1 mm MÅ
ee PR
-Imed betäckt bröstet, men deremot kunde vid första
1
t
d
.Idan häftighet, så skulle saken otvifvelaktigt fått et!
)
Toch föll i en af sina adjutanters armar. Konängen
Imed hjelp af bejen af Funis är en af hans favorit-)
3! AVHUUNTBKUU VU UTULSHIDBUN UR vv KUPtCTORU till
Charlottenburg, helsade af folkets hurrarop och vift-
oingar med hattarna.
Gerniogsmannen Maximilian Josef Sefeloge är
född i Wetzlar den 29 Mars 4824. Han är son till
en kompanikirurg. Han har erhållit sin uppfostran
vid militär-barnshuset i Potsdam, och är nu om-
kring 30 år gammal. Han har uti 41 år tjenst-
gjort vid 5:e fotkompaniet af gardesartilleribrigaden,
och har den 26 Okt. 4849 blifvit afskedad, såsom
halfiavalid, i anledning af kroppssvaghet och perio-
disk sinnessjukdom. Han synes någon tid umgåtts
med tanken att utöfva gerningen, emedan han öfvat
sig uti målskjutning med pistol, samt flera dagar
förut infunnit sig vid jernbansgården. Vid skottets
aflossande utropade han högt: Lefye friheten! —
Ransakningen med Sefeloge var redan i full gång.
Alla vittnen öfverensstämma deruti att konungen,
i det ögonblick skottet lossades, höjt armen och der-
förhöret ej utredas huruvida H. M. tillfälligtvis stapp-
lat på trappans första steg, eller om han, då mör-
daren häftigt gick emot honom, ovilkorligt tagit ett
steg tillbaka och dervid stepplat, hvilken rörelse räd-
dad2 honom. Om ej Sefeloge framsprungit med så-
mera tragiskt slut, ty skottet var riktadt ilinea med
hjertat. Man fsnn hos fången blott en pistol af
sämre qvalitet eller en så kallad kommisspistol. Så
mycket är säkert att intet politisk! motif legat tilll
grund för attentatet. Sårad fåfänga synes bafva va-
rit driffjedern.
Genast efter skottets aflossande högg en konstapel
Sefeloge öfver hufvudet och kastade honom till mar-
kep. Med blödande ansigte fördes han till häktet.
Eonungen upphöjde handen och gjorde en till mild-
het uppfordrarde rörelse, men fattades af vanmakt
skall bafva gjort en stor blodsförlust.
Under ransakningen har den upplysning vunnits :
att Safeloge under års tid varit sinnessvag. Fan
Ihar inbillat sig vara upptäckare af chocolad och
bomu!lskrut, och grundläggandet af en kolonialstat
planer, hvyarom han flera gånger petitionefat hos :
konungen. Arfven har han ofta ordat om sina su- i
veräna besittningar i Nordamerika, hvilka han för-4
lorat gerom konungens af Preussen förvållande, hvar- 1
före han ofta utfarit i hämndatgjutelser emot honom.
Uti Kassel herrskar stor förbittring mot kurfur-s
sten och hans förste minister He:ssenpflug.. Vid rin-s
gaste utbrott af oroligheter skalle kurförsten och )
hans rådgifvares ställning vara i hög grad Betänklig
emedan de egentligerr ej äga stöt uti något af de
politiska partierna. !
Litteratörerna Streckfuss, Meyew och Kunowski
samt boktryckaren B-ehrends hafva blifvit häktade i
Borlin, emedan de sökt åstadkomma ett senband3
mellan alla politiska föreningar, för attaf dem Bildad
ett gemensamt helt. 6
Uti Frankfurt firades den 20 Maj raed! besök vidle
de den 48 Sept. 4848 i berrikadstridex fallne per- g
soners grafvar, hvilka redan degen förut blifvit si-
rade med blommor och kransar. F
UNGEAN: f
Deutsche Allgemeine Zeitung inzehåiler följande !D
skildring om opinionen i Uogern: I
Ministeren Schwartzenberg- bar besegrat Ungern, ö
men har just ej skäl att glädjas öfver sin seger, eme-
dan det med hvarje dag blifver sannolikare att denna ?
