utgång blifva pjesens båda älskande, Sarrazin och Clements barn, lyckliga; och pappa Sarra zin får tillfälle att på skogsområdet fortsätta sit statsekopomiska rön att eroisera harar och ka niner,. Och så är allt bra. Efter Snusdosan, som sågs med nöje, före kom Heibergs välbekanta vådevillmonolog Em: lies hjeriklappning, hvari m:lle Delands liflig: och naivt behagfulla spel så elektriserade pu bliken, ait den unga skådespelerskan blef in. ropad. Slutligen gafs för första gången ett dra matiskt skämt kalladt Friareresan, eller flic: korna på norr, af författaren till Flickorn: på söder, som i fjol gjorde sin lycka. Calle Glader, en snushandlare från Piteå, har kom mit till Stockholm för att fria; hans gamle vän karmrer Sifferman har tre giftasvuxna dött rar. Men snart upptäcker friaren, till sin komiska förtviflan, att dessa unga damer äro engagerade alla tre. En skälmsk uppasserska pi Stallmästaregården lemnar den olycklige älskaren anvisning till ett kärleksmöte i en viss egendom vid Lundtmakaregatan. Här stöter han på Siffermans hushållerska, i hvars chärsa kjol och svarta sammetsspens han redan förut vid en hastig skymt hunnit förälska sig; mer snart förklarar kamrern att han vill behålla sin husmamsell för egen räkning, och vår friare har inges annan vinst af sitt äfventyr än ett parti käppslängar, som dock voro ämnade åt en anna : Det är just icke mycket med denna intrig; emellertid föranleder den åtskilliga rätt roliga situationer. Men det förnämsta i pjesen är kus plettarrsngemanget. Här har författaren, genom anbringande af populära melodier, som på ett särdeies lustigt sätt svara till texten, handlingen och personerna, åstadkommit några effekter af ypperlig komik. ,Tänk någon gång när du en blomma plockar,, sjungen af en hyrkuskdräng (hr Lindström) för en af flickorna på Stallmästargården, slog i synnerhet an pi publiken och måste sjungas två gånger. Sista versen lydde så här: Tänk någon gång, när prydd med bjefs och glitter du störtar dig i danssalongens djup, på stackars kusken, som vid porten sitter. Nej, glöm mig du — men ge mej nu en sup! Flickorna på norr, blir utan tvifvel en kassapjes. Såsom Tförfattare nämnes en ung musikus, hr Sefström.