VA n UTRIKES. f Den tidigt på förmiddagen ankomne postlp medförde utländska tidningar från London till den 19, Paris den 21, Hamburg, Stettin ochljg Köln den 23, samt Berlin den 24 dennes. te DANMARK. : u Ha:sburgertidningarne berätta från Altonalfc att den nye Hoilsteinske generalmajoren v. d. Horst! diskommit för att inspektera jägarkåren. General Willisen ditväntades den 23 om e. m.lq äfven för att inspektera trupper derstädes. fö En korrespondent från Sundewitt påstår attpg darskorne ämna rycka från Alsen längre ned i Slesvig, och att de derföre åter slagit en brolg yr Alssundet, som den 20 dennes redan varly, ärdig Ifråa Kiel berättas under samma dag att H man der seit emellan Schley och Kielerföhrde kryssa en dansk fregatt, 2 korvetter, en kut-l, terbr:zg och tre ångfartyg, Holger Danskep,g Heki. och Geyser. Det första hade gått nära Laboerbatteriet. SPANIEN. i Kor ungens bigtfader, pater Fulgencio, har; återkommit till Madrid. Ibland karlisterna rå-l, der mycken oro öfver drotiningens grossess. Det säges ait grefve Montemolin ämnar protesteralr; emot ironföljden och utfärda en proklamation, v bvari bsn kungör de grundsatser efter bvilkalg han skuile regera, om han kom på spanska tronen ti Förra spanska sändebudet i Berlin, Donoso Cortes, markis de Valdegamas, har uti depu-4; teradekammaren i Madrid hållit ett tal, som med enihusiasm emottagits af Europas ultra-!m konservativa tidningsorganer. Följande utdrag!g; deraf skall säkert icke glömmas af den ifc som en gång läst det: Hären och den kastholska kyrkans auktoritet äro civilisationens h penda stöd, och iderna densammas argaste fiende. Om menniskorna vilja uppnå friket,l; lycka och tillfredsställelse, så måste idegerna jr vuiroias och auktoriteten återställasr. FRANKRIKE. n Den 22 innevarande April beslöts tredje läs-S ningen af deportationslagen. Den 20 led mi-k nisteren ett nederlag i denna fråga derigenom fi att dess yrkande om lagens retroaktiva verkan blef förkastad med 365 röster mot 301. I följd deraf talades om att Baroche och flera andra minisrar skulle draga sig tillbaka. Polisprefekten Carlier uppträder med stor stränghet mot dem som försälja oppositionstidningar, och hvilka han i massa låter häkta. En interpellation angående ett af Girardin konstateradt polisförbud, angående oppositionsblads försäljning på bulevarderna, blef förstnämnde dag (den 22 dennes) uppskjuten. Det berättas, att deputerade af det socialistiska partiet i provinserna mot slutet af Aprils månad skulle begifva sig till Paris för att afgifva noggranna underrättelser om ställningen i provinserna. Enligt ett äfventyrligt rykte j skulle man till och med tänka på organiserandet af ett uppror i provinserna. Le Napoleon för den 21 dennes försvarar! Lecleres kandidatur. Larochejacquelein hade den 20:de en försam-. ling af representanter i sin boning, då polisen: plötsligen kom och skingrade de församlade,! med åberopande af den allmänna säkerheten. Den 21 dennes sjöngs Te Deum i alla hufvudstadens kyrkor i anledning af påfvens återkomst till Rom. I sammanhang dermed berättas, att kardinal Dupont blifvit utnämnd till sändebud i Rom. General Baraguay AHilliers har blifvit återkallad från Rom och fått till efterträdare general Gemeau, som förut varit högste befälhafvare i Lyon. Detta har äfven föranledt flera andra förändringar i de stora militärbefälen. I Saumur blef general Castellane, under en resa genom de vestliga departementerna, som höra till hans distrikt, vid en revy mottagen med uppsoriskt skrik af den församlade mängden. Han Jät hugga in, hvarvid några sårades. Proudhons Voix du Peuple blef den 19 åter seqvestrerad och han sjelf transporterad till fängelset i Doullens. Om olyckan i Angers skrifver en tidning följande: Sorg och förtviflan råder i staden och de egna omständigheter och bevekelsegrunder, hvilka föranledt den olyckliga marschen öfver bron, höja det tragiska intrycket af katastrofen. Det är nu mera ; fejordt att man ville förhinära den förolyckade baaljonen (hvilken var bekant för sina demokratiska tänkesätt) att fraternisera med stadens befolkning. Hvilka frukter sådant skulle -bära, var tydligt. Louis Bonaparte som bezaf sig dit med 24 hederslegionskors för att motverka den obehagliga sinnesstämningen blef icke destomindre mottagen med hvisslingar och de otvetydigaste tecken till djup ovilja. Folkets fantasi har, såsom det plägar gå i sådana fall, utspunnit historien ända i oändlighet Regeringen har begått ett stort fel mot klokheter och aktningen för opinionsfrihet; nu tillägger folk. tron, att regeringen låtit söndersåga bron för att pi detta sätt blifva af med de upproriska soldaterna hvilka under republiken röstat för republiken. Voiz.du Peuple och tre andra tidningar på stället hafva blifvit indragna för artiklar om denna sak Undertrycker sådant folkets tvifvel? Kan sådan hindra det sörjande folket att tänka och utropa: Om man icke velat afskära bataljonen såsom I förpestad trupp från ell gemensamhet med folket så hade olyckan aldrig bändt. Och öfversten, ä det sannt att ban ensam red raka vägen öfver sten bron, medan trupperna måste gå en omväg ti bängbron, der man beredt dem en snara?p Oo. 5. n Likbegängelsen firades den 46 dennes efter d 483 offren. Repubiikens president Vr dervid re resenterad ef sin adjutant Fleury, som med gent salerna och prefekten marscherade i spetsen för pre gessionenp. Nafional berättar aut presidenien Bonaparte i År gers biifvit mottagen med ropet: lefve den demc graiska republiken!v . Några representanter af majoriteten hafva föresle da git att använ anslaget af 200,000 fr. till unde Br St i1ii0a familierna i Ånodoera 3 atälll mm ——Ar UA AV —— —