våldsamma ministör skall komma att nödgas sträcka
vapen för det besegrade Unger: Ungerns Hela be-
folkning är i afgjord oppositio:mot regeringen, och
denna opposition yttrar sig genom ett allmänt och
genomgripande passift: motstånd; com kommera mi-
nisterens byråkratiska vishet påsskam och sätter: en
grävs för dess terrorism, Det ärr kommet derhänr, att
till och med Kroaterna förklara sig bellre vi!jg vara
förenade med Ungern än med; det centraliserade
Österrike. Stadions djerfva ceniralisationsplan stran-
dar fullkomligt, och man skall nödgas fulistindigt
öfvergifva densamma. Det är bedröfligt att man
kunde till den grad misstaga sig, att man troddu sig
med den beväpnade insurrektior2ns besegrandov äf-
ven hafva undertryckt nationaitetsmegavetandet. Mån
hide bort blicka tillbaka på historien och vaktabsig
att tillsluta örat för folkets röst, för att uteslutande
lyssna till servila tjenstemän. Häde man gjort detta
skulle man ej bafva försökt det omöjliga. För när-
varande har hela ministeren . utom Back uppgifvit
Stadions plan, och man tviflar ej. att äfven denna
statsman, som redan trenne gånger skiftat politisk
färg, skall afstå derifrån för att kunna qvarblifsa
inom ministeren. Af högsta bersdelse är att er kög,
allsmäktig fru skall hafva ändrat sin öfvertygeke4ill
Uagerns fördel.
2 MM bem 2 al
kt jr 2
ärr
es
-— HÖ OO RR MM BG HO KT kn
ITALIEN.
Rem den 8 Mej (Eogelsk korrespondens-ariikel).
Påfvens återkomst har obestridligt många intagande
sidor, när man betraktar den isen romantisk och
pittoresk dager. En utländning med smak bör Änna
mycket att beundra och skildra vid åsynen af de eg
rika prelatkostymerna, de svajande plymerex- och n
glindrande hillebårdarne, som omhvärfva Hars-He-
lighet; och den som icke förr iyssnat till kaskrater-
nas flöjtstämmor, blir öra helt och hållet, när. han
hör dem helsa den helige fadren. vid inträdet i S:t
Peters praktfulla tempel. Frärcslingar med indre
odlad uppfattningsförmåga råkan. ej sällan i förtjus-
ning öfver kardinalernas eldfärgade silkesstrumpor
och förgyllda ekipager, och undgå svårligen vt medi
andan i halsen och näsan i vädret hänförass af gi- 14
rändolans vesuvianska rakett-ring, när den bvakandel
ilar mot höjden, från kransen af S:t Angeles kolos--
sala rundtorn. U:an all ansträngning af inbillnings-j:
kraften kupna hvardagsmenniskor till och med:fianx!
behag i sakernas återställda gamla ordning, vid an-j:
blicken af påfvens milda rmen ändå så vördnads-l,
bjudande sätt att uppträda, och vid de annars icke i!
för gudaktighet särdeles rykibara Transka sorlatennes
fromma tempo med sina muskötter. Åsterkorasten!
af det påfliga hofvet, med sin ståt och glans och om-
ständlighet, och det på nytt inom den eviga staden rä-
dande dödslugnet, som fåttsi utbyte mot krigets.buller
och republikens stormiga lif, kunna också hänföra
den flyktige betraktaren. Men hunu, yttra sig om
allt detta de, som äro närmast och. allmänvnast in-
tresserade i förändripgen ?: Huru låter. Romarnesi
degliga tel, vid förnimmandet af den omsorg och
uppmärksamhet, som ägnas åt vure högtidligheter,
medan de vigtigare angelägenheterna — lagen och
rättvisan, försonlighaten och orghålligheten — visa
sig så beklagansvärdt åsidosatta? Hvad måste vär
de tänka om rådplögningar angående snittet på ea
ceremonidrägt eller formen på en statsvagn, medan
folket qvider i nöd och betryck, och allmänna hus-
hållningen rusar till-sin undergång ?..-. I
Kardinal Larabruschini bar väckt motion om. en
ny prammaticen, d. v. s. ett ceremoniell om nya
andliga formaliteter och kostymer vid högtidliga till-
fällen. Frärast ibland punkterna deri står förslaget
om afläggandet af abbekaftanen m. m. för deras
-leminenser kardinalerna, och anläggandet i stället, så-
ssom stor eeremonidrägt, af en fotsid svart iunik med
a lpurpurbräm, och deröfver en lång mantel af skar-
je lakanssammet, med skärp af purpursiden: utan fråga
en ståtligare kostym, men som kardinalernas majo-
-— MO un An
Ur AM KR
r
j
,
a
n
r