Article Image
hals (Schlesiska grefskapet Gatz) tillhör förtjersten att hafva upptäckt detta vegetabiliska trådämne, som numera redan i Tyskland erhållit temlig afsättning. Redan år 1814 upptäckte nämnde man, då han promenerade i en barrskog, och händelsevis gned några af granrisets nålar emellan fingrarne, att sedan bladsubstansen var eaflöst, återstod en tråd eller ett trådämae af hampartad berkaffenhat. Denna upptäckt sökte han att bricga sig till nytta uti sin pappersfabrik, med att anställa försök Mill att använda detta ämne till papper eller papp. Detta ville ej lyckas, och dermed slutade han försöken, till dess han på 4840-talet föll på den id, att använda detta trådämne oförarbetadt till stoppning:materiel i madrasser, sängtäcken o. d. Snart inrättade hr Weiss en ordentlig fabrik för tillverkniag af madrasser, m. m. af skogsul!l. Hans tillverkningar skördade på den tyska industriexpositionen i Berlin 4844 mycket bifall, helst denna industrigren kan blifva en lönande näring för skogrika länder. Se här den närmare beskrifringen på denna artikel: Med skogsull menas det utur talloch granrisets nålar erhållna trådämnet. Riset måste tagas grönt af träden och kam då på flere sätt torkas och magasineras. Da redan affallne risnålarne äro icke duglige. För att bereda dessa talleeh grannålar, uppmjukas de först kemiskt, och sönderdelas sedan mekaniskt. Efter den olikartade behandlingen erhåller denna materiel en förändrad beskaffenhet och lemnar finare och gröfre skogsull, nemligen vadderingsoch tapisseriull. Vadderingsullen spinnes, väfves och öfverskäres och gifver en fast och god vara till golfmattor, täcken o. d. Tapisseriullen begagnas till stoppningar af alla slag, och är ; mindre dyr än tagel, och alls icke blottställd för mal. Stoppningar med skogsull äro varaktigare än med balm och med sjögräs (på 6 å 7 års tid har besparing af 2 å 3 rdr (preuss.) per sängplats emot halmstoppnoing erhållits) behöfva högst på 7 å 8år omstoppning, hvartill då kan erfordras för omkring 4 rdr (preuss.) ny materiel, och stoppnrningen hoppgyttras ej. Den egna, icke oangenäma lukten afhåller all slags obyra från dessa fabrikater, och liggandet på skogsullsmadrasser, äfvensom begagnandet af undertröjor af denna materiel skall vara särdeles gagnelig för rheumatiska sjukdomsfall. Genom dess ringa värmeledande förmåga, skall detta fabrikat snart vinna insteg i varmare trakter och vid marinen. Den på samma gång utur granriset vunna etheriska olja har blifvit af kemister erkänd såsom en alldeles egen, från terpentin helt och hället skiljd olja, och har såsom äkemedel vid inre och yttre bruk, särdeles vid gikt och rheumatiska åkemmor visat sig särdeles välgörande. I teehniskt hänseende begagnas det till den naste lakering. Kautschuk upplöses deri på ganska kort tid. Den dekokt på granrisnålarne, som vid deras första kemiska behandling afrinner, produceras allt efter den olika behandlingen; antingen balsamisk gelatinös eller syrlig. Denna dekokt riktar läkaren med ett af de vigtigaste och mest storartade medlen. Bad deruti hafva efter en flerårig erfarenhet bevisat en högst välgörande verkan på den menskliga organismen. Parenchymet och de öfrige emellan den yngre hylsan och trådämnet befintliga imnen kunna vid trådarnas uttvättning uppsamlas, lorkas och bringas i tegelforra att begagnas såsom borf. Denna massa lemnar ej allenast en gifvande brännmateriel, utan ock en mängd lysgas som lösbindes derur genom den stora hartshalten. Vid beredandet af 4000 c:tr skogsull erbålles en equivaent af nära 350 famnar ved. (C. V.) FRASEN — FINLANDS BEFOLKNING. Finlands Allmänna Tidning börjar en serie af artiklar om folkmängdens örhållanden i Finland, af kolligiirådet Baranowskij, veraf bland annat framgår, att befolkaingen på hvarje qvadratmil, om sjöarne inberäknas, år 1845 utgjorde 221 personer samt 1850, 253; men om enlast torra landet tages i betraktande, år 1845, 249, och 1830, 258 personer. Tätast befolkadt är Nyands län, der, beräknadt efter ytan af torrt land, oefolkningen år 48435 var 690 personer pr qvadratnil, dernäst Abo och Björneborgs län med 580, samt slesast befolkadt Uleåborgs län med 53 personer på Iv.milen.

10 maj 1850, sida 7

Thumbnail