BERLIN OCH BRESLAU 1847—1849.7) Roman ar MAX RING. SEDNARE DELEN: WANDA. Galna, utropade herr Mäller förargad; galna? säger ni, säg beldre oförskämda! Hvad skall följden blifva om man fortfar på detta sättet? Invga affärer, ingen handelsrörelse! Vi måste alla stupa. Ni vet att jag alltid varit libe al, men måsta i allt. Jag har sjelf lidit för friheten och gjort upp ffringar för den. i Den rika srossbaxdlaren ville gerna anspela på sin politiska martyrkrona samt erinra sig sjelf och andra att han en gång varit fast för polisransakning. nJa, herr Mi!lers, svarade bokhållaren bekräftande; ni har gjort mycket för mycket för fribeten. Icke för mycket, men likväl nog för att icke behöfva anses vara reaktionär; men hvad har jag för dewv Nu för tiden anses hvar och en för reaktionär, Som har en hel rock. Kommunismen tar öfverhand på ett förskräckligt sätt. Vi gå bestämdt anarkien till mötes, om regeringen icke snart vidtager energiska mått och steg. 3 Måhända hade herr Möller ännu ytterligare fortsat! sin philippik mot demokratier, om icke ett bud hadejinträ!! som arhröt den värde grössbandaren, hvilken nt kailades till extraordinarie sammankomst af stadens deputerade. Herr Mäller gaf endast några nödiga instruktioner och bega! sig derefter till sessionssålen. Rummen voro der stärjes fullpackade med foik. De deputerade hade infunnit sig på sina platser, talrikare än någonsin. Utanför befanr sig en talrik, rörlig publik, som med spänd väntan afvak. tade de beslut, som 1 detta vigtiga ögonblick skulle fatta: af sta ien Breslau, hvars vigt icke var obetydlig. Detva ett högt .diigt ögonblick. i Ordförseden doktor Regerbrecht, öppnade församlin sen med en inledning, hvari han yttrade ) Se A. B. Ju 89—99, 92, 97, 109405; 105-—-408,111—142 118, 119, 120, 122 och 198, I 7 NN