MILITAR-AFDELNING. (Insändt.) Uti sist utkomne häfte af Kongl. Krigsvetenskapsakademiens Tidskrift förekommer en art. under rubrik: några ord om organisationen af generalbefäl inom vår armee, hvilken förtjenar åtskilliga beriktiganden, Innan man likväl till dem öfvergår, är det med ett särdeles nöje som man erkänner, alt artikeiförfattaren på ett grundligt och förtjenstfu:lt sätt påpekat en del brister uti vår närvarande militärorganisation. Afven har han, genom den historik han lemnat öfver armeens olika fördelningssätt och uppkomsten af olika benämningar och aniformer för kårer af samma truppslag, samt senom anförandet af de menliga följder, att icke säga lyten, som häraf hemtat sin anledning, idagalagt att han gått till botten uti det ämne han behandlat. Derjemte har han enligt mitt förmenande framlagt ganska sunda och riktiga isigter rörande vilkoren för befordran till den magtpåliggande bataljonschefsbefattningen. Under dylika förhållanden bör det förefalla förunderligare än att det på vanlig väg kan förklaras, att samme person, som i så många afseenden visat sakkännedom och förfoarit på sätt som förenämndt är, i andra afseenden åter kunnat ådagalägga så oförklarlig obekantskap med ännu bestående författningar,, att han uppträdt som försvarare af sådane handlingar, hvilka ifrån dem utgöra en bestämd afvikelse, samt derjemte kunnst hysa så skefva åsigter om sjelfva sättet huru befordran till bataljonschef bör ske, som dem han tillkännagifvit. Artikelförfattaren säger nämligen: Man har ej sällan framkastat att öfverstarne esgentligast äro K. M. för deras regementen anssvarige; men hvilken fras (!) tyckes skola antyda, vatt generalbefälhafvarne mera voro till pro forma, vän för verkliga tjensten, Vi tro dock att, under ;de 43 eller 46 är gencralbefälen varit till, mer än sen öfverste måst erkänna. att generalbefälhafvare funnits, hvilka icke pro forma emottagit eit för;troende 1) som, de jure et facto, upphäfde öfver;starnes förmenade egentligaste ansvarighet inför konungen. Låt vara att sidant äfven var ett in1) Detta påstående kan möjligen vara sannt, men derutaf följer icke, att hvad som inträffat äger stöd i gällande föreskrifter, utan i stället helt enkelt reducerar sig till ett magtmissbruk som Ivyckats, i följd af regementschefers efterlåtenhet.