al art. 1751 al Code civil, så lydande:
Husbonden tros på sin försäkran i afseende
på lönebelopp, beträffande betalning af lön för
förflutet år och heträffande gifven afräkning
för det löpande året.,
Nadaud påstod att en sådan lag passade en-
dest för slafvar och icke mer vore lämplig för :
tiden och den demokratiska republiken. Det
var dessutom bekant, att många tjenare voro
både redligare och mera moraliska, än sina
herrar. Dessa och dylika yttranden framkallade
afbrott och larm från högra sidan. Referen-!
ten Chegaray besvarade Nadauds motion, soml:
derefter förkastades med 381 röster mot 231.!:
Samma dag framlade inrikesministern Baroche
en proposition angående kreditbevillning af
200,000 franes till firande af den 4 Maj, års-
dagen af republikens utropande genom den
konstituerande församlingen. Enligt regerin-
gens förslag skall place de la Concorde blifva
skådeplats för en storartad arkitektonisk deko-:
ration och sedermera under natten medelpunkt :
för en stor illumination, som skall fortsättas
längs efter Champs Elysees.
Den 13 utdelades i församlingen utskotts-
betänkandet angående f. d. inrikesministern
Ferdinand Barrots proposition om de hemliga
polisfonderna. Deraf synes att en del af dessa
fonder för allmänna säkerheten blifvit använd
till bevakande af flyktingar, synnerligast i
Schweiz. För öfrigt lofordar betänkandet, att
de hemliga polisutgifterna fallit betydligt och
nu knappast utgöra hälften mot hvad som var
förhållandet under den sista monarkien.
Derefter antogs definitivt, vid tredje läsnin-
gen, lagen om förbättring af osunda boningar.
Likaledes vid andra läsningen lagen angå-
ende införande af en hundskatt, sådan som för-
kastades år 1847 af deputeradekammaren.
Vidare uppträdde Baune med en interpella-
tion till regeringen angående vissa valförsam-
lingars tillslutande. Han erinrade derom, att
inga oordningar och inga rättegångar föranledts
af valförsamlingarne före den 10 Mars och un-
der de sednaste dagarne.
Vi hafva behof, yttrade han, att förklara
oss. Vi hafva den 10 Mars gifvit regeringen
en lexa. Vi vilja förnya denna lexa den 28
April. Vi vilja begagna oss af den heliga för-
eningsrälten för att förbereda denna lexa. In
rikesministern hr Baroche, som alltid försva-
rat föreningsrätten, och särskildt vid det till-
fälle, som föranledde februarirevolutionens ut-
brott, måste vara illa underrättad, eftersom
han tillslutit några valförsamlingar. Jag begär
upplysning.
Inrikesministern Baroche svarade:
Den föregående talaren har ordat om en lexa
som regeringen skulle hafvas-fått den 10 Mars.
Tio valkollegier i Frankrike, som skulle välja
efterträdare efter oppositionens medlemmar,
hafva skickat konservativa jedamöter till för
samlingen, och ett val utom Paris har likaj:
cken vigt som sett vali Paris. (Ja, ja, pål!
a sl 4
Folkrepresententer representera hela Frank-
rike och eadast utaf en majoritet af folkrepre-
sentanter och icke utaf en enstaka, från all-
männa rösträtten utgången fraktion, har rege-
ringen att mottiga gillande eiler tadel af sin
politik.
Hvad saken sjeif beträffar, så har regeringen
rätt att förhindra icke verkliga valförsamlin-
gar. Fråga är således blott om vi felat vid
användandet af denna: rätt. De poliskommis-
sariers proiokoller, hvilka bevistat valförsam l:s
lingarne, kunna intyga att skandalösa missbruk 4
ägt rum. Man har der diskuterat alla möj-
liga frågor; fruntimmer och barn hafva varit
med; och i stället för att sysselsätta sig med
kandidaterna till folkrepresentantkallet har man
valt deputerade till den socialistiska kommit-
teen, d. v. s. missbrukat den allmänna röst-
rätten.
I 10:de arrondissementet har man förebrått
en utmärkt könstnär att af regeringen hafva
mottagit ordnar och verkstäder, ja än mer —
att vara husegarel Han måste rättfärdiga sig,
men blef ändå icke vald. En kandidat be-
römde sig att år 1830 hafva hålit jagt efter
gensdarmer, att i Februari hafva planterat den
röda fanan på hötel de ville — och blef vald.
Abbåe Chåtel (den bekante grundläggaren af
den s. k. franska kyrkanxs) förklarade kristen-
domen för en djup villfarelse. Köttet måste
tillfredsställas lika väl som anden; så ville na-
turens och förnuftets gud. TI Montmartre blef-
vo de kallade för martyrer, hvilka blifvit fäll-
de af landets domstolar, etc. etc.
Ministern slutade med den förklaring att
ban skulle orubbligt fortfara alt förbindra så-
dana valförsemlivgar, hvilka voro vådliga för
den allmänna säkerheten. Moajoriteten betyga-
de talaren sitt lifliga bifall.
Jules Favre bekämpade den rättspunkt, hvar-
ifrån regeringen utgått, äfvensom den ifråga-
varande åtgärdens faktiska nödvändighet, samt
sökte bevisa att de anförda uppgifterna dels
berodde på missför-tånd, dels voro öfverdrifna
eller ock måhäsuda vero en frukt af hemliga
polisagenters tillställci . .
Talarens yttrande att folkets fordna smick-
rare nu blifvit dess förföljare, sedan Iyckans
vind vändt sig, föranlett inrikes mivistern att
tfärdiga sig för de mot honom riktade an-
n och särskildt för en af en tidning gjord
råelse att han i Mars 1848 varit vice-
president i en klubb. Derefter öfvergick för-
samlingen till dagordningen.
Emeilertid fortforo flera andra valförsamlin-
car att hållas, bland annat en i madame Le-
Idru Rollins salong, der 1200 personer, hvar-
ibland äfven fruntimmer, sögas bafva varit för-
samlade, .
Af 9 inför den Seineska assisdomstolen an-
Iklagade ledamöter af sällskapet Solidarite rer
I pubiicainop hafva de me per:oner, bvilka
varit de enda som inställt sig, blifvit dömde
för delaktighet i ett hemligt politiskt sällskap. ,
Af daocn har RBuvigriar khilfalt And 4311 I årets
r
Mm —