möthoder röjer sig, antingen uti denna sällskapets begäran, ceiler i hr B:s gifna afslag! Olyekligtvis kunde sä!lsvapet efter detta erhållna afslag icke vända sig till on auktoritet, under hvilken medicalgymnastiken subordinerade, för att få de önskade upplysninzarne; ty, då från hvarje offentlig sjukanstalt årliga, att icke säga månadtliga, redogörelser måste inlmnas till vederbörlig auktoritet, vanligen sundhetst s!!egium, eger det märkvärdiga förhållande rum, att icn gymnastiska sjukvården bär i hufvudstaden icke subordinerar under någon myndighet. Skoldirektionen, under hvilken visserligen för öfrigt ceptralins:itutet, med sin af Regering och Ständer erkända bestämmelse, lyder, kan väl icke sägas hafva att utöfva någon kontroll öfver sjukgymnastiken? Icke helier har föreståndaren hr Branting meddelat i tryck, m brukligt är af föreståndare för större sjukvårdsenstalter — och som mer än önskligt varit, då frågan bär gällde en ny kurmethod — årliga veter skapliga redogörelser för resultaterne vid det gymnanastiska centralinstitutets medical-gymnastik ; ty man omöjligen såsom sådane anse de redogörelser icke blott nya iakttagelser, utan äfven pför chrorniska sjukdomsfall, som trotsat all annan behandliass. hvilka redogörelser årligen blifvit afgifna i Sverige: mest lästa blad. Och utan att vilja se i dessa tid. rgsartiklar puffar för medicalgymnastiken, kan man väl endast anse dem för hvad hr B. sjelf yttrer: i ett populärt framställningssätt lemnade r.dogörelser för gymnastikens välgörande verkninga: Hos samma Läkaresällskap, som hvarken 1844 ej heller sedermera bevärdigats med de begärda upplysningarr2? rörande resultaterne vid centralinstitutets medi gymnastik, begärde emellertid, förlidet år, en af irarne vid samma institut, då han stod i begrepp att företaga en utrikes resa, för att inom England och Frankrike söka göra gällande den physiologiska och therapeutiska användningen af Lings rörelsesystesun, ett utlåtande öfver den gymnastiska kurmethodsas kurativa värdes. Svenska Läkaresällskapet, som gladde sig åt hr Georgii:s bemödanden och gerna velat lemna honom ett fullständigt och detaljeradi vitsord med afseende på gymnastikens -kurativa verksamhet i speciella sjukdomsformer, så som man med allt skäl både inom och utom fäderneslandet kunde fordra af Svenska Läkaresällskapet, ansåg sig dock icke kunna afgifva ett så beskaffadt defaljeradt utlåtande, utan att med skäl befara från föreståndaren vid centralinstitutets medicalgymnasastik ,vare sig en vederläggning eller ett Dberiktigande af detaljerna uti ett dylikt utlåtande. Sällskapet ansåg under dessa omständigheter sin egen heder fordra att öppet angifva orsaken, hvarföre sällskapet icke kunde såsom korporation lemna ett sådant ful!ständigt och detaljeradt utlåtande: — och häraf inser ock den uppmärksamme läsaren, hvarföre L. S. redan i början af sitt utlåtande måste beklaga den förbehållsamhet, som vägrat sällskapet del af de med afseende på resultaterne vunna rönen vid centra!institutets medicalgymnastik; ty just genom det:a vägrande var sällskapet urståndsatt att såsom korporation afgifva ett definitift och mera detaljeradt utlåtande, och sålunda undanrödja phvarje tvifvel om rätta halten af denna utaf somlige högt lofordade, af andra misstrodda kurmethod. — Huruvida icke detta är tydliga meningen med denna del af sällskapets utlåtande, liksom huruvida densamma innefattsr pfrämmande inblandningar, personl:vt angrepp, vägran af definitivt utlåTander, icke fastmer en nödvändig förklaring, hvarföre skapet icke kunde lemna pett definitivt och merz2 dsteljeradt utlåtande, öfverlemnas åt den opartiske läsaren att afgöra. sUnder veannämnde förhållanden kunde således svenska resällskapet endast lägga till grund för sitt utlåtande enskilte ledamöters erfarenhet; och det, hvari (lsre l-damöters erfarenhet öfverensstämde, ansåg säll: apet sig skyldigt upptaga i sitt utlåtande, hvilke: också skedde. Vi fråga då, med hvad rätt hr B. påstår, att denna del af L. S:s utlåtande icke hörer till utlåtandet. bVidare äger hr B. i sin replik: Kan någon annan tydc:ng gifvas åt ifrågavarande utlåtande, än den som här blifvit anförd? Vi hemställa, om icke hr B. uti sin redogörelse, efter att hafva, såsom ett bevis på mneastikens framgång utomlands, åberoger Collegii Medici utlåtande, kunnat större skäl, ungefär på följande sätt, i :s utlåtande, yttra sig: Såsom ett bezymnastikens allt mer och mer vunna anseende inom fäderneslandet, kan ; omnämna ett utlåtande till hr proaf svenska läkaresällskapet, rörande a kurmethodens kurativa värde. Uti e yttrar L. S. sin glädje åt hvarje bei såväl inom som utom fäderneslandet tiken till en fruktbärande utveckling, ar, att gymnastiken, begagnad efter Lings rörelsesysiern, såsom kurativt medel, visat sig ganska verksam och lemnat utmärkt vackra resultater i flera chroniska lidanden, hvilket stadgat hos sällskapet den öfvertygelsen, att denna kurmethod, utöfvad i barmoni med vetenskapens öfriga sanningar och under läksrens speciella ledning, eller åtminstone i samråc med läkare, skall intaga en hög plats inom den allmänna sjukvårdenn. Men hvad kan då vara orsaken, att br B. ej velat så uovpfatta och meddela sällskapets utlåtande, utan sökt gifva åt detsamma de mörkaste färger? Visserligen anför hr B. i sin replik, att förkortningen var dessutom af ovillkorlig nödvändighet, för att icke för stort rum skulle af utlåtandet i redo görelsen upatagas, och vi medgifva gerna att en förkortning var nödig, och deröfver har Sv. L. S. aldrig gjort nögon anmärkning; men hvarför göra denna förkortning på så säll som skett, nemligen bortlemna allt lofordande af gymnastiken, som i utlåtandet förekommer? Vi hemställa derföre, om vår ofvan föreslagna ussfattning och meddelande af utlåtandet upptagit större rum i redogörelsen, än hr B. sjelf deråt medgifvit? Kan. orsaken möjligen vara den, att L. S. i sitt utlåtande kom att omnämna det er hållna afslaget, och beklegar sig öfver förbehållsamheten i ofseende på en allmänt önskad vetenskaplig -redogörelse för resultaterna vid G. Centralinstituiets medikalgymnastik? Och vi fösta läsarens uppmärksamhet på, att någon annan förbehållsemhet har aldrig S. L. S. klagat öfver. I sådant fall tro vi dock, att läsaren af ofvan angifna skäl inser både billigheten och nödvändigheten ie— tm—— KR K ——— 2 -m e . am se 4 so