FFERIEVLTe 6 5850 BIRD VETE AVE SäTERBRRIEg TERES Ul:
br A. i Carlstad bibehöll sin karakter som det
nya skolsystemets vän, och i sitt stift redan
tidigt sökte införa det i Stockholms Elementar-
sko!a pröfvade lärosättet. Genom några, såsom
det synes af honom sjelf oberoende, omständig-
heter kom väl detta icke alldeles så till stånd,
som man kanske hoppats. Systemet upptogs
delvis och blott i skolorna, ej på gymnasium.
Ett kongl. bref af den 21 Maj 1845 fastställde
en tid af fem år, hvarunder den på försök an
tagna nya läromethoden i Carlstad skulle pröf-
vas. Denna tidsperiod är dock nu på utgå-
ende. Den genom 1849 års cirkulär anbefallda
föreningen af gymnasium och skola kan såle-
des i dessa veckor med så mycket större kraft
företagas, som biskop Agardh nu återinträder
1 sin embetsutöfning, cch hans kända nit för
skolreformen, jemte det goda förhållande hvari
han, efter hvad man allmänt säger, står till sina
konsistorialer, låter hoppas det bästa för sa-
kens utgång. Wermland utgör en af de pro-
vinser i Sverige, som i många sociala och eko-
nomiska ämnen infört förbättringar förr än
andra; man hemtar således äfven deraf anld-
ning till den förmodan, att Wermländningen
i skolfrågsn icke skall förneka sin karakter.
För närvarande befinner sig reformen i Carl-
stads stift på den punkt, att såväl i Amål och
Filipstad, som i Carlstad, apologistskolan blifvit
förenad med lärdomsskolan; och ambulatoriska
läsningen införts. Men gymnasii förening med
nederskolan bar icke ännu skett, ehuru den
utan fråga emotses.
Såsom vi bland annat, härtill föranledande,
hört omtalas ett märkligt anförande af hr pro-
sten lektor J. Ch. Söderberg i Carlstad, rörande
dessa ämnen, hafva vi förskaffat oss afskrifi
såväl deraf, som af konsistorii skrifvelse till
regeringen den 13 sistl. November, upplysande
skolfrågans tillstånd der i stiftet. Vi til:åta
oss taga publikens uppmärksamhet i anspråk
för hvad vi meddela i utdrag ur nyssnämnde
dokumenter, . hvarefter vi bifoga några korta
reflexioner för egen del.
Hr- Söderberg säger i sitt anförande till Col-
legium Gymnasticum i Carlstad den 5 Sept.
1849:
I afseende på 4:de mom. i Kongl. Cirkuläret af
den 6 Julii, beträffande Amnesläsningens införande
för lärjungar, enligt Nya Elem.skolans method, så
anser jag intet hinder böra möta för att använda
densamma uti hela vårt läroverk, hvilket enligt
min tanke genast bör kunna ske vid den blif-
vande nya flyttningen, och sedan allt framgent; så
att. endast de förutvarande afdelningarne på gym:
nasium må efter den gamla ordningen undervisas,
tills de härifrån afgå. S4 ofullständigt ån den
nya methoden varit använd uti härvarande Elemen-
tarskola, hafva vi likväl erfarit att de flyttningar,
som derifrån inkommit till gymnasium, varit
både jemnare i sina kunskaper och sin flit, samt
uppdragne i en bättre disciplin, än de flyttnin-
gar vi under föregående tider från skolan fått
emottaga; hvilket jag såsom gammal lärare på stäl-
let tror mig skäligen kuana vitsorda, äfvensom att
sådant ej endast härledt sig från lärarnes skick-
lighet, utan ej mindre från skolans former. — —
— — )Det synes mig, åtminstone för detta året,
utrymmet i närvarande lokalen kunna medgifva, att
de yvglingar som eljest skulle uppflyttas till gym-
nasium, må uti Elementarskolan dvarstanna, och
gymnastiilärarne der inträda för att deltaga uti
undervisningen, hvarigenom den af Kongl. Maj:t
nådigst anbefallda gymnasii och skolans förening må
kuona börjas. Samtlige lärarne må då tillika af
egen erfarenhet kunna försöka methoden, hvilket jag
för egen del högligen önskar, och hvartill jag hört
flere bland gymnasiilärarne ieke vara obenägne, t.
ex. lirr lektorer Millen och Sjöstedt, äfvensom hrr
magistrar Frykholm och Bergendal.
