å
sökare, och vips äro undertiden fjeskande an-
gifvare och fiskaler fårdiga att äfven med sitt
nit illustrera dessa tidens tecken.
För vår del tro vi att religionens sak är
långt starkare, än att den behöfver skydd af
polis och brottmålslagar; det tyckes redan vara
nog med sådane rättegångar som dem emot båda
Nilssönerna, utan att äfven begynna formliga
kättareinqvisitioner; måtte vederbörande iåt-
minstone tillse, att dylika upptåg, om de också
kunde ske med stöd af en befintlig lagens
bokstaf, icke drifvas så långt, att vi svenskar,
ett af de folk som först kämpade för protestan-
tismens sak, göra oss för ett handlingssätt
i motsatt riktning till en visa för hela det öf-
riga Europa.
— Dagens vestra post hitförer en ganska
sällsam och i sitt slag märkvärdig historia från
Götheborg. Den bekanta Handelstidningen der-
städes för den 13 dennes eller i måndags har
nemligen utkommit i ej fullt hälften så stort
format som vanligt och innehåller på första
sidan det öfverraskande tillkännagifvandet af
hr M. Prytz, som vid 1848 års slut sålde
tidningen till kamereraren Sanzvall, att de
ekonomiska svårigheter, med hvilka den sist-
nämnde har att kämpa, och som, så lyda
orden, för närvarande satt honom ur stånd
att sjelf längre kunna bestrida de med tidnin-
gens utgifvande förenade utgifter, samt nöd-
vändigheten att bevaka mina i köpekontrak-
tet stipulerade rättigheter,, hafva tvingat
hr Prytz, att åtminstone tills vidare återtaga
bemälde tidning och draga förserg om dess
fortsättande,. Detta steg motiveras för öfrigt
af hr Prytz såsom föreskrifvet ej blott p,af
omtankan för eget bästa, utan pligten emot
en publik, hvars stigande välvilja för Han-
delstidningen under de 17 år den stått under
hr Prytz ledning, uppmanar honom äfven der-
ptilln, heter det.
Det första steget af denna pligtutöfning å
hr Prytz sida synes nu hafva varit att knappa
in halfva formatet, men han lofvar att det åter
skall betydligt utvidgas, så fort papper, sti-
lar och tillräcklig arbetsstyrka å officinen hun
nit anskaffasp. — Derjemte får man äfven på
ett par rader en vink derom, att en förändring
i tidningens tendens kommer att vidtagas.
Det säges dock tillika, att redaktionspersonalen
fortfarande skall blifva densamma.
Detta var utan tvifvel en ganska öfverra-
skande nyhet; men några ännu långt mera
märkvärdiga upplysningar lemnas af ett ptill
Handelstidningens prenumeranter, adresseradt
bihang till Gö:heborgsposten för i onsdags, den
15. Det är undertecknadt af hr S. Cronsjoe,
ene delägaren i boktryckerifirman N. J. Gum-
pert ä Comp. och upplyser följande: Hr Sand-
vall, som afreste till Stockholm onsdagen den
8, hade före afresan uppdragit åt den vid tid-
ningen anställda redaktionspersonalen, att un-
der hans frånvaro, som skulle räcka 14 dagar,
högst 3 veckor, redigera tidningen, och tre af
dem hade ännu sent på aftonen före afresan,
jemte hr Cronsjoe, varit tillsamans med Sand-
vall, dervid de lofvat fullgöra uppdraget. Pap-
peret skulle under tiden Jemnas af hrr J. C.
Jonsson och M. Prytz. Den sednare hade
emellertid, i stället att befordra det fortfa-
rande utgifvandet, så bedrifvit, att han ut-
gifvit en annan tidning för egen räkning och
i eget namn, hvarom han förut hade gått i
författning medelst begagnande af ett gammalt
tillståndsbref och lyckats få redaktionspersona-
len att deltaga häruti, hvarjemte han kungjort
för boktryckarne, att han ej i enlighet med
sitt löfte ämnade anskaffa papper eller vidare
deltaga i redaktionen af hr Sandvalls tidning.
Hr C, säger äfven, att han jemte hrr Jonsson
och Gumpert gått upp till hr Prytz, för att
förmå honom att uppskjuta med utförande af
denna föresats tills svar från hr Sandvall hunne
ankomma; men allt förgäfves. Hr Cronsjoe
yttrar vidare: ;
Jag förklarade då, att vi, utan honom (Prytz)
med biträde af den öfriga redaktionspersonalen äm-
nade, tills vidare, i Sandwalls namn utgifva Göthe-
borgs Handels- och Sjöfartstidning. Härpå svarade
herr M. Prytz, att detta ej kunde ega rum, emedan
han redan vidtalat nämnde personal, som Jofvat att
biträda honom; men icke vidare befatta sig med
Sandwalls tidniog. På min fråga, huru sagde per-
sonal kunde tillåta sig något sådant, erhölls det svar,
patt det vore deras ensak. Jag ansåg ett dylikt
förhållande vara ogrundadt, till dess jag, ankom-
men på Sandwalls redaktionsbyrå, af tvenne der-
städes varande medarbetare i tidningen erhöll be-
kräftelse derpå. Några af Sandwalls vänner be-
slöto ändock, detta oaktadt, att tills vidare utgifva
hans tidning, men då för sådant ändamål, å Sandwalls
annonskontor af mig begärdes för sättning de der-
städes till införande i tidningen aflemnade annonser,
erhölls af Sandwalls bokförare, hr Arfvidsson, den
oväntade upplysningen, att hr Lindskog, en af med-
arbetarne å tidningen, begärt och erhållit annon-
serna, samt, utan tillstånd, tagit Sandwalls kontobok
öfver obetalte och betalte annonser, adresser 8Cc.
Det beslöts då, att alla annonser, som varit införda
i föregående dagens tidning, skulle införas, med till-
kännagifvande för prenumeranterne om förhållandet;
men då, för redigerandet af tidningen, Sandwalls
post efterfrågades, erhölls från postkontoret det be-
sked, att den af hr mag. Ekbohrn begärts och ut-
tagits. Alla försök, att under sådana omständighe-
ter utgifva tidningen, i Sandwalls frånvaro, voro så-
ledes fruktlösa. Genom en tredje person hade un-
der tiden ett vtterligare försök gjorts hos hr Prytz,