, som har polis-
bestyret, om det var sannt, och denne svarade, att
å var, men att han, med ledsnad måste erkänna att
let varit en vinpress! Man måste nu afhjelpa saken
ch hr Bonfigli återfick sina böcker och sin person-
iga frihet.
z
O. Barrot vid andra läsningen genomdrifna bestäm-!
Från Bordeaux utgår en sgitation om upphäfvande
m—- AA - PR OT fr RR rr— fär FR fr
mm — UN ER —
HH rn OÖ OL Ft MA nm
ti
mA
(-)
fö
ti
- 3 Ho
I Rom är man mycket missnöjd med sbirrerna.l,,
Det tros att de komma alldeles att upplösas, och 5,000 b
sarabinierer samt 43,000 man landttrupper lära
blifva allt hvad som kan komma att underhållas, för rö
ut hålla det romerska folket i ordning. I landsor-
i
erna är mycken oro och oordning. Röfverier skem
å vägar och i husen. Roms fängelser äro i det
islaste tillstånd, och fångantalet tillväxer alltjemnt.
srecrnoana. Åh
