hastig gång at motsatta hallet; och hvilka saå-
lunda. icke det ringaste behöfde uppehållas af
de i motsatt direktion gående fartygen. Detta
vaktadt är dock trafiken der så stark, att en
dubbel slusslinie nu på detta ställe är under
byggnad.,
Kapten N. ingår hävefter i en intressant re-
dogörelse öfver de. s. k. lutande planernax,
eller sättet att genom en jernväg af så betyd-
liga dimensioner, att fullt lastade fartyg derå
fortskaffas, - sammanbinda kanaler med olika
nivåer, i stället för att till detta ändamål be-
gagna slussar. Fartygen föras genom långsamt
sluttande planer upp ur och ned i kanal-öpp-
ningarne och transporteras på jernvägen uppå
kolossala vagnar.
Rörande Tunnelar, yttras följande: Det
säges att ordet omöjligt är uteslutet från In-
geniörernes ordbok, och man tvingas verkli-
gen erkänna detta, då man som möjligheter
ser kanaler och jernvägar ledde genom och
under höjderna och bergen eller öfver bråd-
djupen och floderna, den ena gången hundra-
tals fot under jordens yta och den andra lika
högt deröfver. Vid Pittsburg i Amerika fin-
näs vackra exemplar af sådana storverk; en
tunnel, ledande gamla Pennsylvaniakanalen un-
der den höjd, hvarpå staden är belägen, på en
längd af flera tusende fot, och en aquadukt,
hängande på 2:ne ståltråd-linor och ledande
den nya Pennsylvania-kanalen högt öfver den
1,200 fot breda Allheganny-floden. Denna
sistnämnda, högst anmärkningsvärda byggnad
är formerad genom 8 spann, hvardera af 160
fots bredd, och de 2:ne ståltrådslinorna, söm
uppbära kanalen, äro 7 tum i diameter, gå-
ende från strand till strand. Sjelfva rännan
eller kanalen är af träd, som de flesta acquae-
dukter i Amerika, 167; fot bred i vattenytan,
14 fot vid bottnen och 8, fot djup, af en
högst enkel och vacker sammansättning, kon-
struerad genom den berömde ingeniören m:r
Roebling. Hängbryggor (Suspension Bridges) så-
väl af kedjor som ståltrådslinor begagnas mycket
i Amerika, och förbigående en mängd sådana ut-
omordentligt vackra byggnader, kan jag ej un-
derlåta att omnämna en sådan ståltrådsbrygga
nedanför det namnkunniga vattenfallet vid
Niagara, ej mindre än 800 fot lång i ett spann,
och 230 fot hög öfver vattenytan, just full-
bordad vid mitt besök derstädes. Ingeniören,
en helt ung man, så ung, att han ännu ej
glömt sina leksaker, begagnade en af dem, en
pappersdrake, för att öfverföra den första linan
öfver den brusande afgrunden. — Viadukter
och brobyggnader för jernvägar och landsvägar
i Amerika äro hufvudsakligast af träd eller så
kallade korsverkesbryggor, af enkelt och billigt
byggnadssätt; men långt ifrån vackra, med de-
ras öfverbyggnader, liknande närmast ofantliga
repslagarebanor. — Ett arbete i brobyggnads-
väg inom Europa, som f. n. v. tilldrager sig
en stor och förtjent uppmärksamhet, är den i
England af m:r Stevenson under utförande va-
rande Tubular-bryggan öfver Menai-sundet
emellan ön Anglesy och Wales, för öfverfö-
rande af Holy-head och Chester railväg. Denna
högst anmärkningsvärda bro eller tunnel be-
står af en gigantisk tub af jernplåtar, 1500 fot
lång, uppburen på midten genom en stenpelare,
byggd på en der befintlig klippa, samt 2:ne
andra pelare deremellan och stränderna, lem-
nande 4 öppningar, deraf 2:ne äro 460 och
2:ne 230 fot långa. Denna luftiga tunnel lig-
ger 100 fot högt öfver vattenytan, — tillå-
tande de största skepp för fulla segel att der-
under passera. Tuben har en äggformig ge-
nomskärning, 30 fot hög och 14 fot bred, er-
bjudande en säker passage för ångvagns-trai-
nerna.n
Efter en redogörelse öfver jernvägarne och
olika metoder för: deras byggnadssätt, yttrar
kapt. N., rörande våra svenska landsvägar, föl-
jande ord, som böra bebjertas: I ett glest be-
folkadt och couperadt land som Sverige, der
det dyra kommunikationssättet, jernvägarne,
åtminstone för trafiken i allmänhet, troligen
ännu länge kommer att endast tillhöra önsk-
ningarnes gebit, der synes desto mera vigt böra
läggas på de allmänna landsvägarnes förbätt-
rande, en sak af så stort och allmänt intresse,
att väl ingen torde bestrida dess nytta ochl
nödvändighet, och Regering och Ständer hafva
äfven genom betydliga anslag af allmänna me-
del till sådana arbeten, härutinnan redan ut-l
talat sin åsigt; men det är endast enstaka punk-
ter, enskilda samhällen, som egentligen hittills
burit frukterna häraf, och den allmänna tra-!
fiken har endast i. mindre mån deraf blifvit un-
derlättad. Detta förhållande är, genom den nul
för hela riket beslutade generella vägförbätt-
ringen, visserligen på väg att blifva afhjelpt;
men äfven principerna för dessa arbetens ut-l
förande, och vilkoren för tillgodonjutande af
allmänna understöd derför, torde böra undergå
förändringar, som säkerligen skola föranledal
till ett bättre arbete och ett ändamålsenligare
användande af de medel staten består. Då
vägomläggningar kommit i fråga, hafva de deraf
intresserade skaffat sig någon person, som der-
öfver upprättat en plan samt kostnadsförslag
för arbetets utförande, kanske oftast utan att
den undersökande: någonsin har utfört eller ens
sett utföras ett sådant arbete, och följderne
deraf hafva of a varit både mindre väl valda
lokaler och betydliga misskalkuler. På en
sådan arbetsplan, visserligen vederbörande auto-
riteter underställd, men som af ingen med
lokalen obekant kan kontrolleras, har må vara
än så skicklig i yrket, har anslag af allmänna
medel - erhållits, vanligen till cirka hälften af
den beräknade kostnadssumman. Arbetets ut-
förande har härefter helt och hållet öfverlem-
nats till kommunerne sjelfva, endast med led-
ning af de föreskrifter arbetsplanen lemnat,
och då sällan någon i sådana arbeten kunnig
person varit att tillgå, hafva ofta stora miss-