I Wenersborgs stad säger herr —r erhåller der
egentliga borgareklassen bestående af 120 personei
endast . . . . e Ö3, föÖster.
adel, prester, embets- och tjenstemän
samt andre personer deremot inalles 1147!,;
men han uraktlåter att nämna att de sednare till
sammans bestå af 235 personer och att de således
efter hans egna principer, med allt skäl kunna be-
gära omkring dubbel rösträtt emot borgare eller hel
nära det röstetal de efter förslaget fått.
Wenersborgs stad kommer likväl ej att ensam utse
riksdagsman och herr —r uppger derföre också för-
hållandet uti lämets samtliga städer eller att
527 borgare hafva . . . . . . 263,; röster
och de öfriga röstberättigade invå-
NaärNO . so ss ss ss se sb so sv Mies MV
men äfven denna gång glömmer han, besynnerligt
nog, att uppgifva de sednares artal!.
Det är 449, hvilka således efter personlighetsprin-
cipen borde erhålla obetydligt högre rösträtt i jem-
förelse med borgarne än hvad de verkligen fått, ty
527 : 449 — 263 A,6 : 299.
Denna skillnad är likväl alltför obetydlig för att
gifva anledning till klander och minst borde sådant
af en vän till personlighetsprincipsn framställas der-
öfver, att borgarne ej erhållit större msjoritet än
som skett.
Annu ofördelaktigare, säger herr —r, synes för-
hål!landet utfalla på landet; men för insändaren är
det omöjligt att förstå hvarföre herr —r uppgifver
sjelf, att af 2909 röster 2596 ?V,, eller belt nära ce
så ofta omtalade Y,, tillkomma bondeståndet och
gör ej heller någon anmärkning emot denna propor
tion; men deremot tyckes han såsom serdeles men-
ligt anse, att elektorernes antal ej blir större än 144.
Kunna då ej 144 af folket valde personer anses ut-
trycka dess tankar? och skulle det för att erhålla
goda ombud verkligen vara nödvändigt att flere ut-
ses och måste göra den, för de med sitt åkerbruk
sysselsatte mindre hemmansägarne besvärliga resan
till en för ett helt distrikt gemensam valort? Man
bar hittills ej hört några klagomål deröfver att bon-
deståndets ledamöter ej äro folkets ombud, men huru
fåtaliga äro icke deras elektorer nu vid riksdags
mannavalen ?
De omedelbart röstandes antal blir inum Elfsborgs
län 329 och man torde med så inycket rmera skäl
kunna antaga, att ingea kan viuna förtroende hos
pluraliteten af dem, utan att verkligen för!je
och blifva ena utmi kt representast, som ingen klass
äger någon bestämd öfvervigt. De fleste äro bönder
och utgöra något öfver !,; men rösträtten. som sker
per capita, är blard alla klasser så fördelad att den
valde, för att erhålla pluralitet, måste vara i besitt-
ning af ett samfäldt förtroende.
Den jemförelse herr —r gör emellan aatalet af
144 elektorer och 329 omede bart väljande och haucs
påstående att de sednare, till följd af sin större
mängd, erhålla dubbel rösträtt mot de förre, kunna
väl ej anses såsom annat än barnslige, då de begge
afdelningarne aldrig rösta gemensamt och de förre,
eniigt hans eget erkännande, till andra kammaren
välja flere riksdegsmin än de sednare. Till vel
nämnderne välja begge afdelningarne lika många !e
damöter och det är en fullkomligt origtig uppgift
af herr —r att de omedelbart väljande på lavdet
skulle tillsätta 3; af valnämndernes ledamöter ).. Det
är verkligen svårt att begripa huru den 47:åe S:ns
enkla ordalydelse:
Till den valnämnd, som har att verkställa riks-
dagsmannaval till första kammaren, skola i hvarj2
länsdistrikt de begge valb-rättigade afdelningarna på
landet utse, inom hvilkendera afdelningen som helst,
hvar sina tolf ledamöter, — — —
kunnat underkastas en sådan tydning, som att
den ena ensam skulle tillsätta 7; af hela nämndens
ledamöter eller mera än dsan andra och städerne
djillsammans. Hela det resonnement, som herr —r
uppställt på grund af denna origtiga uppgift, förfal-
ler således helt och hållet.
Det är ledsamt att straxt efter ofvanstående fel-
aktiga uppgift se ännu en annan, hvars grundlöshet
ej heller för ett ögonblick kan undgå dens upp-
märksamhet, som tegit ringaste notis af sjelfva för-
slaget. Hr -r talar nemlig2n om det stora antalet
af de fastighetsägare, som uti det kongl. förslaget
äro alldeles uteslutna från all valrätt, derföre att
deras hemmans!otter eller lägenheter ej äro uppskat-
tade till minst 300 rdr — och hvilkas antal försig-
tigtvis (åierigen en lös issinuation !) ej blifvit upp:
taget i häradsskrifvarnes uppgifter — men uti 8 S
mom. a) står det tydligen:
Valrätt tillkommer, med nedanstadgade undantag),
hvarje svensk man af kristen trosbekännelse, som
antingen
a) äger eller med stadgad åborätt eller såsom fidei-
kommiss innehafver fast egendom, till visst mantal
salt, eller för bevillnings erläggande uppskattad
till minst 300 rdr på landet eller minst 450 rdr i
stad.n
För hvar och en, som kan och vill låsa rigtigt
innantill, måste det efter genomläsände af denna S
ej kunna vara något tvifvel underkastadt att, tvert-
emot hvad herr —Tr påstår, ingen blir utesluten från
valrätt derföre, att hans hemmanslott ) ej uppgår
till visst värde.
Hr —Tr slutar sin artikel med den vackra önskan
att alla de, som nitälska att se fäderneslandet obe-
roende, måtte i endrägt arbeta på den efterlängtade
reformens antagande utan att fästa sig vid några
smådetaljer, blott den enda och sanna grundideen,
menniskovärdets erkännande, icke förbises, men han
uppger nyss förut några anmärkningar, som biifvit
gjorde emot lämpligheten af Örebromötets beslut att
inrymma den indelta armåen bland valberättigade
och säger sjelf i anledning deraf, att man med skäl
kan betvifla militärens sjelfständighet såsom med-
borgare. Insändaren som ej kan förutsätta att hr
—Tr vill förneka militärens menniskovärde, föranle-
des häraf till den fråga om det ej skulle vara möj-
) Detta medgifves, men den oformligheten står all-
tid qvar, att de 124, som välja å mångtusende
medborgares vägnar, icke få högre andel i val-
nämndens personal, än 329 till direkt rösträtt
privilegierade. Red:s anm.
) De samma, som i nu gällande grundlag, med till-