stå i något spändt förhållande till Napoleoni-
den, ni hade rätt,, skall han nyligen i för-
treten hafva sagt till polisministern in petto
hr Persigny, man borde ha vågat statskuppen
den 10 December.
Bourbousson har: tills vidare motionerat, att
kompletteringsval endast skola företagas, sedan
det lagliga antalet af nationalförsamlingens med-
lemmar (750) fallit under 700, eller sedan nå-
got departement förlorat hälften al sina repre-
sentanter.
Tultbetjenterne i Paris hafva genom sina
förmina erhållit order att icke läsa nigra tid-
ningar, ej heller inbördes inlåta sig i samtal
om dagens politiska frågor. Före valen hade
de fåi. order att genomsöka de resandes saker
för att leta efter deomokraiiska skrifter samt
till poliskommissarien föra de personer, hos
hvilka sådana skrifter kunde finnas. En pro-
test mot denna order har blifvit besvarad med
ögonbiicklig afsättning
Fiera so:dater hafva dels blifvit arresterade,
dels sända till Afrika, (och det så hastigt att
de icke ens hunnit skrifva ett afskedsord till
sina anhöriga) för det ait de röstat på demo-
krater. En soldat vid namn E. Bernard bief
af sin öfverste behandlad såsom konspiratör,
derföre ait han iregeimen:et utdelat voterings-
sedlar. Han svarade då:
Herr öfverste, ni har ju ock utdelat vote-
ringssedlar?
Ja, nen iek2 af samma slag, svarade öf-
versten.
Den tidaing som redogör för denna händelse
hemställer till allmänheten att bedömma, hvil-
kendera af dessa tvenne var konspiratör, an-
tingen öfversten som under en republikansk
styrelse udelat royalistiska voteringssedlar,
elier jen simple soldaten som. utdelat republi
kanska sedlar.
Sålunda, säger en tidning, förföljas alla re-
publikanska tjenstemän för sina republikanska
åsigter ända ifrån prefekten till den lägste ci-
vile tjenstersan, ända ifrån generalen till den
simpla soldaten, ända ifrån mären till skollä-
raren och skozvaktaren. Men det är icke en-
dast regeringsmakten, som på detta sätt förföl-
jer de underordnade för deras opinioner; äfven
privata bolsg, isynnerhet jernvägssällskaper,
förfölja på samma sätt sina underordnade tjen-
stemän. Tidningarne berätta i detta fall om
en mängd suspensioner och afsättningar.,
Fondernas siällning den 41 April var: Treprocents
55,60; femprocents 89,43; binkens aktier 2160; nord-
banans 417 50.
STORBRITANNIEN.
Underhuset öppnade den 8 April åter sina
under påskhelgen inställda sammanträden.
DIsraeli tillkännagaf att om,som man trodde,
lord John Russell den 12 skulle föreslå en
kommitt till granskning af löneanslagen, äm-
nade DIsraeli andraga såsom amendement: att
huset är redan i besittning af nödiga upplys-
ningar för att kunna sjelf granska och ordna
löneanslgen: att parlamentariska kommittåer
tjena till intet, under sålona förhållanden, om
ej till förd öjande af rättelserna, och följaktli-
gen åligger det styrelsen att, på eget ansvar,
genast träda fram med de åtgärder, som den
anser nödiga för att tillvägabringa sådana be-
sparingar, som låta förena sig med statens
behof.,
På en interpellation af Hume angående för-
hållandet med Grekland, svarade lord Palmer-
ston att ingen af husets ledamöter kunde hysa
ett djupare intresse än han sjelf för grekiska
folkets sanna väl. Lorden hade deltagit i de
åtgärder, som framkallat Greklands sjelfstän-
dighet, och han försäkrade sig i alla hänseen-
den funnit högst snärtsamt att han nödsakats
vara ett verktyg till grekiska folkets lidande
Icke ho3 folket, utan hos dess styrelse, ligger
orsaken, hvarföre Storbritannien nödgats till-
gripa tvångsåtgärderna. Hvad underhandlin-
garne beträffar, så hade ännu intet resultat
genom dem vunnits.
I underhuset har en votering den 9 April
utfallit med så ringa majoritet för ministeren,
att segren i det närmaste var ett nederlag,
och att ministeren med full visshet skulle
kunna tillämpa det bekanta utropet: en sådan
seger till och vi äro förlorade. Bland 157
röster voro nämligen blott 80 för, men 77
mot ministeren, som alltså blott äg e 3 (tre)
rösters majoritet. Och frågan angick ändå in-
gen småsak; det var nämligen lord Duncans
motion om upphäfvande af fönsterskatten, och
för denna motion talade general De Lacy
Evans, lord Dud!ey Stuart, sir Georg Pachell,
sir Benjamin Hall, mr Hume och lord Robert
Grosvenor, men mot den — icke en enda 1e-
damot, utom skattkammarkansleren sjelf. Hän-
delsen har öfverallt i landet väckt det största
uppseende.
ITALIEN.
Den för tryckfrihetsbrott nyligen till lifs-
tidsfängelse dömde monsignore Gazzola hade
lyckats att fly från fästet S:t Angelo och så-
lunda undkomma det öfver honom bestämda
öde. Bland de många rykten som kringlupit
i Rom i anledning af denna oväntade flykt.
hvilken under vanliga förhållanden anses för
omöjlig, var äfven det att kardinalstyrelsen i
Rom sjelf föranstaltat den, för att tillskapa en
förevändning för ytterligare uppskof med pil-
vens återkomst. Denna sällsamma tydning har
fått ett slags bekräftelse genom det omedelbart
efter Gazzolas flykt utspridda ryktet, att hem-
resan verkligen skal å nyo blifvit uppskjuten