Vi bifoga nu utdraget ur Carlstad konsistorii
underd. skrifvelse den 13 Nov. 1849:
På grund af E. K. M:ts nådiga skrifvelser den
44 April 1837, den 22 Okt. 48359 och den 24: Maj
4845, hafva genom Eforus sådana förändringar redan
förut blifvit vidtagne med skolorna inom stiftet, att
hvad som i 2:dra, 3:dje och 5:!e punkterna af E.
K. M:ts nådiga Cirkulär anbefalles, redan är verk
ställdt. Sålunda har vid Åmåls lärdomsskola be
frielse från lärda språk varit medgifyen åt de lär-
jungar, som icke önskat begagna sig af undervis-
ningen i dessa språk; hvaremot vid Filipstads apo-
logistskola läsningen af Latinska språket) enligt
efori förordnande varit införd från vårterminen 4838,
och af det Grekiska ) från början af vårterminen
1840. I härvarande (Carlstads) förenade Lärdoms-
och Apologistskola har sedan höstterminen 4845
valfrihet af läroämnenr varit införd ; hvarjemte vid
alla tre skolorna den Ambulatoriska läsordningen är
följd, med undantag att en klass är sluten, hvilket
förhållande Domkapitlet godkänt. Vidkommande åter
härvarande Gymnasium, så bar vid innev. termins
början, till följd af E, K. Maj:ts nåd. föreskrift i
2:dra punkten, undervisningen blifvit så ordrad, av
de ynglingar, som befrias från läsningen af de gamla
språken, erhålla, på de åt dessa språk anslagna tim-
mar, särskild undervisning i Svenska och Moderna
språk, Naturalhistoria Och Fysik. — — —
Den uti 6:te punkten nåd. anbefallda föreningen
al Gymnasium och Skola till ett sammanhängande
läroverk har för innevarande år mött hinder, enär
en afihan method följes i Skolan, än i Gymnasium;
och Collegium Schola:ticum förklarat sig förhindradt
att besluta om någon förändring uti den på försök
antagna läromethoden, förrän den tid tilländalu-
pit, som enligt nåd. Bref af den 21 Maj 1845 blif-
vit fastställd till pröfning af densammas ända-
målsenlighet, hvilken tid tilländegår vid inneva-
rande läseårs utgång) Vid gemensamt sam-
manträde den 6 sistl. Sept. har dock blifvit öfver-
enskommet, att under. loppet af detta läseår åter
sammanträda, för att öfverlägga och beslua om till-
Vägabringandet af Läroverkens förening.n
Man finner häraf för Carlstad det alldeles
egna förhållande, att ett förutvarande kunga-
bref (af den 21 Maj 1845) ifrågasatts som hin-
der för en i ett sednare kungabret anbefalld
organisation. Härvid må vi dock icke vidare
fästa oss, helst detta hinder, äfven om det
varit något, redan nu inom några veckor är
förbi. — Med sor tillfredsställelse inhemtar
man hvad hr Söderberg haft att anföra i er-
farenhetsväg om den nya läsemethoden, såsom
ofvan synes; och sjelfva hans tanke om lek-
torernas inträde 1 skotan, för att redan der
börja en del af undervisningen i sina resp. äm-
nen, utgör onekligen ett sätt för övergång och
amalgamation af de begge läroverken, som för-
tjenar uppmärksammas. Då således, för tit
RA INA