å sökare, och vips äro undertiden fjeskande angifvare och fiskaler fårdiga att äfven med sitt nit illustrera dessa tidens tecken. För vår del tro vi att religionens sak är långt starkare, än att den behöfver skydd af polis och brottmålslagar; det tyckes redan vara nog med sådane rättegångar som dem emot båda Nilssönerna, utan att äfven begynna formliga kättareinqvisitioner; måtte vederbörande iåtminstone tillse, att dylika upptåg, om de också kunde ske med stöd af en befintlig lagens bokstaf, icke drifvas så långt, att vi svenskar, ett af de folk som först kämpade för protestantismens sak, göra oss för ett handlingssätt i motsatt riktning till en visa för hela det öfriga Europa. — Dagens vestra post hitförer en ganska sällsam och i sitt slag märkvärdig historia från Götheborg. Den bekanta Handelstidningen derstädes för den 13 dennes eller i måndags har nemligen utkommit i ej fullt hälften så stort format som vanligt och innehåller på första sidan det öfverraskande tillkännagifvandet af hr M. Prytz, som vid 1848 års slut sålde tidningen till kamereraren Sanzvall, att de ekonomiska svårigheter, med hvilka den sistnämnde har att kämpa, och som, så lyda orden, för närvarande satt honom ur stånd att sjelf längre kunna bestrida de med tidningens utgifvande förenade utgifter, samt nödvändigheten att bevaka mina i köpekontraktet stipulerade rättigheter,, hafva tvingat hr Prytz, att åtminstone tills vidare återtaga bemälde tidning och draga förserg om dess fortsättande,. Detta steg motiveras för öfrigt af hr Prytz såsom föreskrifvet ej blott p,af omtankan för eget bästa, utan pligten emot en publik, hvars stigande välvilja för Handelstidningen under de 17 år den stått under hr Prytz ledning, uppmanar honom äfven derptilln, heter det. Det första steget af denna pligtutöfning å hr Prytz sida synes nu hafva varit att knappa in halfva formatet, men han lofvar att det åter skall betydligt utvidgas, så fort papper, stilar och tillräcklig arbetsstyrka å officinen hun nit anskaffasp. — Derjemte får man äfven på ett par rader en vink derom, att en förändring i tidningens tendens kommer att vidtagas. Det säges dock tillika, att redaktionspersonalen fortfarande skall blifva densamma. Detta var utan tvifvel en ganska öfverraskande nyhet; men några ännu långt mera märkvärdiga upplysningar lemnas af ett ptill Handelstidningens prenumeranter, adresseradt bihang till Gö:heborgsposten för i onsdags, den 15. Det är undertecknadt af hr S. Cronsjoe, ene delägaren i boktryckerifirman N. J. Gumpert ä Comp. och upplyser följande: Hr Sandvall, som afreste till Stockholm onsdagen den 8, hade före afresan uppdragit åt den vid tidningen anställda redaktionspersonalen, att under hans frånvaro, som skulle räcka 14 dagar, högst 3 veckor, redigera tidningen, och tre af dem hade ännu sent på aftonen före afresan, jemte hr Cronsjoe, varit tillsamans med Sandvall, dervid de lofvat fullgöra uppdraget. Papperet skulle under tiden Jemnas af hrr J. C. Jonsson och M. Prytz. Den sednare hade emellertid, i stället att befordra det fortfarande utgifvandet, så bedrifvit, att han utgifvit en annan tidning för egen räkning och i eget namn, hvarom han förut hade gått i författning medelst begagnande af ett gammalt tillståndsbref och lyckats få redaktionspersonalen att deltaga häruti, hvarjemte han kungjort för boktryckarne, att han ej i enlighet med sitt löfte ämnade anskaffa papper eller vidare deltaga i redaktionen af hr Sandvalls tidning. Hr C, säger äfven, att han jemte hrr Jonsson och Gumpert gått upp till hr Prytz, för att förmå honom att uppskjuta med utförande af denna föresats tills svar från hr Sandvall hunne ankomma; men allt förgäfves. Hr Cronsjoe yttrar vidare: ; Jag förklarade då, att vi, utan honom (Prytz) med biträde af den öfriga redaktionspersonalen ämnade, tills vidare, i Sandwalls namn utgifva Götheborgs Handelsoch Sjöfartstidning. Härpå svarade herr M. Prytz, att detta ej kunde ega rum, emedan han redan vidtalat nämnde personal, som Jofvat att biträda honom; men icke vidare befatta sig med Sandwalls tidniog. På min fråga, huru sagde personal kunde tillåta sig något sådant, erhölls det svar, patt det vore deras ensak. Jag ansåg ett dylikt förhållande vara ogrundadt, till dess jag, ankommen på Sandwalls redaktionsbyrå, af tvenne derstädes varande medarbetare i tidningen erhöll bekräftelse derpå. Några af Sandwalls vänner beslöto ändock, detta oaktadt, att tills vidare utgifva hans tidning, men då för sådant ändamål, å Sandwalls annonskontor af mig begärdes för sättning de derstädes till införande i tidningen aflemnade annonser, erhölls af Sandwalls bokförare, hr Arfvidsson, den oväntade upplysningen, att hr Lindskog, en af medarbetarne å tidningen, begärt och erhållit annonserna, samt, utan tillstånd, tagit Sandwalls kontobok öfver obetalte och betalte annonser, adresser 8Cc. Det beslöts då, att alla annonser, som varit införda i föregående dagens tidning, skulle införas, med tillkännagifvande för prenumeranterne om förhållandet; men då, för redigerandet af tidningen, Sandwalls post efterfrågades, erhölls från postkontoret det besked, att den af hr mag. Ekbohrn begärts och uttagits. Alla försök, att under sådana omständigheter utgifva tidningen, i Sandwalls frånvaro, voro således fruktlösa. Genom en tredje person hade under tiden ett vtterligare försök gjorts hos hr Prytz,