FFERIEVLTe 6 5850 BIRD VETE AVE SäTERBRRIEg TERES Ul: br A. i Carlstad bibehöll sin karakter som det nya skolsystemets vän, och i sitt stift redan tidigt sökte införa det i Stockholms Elementarsko!a pröfvade lärosättet. Genom några, såsom det synes af honom sjelf oberoende, omständigheter kom väl detta icke alldeles så till stånd, som man kanske hoppats. Systemet upptogs delvis och blott i skolorna, ej på gymnasium. Ett kongl. bref af den 21 Maj 1845 fastställde en tid af fem år, hvarunder den på försök an tagna nya läromethoden i Carlstad skulle pröfvas. Denna tidsperiod är dock nu på utgående. Den genom 1849 års cirkulär anbefallda föreningen af gymnasium och skola kan således i dessa veckor med så mycket större kraft företagas, som biskop Agardh nu återinträder 1 sin embetsutöfning, cch hans kända nit för skolreformen, jemte det goda förhållande hvari han, efter hvad man allmänt säger, står till sina konsistorialer, låter hoppas det bästa för sakens utgång. Wermland utgör en af de provinser i Sverige, som i många sociala och ekonomiska ämnen infört förbättringar förr än andra; man hemtar således äfven deraf anldning till den förmodan, att Wermländningen i skolfrågsn icke skall förneka sin karakter. För närvarande befinner sig reformen i Carlstads stift på den punkt, att såväl i Amål och Filipstad, som i Carlstad, apologistskolan blifvit förenad med lärdomsskolan; och ambulatoriska läsningen införts. Men gymnasii förening med nederskolan bar icke ännu skett, ehuru den utan fråga emotses. Såsom vi bland annat, härtill föranledande, hört omtalas ett märkligt anförande af hr prosten lektor J. Ch. Söderberg i Carlstad, rörande dessa ämnen, hafva vi förskaffat oss afskrifi såväl deraf, som af konsistorii skrifvelse till regeringen den 13 sistl. November, upplysande skolfrågans tillstånd der i stiftet. Vi til:åta oss taga publikens uppmärksamhet i anspråk för hvad vi meddela i utdrag ur nyssnämnde dokumenter, . hvarefter vi bifoga några korta reflexioner för egen del. HrSöderberg säger i sitt anförande till Collegium Gymnasticum i Carlstad den 5 Sept. 1849: I afseende på 4:de mom. i Kongl. Cirkuläret af den 6 Julii, beträffande Amnesläsningens införande för lärjungar, enligt Nya Elem.skolans method, så anser jag intet hinder böra möta för att använda densamma uti hela vårt läroverk, hvilket enligt min tanke genast bör kunna ske vid den blifvande nya flyttningen, och sedan allt framgent; så att. endast de förutvarande afdelningarne på gym: nasium må efter den gamla ordningen undervisas, tills de härifrån afgå. S4 ofullständigt ån den nya methoden varit använd uti härvarande Elementarskola, hafva vi likväl erfarit att de flyttningar, som derifrån inkommit till gymnasium, varit både jemnare i sina kunskaper och sin flit, samt uppdragne i en bättre disciplin, än de flyttningar vi under föregående tider från skolan fått emottaga; hvilket jag såsom gammal lärare på stället tror mig skäligen kuana vitsorda, äfvensom att sådant ej endast härledt sig från lärarnes skicklighet, utan ej mindre från skolans former. — — — — )Det synes mig, åtminstone för detta året, utrymmet i närvarande lokalen kunna medgifva, att de yvglingar som eljest skulle uppflyttas till gymnasium, må uti Elementarskolan dvarstanna, och gymnastiilärarne der inträda för att deltaga uti undervisningen, hvarigenom den af Kongl. Maj:t nådigst anbefallda gymnasii och skolans förening må kuona börjas. Samtlige lärarne må då tillika af egen erfarenhet kunna försöka methoden, hvilket jag för egen del högligen önskar, och hvartill jag hört flere bland gymnasiilärarne ieke vara obenägne, t. ex. lirr lektorer Millen och Sjöstedt, äfvensom hrr magistrar Frykholm och Bergendal. Vi bifoga nu utdraget ur Carlstad konsistorii underd. skrifvelse den 13 Nov. 1849: På grund af E. K. M:ts nådiga skrifvelser den 44 April 1837, den 22 Okt. 48359 och den 24: Maj 4845, hafva genom Eforus sådana förändringar redan förut blifvit vidtagne med skolorna inom stiftet, att hvad som i 2:dra, 3:dje och 5:!e punkterna af E. K. M:ts nådiga Cirkulär anbefalles, redan är verk ställdt. Sålunda har vid Åmåls lärdomsskola be frielse från lärda språk varit medgifyen åt de lärjungar, som icke önskat begagna sig af undervisningen i dessa språk; hvaremot vid Filipstads apologistskola läsningen af Latinska språket) enligt efori förordnande varit införd från vårterminen 4838, och af det Grekiska ) från början af vårterminen 1840. I härvarande (Carlstads) förenade Lärdomsoch Apologistskola har sedan höstterminen 4845 valfrihet af läroämnenr varit införd ; hvarjemte vid alla tre skolorna den Ambulatoriska läsordningen är följd, med undantag att en klass är sluten, hvilket förhållande Domkapitlet godkänt. Vidkommande åter härvarande Gymnasium, så bar vid innev. termins början, till följd af E, K. Maj:ts nåd. föreskrift i 2:dra punkten, undervisningen blifvit så ordrad, av de ynglingar, som befrias från läsningen af de gamla språken, erhålla, på de åt dessa språk anslagna timmar, särskild undervisning i Svenska och Moderna språk, Naturalhistoria Och Fysik. — — — Den uti 6:te punkten nåd. anbefallda föreningen al Gymnasium och Skola till ett sammanhängande läroverk har för innevarande år mött hinder, enär en afihan method följes i Skolan, än i Gymnasium; och Collegium Schola:ticum förklarat sig förhindradt att besluta om någon förändring uti den på försök antagna läromethoden, förrän den tid tilländalupit, som enligt nåd. Bref af den 21 Maj 1845 blifvit fastställd till pröfning af densammas ändamålsenlighet, hvilken tid tilländegår vid innevarande läseårs utgång) Vid gemensamt sammanträde den 6 sistl. Sept. har dock blifvit öfverenskommet, att under. loppet af detta läseår åter sammanträda, för att öfverlägga och beslua om tillVägabringandet af Läroverkens förening.n Man finner häraf för Carlstad det alldeles egna förhållande, att ett förutvarande kungabref (af den 21 Maj 1845) ifrågasatts som hinder för en i ett sednare kungabret anbefalld organisation. Härvid må vi dock icke vidare fästa oss, helst detta hinder, äfven om det varit något, redan nu inom några veckor är förbi. — Med sor tillfredsställelse inhemtar man hvad hr Söderberg haft att anföra i erfarenhetsväg om den nya läsemethoden, såsom ofvan synes; och sjelfva hans tanke om lektorernas inträde 1 skotan, för att redan der börja en del af undervisningen i sina resp. ämnen, utgör onekligen ett sätt för övergång och amalgamation af de begge läroverken, som förtjenar uppmärksammas. Då således, för tit RA INA