-sände underhandiarne säiedes endast grefve ReventiowI Farbe är qvar i Köpenhamn. Afven han tros afresa, sedan konungen vägrat att inlåta sig på de förslag, Isom af dem afgifvits och hvilka gå ut på att bibehålla Slesvig i förening med Holstein, på ett sätt som I skulle befordra målet för sjelfva den insurrektion hvilken Danmark bekämpat; eller Slesvigs frånryckanIde för att införlifvas med Tyskland. q FRANKRIKE. .) En tidning vill veta, att nationalförsamlingen kommer att prorogeras långt förr än man trott. Thiers skall hafva yttrat, att församlingen är för mycket Jutmattad för att kunna åstadkomma något af vigt. Det utskott, som har att afgifva betänkande om I deportationsiagen, hvilken inom kort skulle undergå tredje och sista behandlingen, har förklarat sig ense med inrikes ministern deri, att den bestrider den af I melsen, som upphäfver lagens retroaktiva verkan, hvaremot utskottets åsigt är, att lagens användande (och förklarande bör öfverlemnas åt regeringen. I Inrikesministern har anbefallt alla prefekter att inom 67 dagar låta uppsätta nya vallängder i enlighet med den nya vailagen. I Krigsministern har redan till reserven remitterat alla de militärer, hvilkas tjenstetid upphör med år 118350, och dessutom anbefallt en hop permitteringar för att förminska budgeten och återgifva många kraftiga armar åt åkerbruket. af natioralgarderna. ; Den nya klubblagen, som antogs den 6 dennes, var bufvudsakligen en förlängning af 4849 års klubblag på ett är d. v. s. till den 22 Juni 4851. Mot denna lag talade de nyvalde socialisterna Esquiros, Mathieu (de Ja D:öme), Bancel och Dain. Lagen försvarades af utskottsreferenten Boinvilliers, som påstod att klubbarne voro oförenliga med allmänt lugn och säkerhet m. m. som uppväckte häftigt missnöje bland venstra sidans medlemmar, hvilka ofta afbröto honcm under hans tal. J Det utskott, som blifvit nedsatt i anledning af general Grammonts förslag angående förflyttning af regeringens säte till Versailles, har beslutat tillstyrka, att motionen tages i betraktande. Patrie agiterar ifrigt derför och räknar många anhängare isynnerhet bland legitimisterna. NEDERLÄNDERNA. Prins Moritz, andre Son ef DD. MM. Konungen och Drottningen af Nederländerna, född den 435 Sepitember 1843, har efter en långvarig febersjukdom iden 4 dennes i Haag med döden afgått. TYSKLAND. Den 6 Juni skulle Frankfurterkongressen börja sina sessioner uti förbundspalatsets stora sali Frank-furt. De flesta fullmäktige hafva redan anläzdt, men som Frankfurts senat ännu icke valt sin fullmäktig, kommer staden ej att blifva representerad vid den första sammankomster. Kurhessen har bestämdt vägrat att sända fu!lmäktig till furstekollegiet i Berlin och Hessen-Darmstadt visar sig odecideradt. Uti Berlin lägg :s synnerlig vigt vid ankomsten till staden af den presumtive tihronföljaren i Danmark, prins Fredrik af Hessen, för afslutandet af de slesvig-holsteinska stridigheterna. U!i prinsens svit befinner sig hans adjutant, danske kammarjunkaren v. Lindholm. ÖSTERRIKE. Tobaksmonopolet har blifvit upphäfdt uti samtliga kronländerna, samt i dess ställe en konsumtionsskatt införd. s Fältmarskalklöjtnanten, grefve Ferdinand Ceccopieri har efter en långvarig :jukdom aflidit i Wien den 4 dennes. Hans regemente, med samma namn, var bland dem som togo den verksammeaste delen uti ungerska kriget. Baron Eötwös, förre ungerske kultusministern, befinner sig med familj i Tutzing i Bajern och arbetar oförtrutet på sitt arbete om det 49:de årbundradets rådande idter. SCHWEIZ. Ifrån Bern skrifves den 4 dennes, att det nya Stora Rådet der sammanträdt, samt att vid tre omröstningar det visat sig, att majoriteten utgöres af 147 konservativa mot 105 radikaler. Den ena röstningen var val af provisorisk president, hvaårtill öfverste Straub utsågs; den andra frågan om fullmakters kasserande och den tredje frågan att öfverlemna till presidenten valet af en kommitte. Han utsåg den likväl af begge partierna. Allt var lugnt i staden. ITALIEN. Det väckte stort uppseende att det tal, som påfven höll i konklaven den 20 Maj, icke blifvit såsom vanligt offentliggjordt, samt att man hörde att det verkligen varit, tryckt i Stampezia Camerale, regeringens blad, men förbjudits till utdelning. Man bar likväl sedan fått veta att detta kommit sig derat, att regeringen velat meddela sig med hofvet i Turin, aan hon ämnade lemna diplomatiska kåren del af alet. I franska tidningen Univers, påstås att husvisitationen hos en af engelska missionens medlemmar i Rom skett för att upptäcka handlingar som skulle visa dess deltagande i politiska stämplingar, 0. s. V. I en artikel i nämnde tidning den 43 Maj påstås, att det visat sig huru engelska diplomatien, öfverallt der folkrörelser och uppror egt rum, haft sin hand med i spelet. I Rom) säges det, har den haft dubbelt ändamål dermed, nemligen att gynna Englands handels och dess nationalkyrkas interessen. Alltsedan lord Minto g orde kalaser för Cicerovachio och gaf honom handsleg, hafva alltid en hop engelska agenter varit i Rom, för att bala upp engelsk bomull och engelska bibl r och konsulatet har varit samlingsstället, nederlagsplatsen. Derifrån hafva lemnats pass för de värsta konspiratörerna, utfärdats de sätterska pamfietterna, de falska biblarne, samt ill och med de smutsiga plakater som en tid vannelgade den heliga stadens gathörn, o. s. v. Påfliga regeringen måste slutligen ledsna vid all denna djerfnet och falskhet, samt har derföre begärt den brottslige embetsmannens hemkeallande. Man får nu e hvad afseende den engelska regeringen deråt lemnar. Svaret lärer redan erhållits inom 44 dagars tid och lord Palmerston förklarat, att ingen anledning är lill missnöje med engelska agenten i Rom. Då beslutades den omtalade visitationen af polisen, och ibland annat då ingenting fanns som styrkte beskyllningarne, anmältes för kardinalen att konsulatagenten hade en press. Nu var saken tydlig. Monsignor Sagretti frågade signor Ercole, som har polisbestyret, om det var sannt, och denne svarade, att å var, men att han, med ledsnad måste erkänna att let varit en vinpress! Man måste nu afhjelpa saken ch hr Bonfigli återfick sina böcker och sin personiga frihet. z O. Barrot vid andra läsningen genomdrifna bestäm-! Från Bordeaux utgår en sgitation om upphäfvande m—AA PR OT fr RR rr— fär FR fr mm — UN ER — HH rn OÖ OL Ft MA nm ti mA (-) fö ti 3 Ho I Rom är man mycket missnöjd med sbirrerna.l,, Det tros att de komma alldeles att upplösas, och 5,000 b sarabinierer samt 43,000 man landttrupper lära blifva allt hvad som kan komma att underhållas, för rö ut hålla det romerska folket i ordning. I landsori erna är mycken oro och oordning. Röfverier skem å vägar och i husen. Roms fängelser äro i det islaste tillstånd, och fångantalet tillväxer alltjemnt. srecrnoana. Åh