BERLIN OCH BRESLAU 1847—1849.) RoMaAnN ar MAX RING. SEDNARE DELEN: WANDA. ANFALLET PA TYGHUSET. I denna sinnesstämning hade Rolf infunnit sig vid folkförsamlingen. Hen önskade så snart som möjligt en ny konflikt, eu ny revolution, som efter hans tanka skulle i grund omstöria det bestående. Gu Notimen 2ansåg ban för den hämndeengel, som med sit bila skulle straffa de förnämas synder. Derföre var hav missnöjd med folkförsamlingens beslut. H vartill tjenar en deputation?, ropade ban till de närstående. Det är nog taladt och underhandladt, vi måste nu handla. Låt oss visa att vi äro män för hvilka de döde i Friedrichshain icke behöfva skämmas,. Han har rätt! utropade Friedel som också ifrigt önskade ewt uppror. Ska endast de rika bära vapen? fr gade Rolf bittert. Vi tillåta inga nya privilegier mer för dem, hvilka dessutom redan äga allt. Oaktad: dessa invändningar utvaldes deputationen och afsändes. : Biand hopen befann s:g en man. En stor hatt med sereda brätten beskuggade Lil en del hans ansigte, som han tycktes hafva något skäl att dölja. Han gick eler rättare smög sig fram bland de olika grupperna, lyssnande med spända öron. Da och då upptog han ett pappersblad och skre! med blyertspenna en och annan kort notis. Hela bans väsende hide i 51g någon ting lurande och spejande; så att ran lätt kunde anse honom för en spion. ar misstog sig icke heller i sådant fall. Mannen var ingen annan — pietisten. Väl trodde han sig vara i bemärkt, men ett storpt öga bade upptäckt Lonom. Den der ynglingen, som var Friedels broder, kände igen ruannen oak) Se A. B. Ja 8y—92, 94, 97, 100—103, 105—4108, 144—144