motstånd, och hvilke. I alla fall bildar. händelsen i Skara en vacker kontrast mot t. ex. förhållandet i Westerås, der, oaktadt pluraliteten af gymnasioch skolelärare gått tillväga med berömvärdt nit och ställt sig det kongl. eirkuläret till efterrättelse, emellertid fyra renitenter hittills fördröjt verkställigheten af regeringens föreskrift, och synas fordra särskilta kungabref för att tillrättavisas: Då i anseende: tillskolförbättringens stora och allmänna vigt, äfven ur politisk synpunkt, Sveriges blickar för närvarande äro fästade på de enskilda åtgöranden, hvilka härvid på olika ställen i riket förete sig, så afbidar man med spänd uppmärksamhet resultaterna af de anbefaållda kollegialöfverläggningarne i stiftsstäder, hvarifrån man ännu icke inhemtat underrättelse om gymnasii och skolans förening, såsom Linköping, Wexiö, Göteborg m.fl. I sjelfva hufvudstaden synes verkställigheten af det kgl. beslutet prokrastineras, utan att man riktigt vet skälet för dröjsmålet. Medan vi sysselsätta oss med redogörelsen för utvecklingen af skolreformen inom Skara stift, böra vi medsamma omnämna Lärdomsoch Apologistskolans förening i Mariestad. Härom läses i Skaraborgs Läns Tidning) för den 2 Mars: Mariestad den 2 Mars 4850. H. H. biskopen har under den 26 Febr. för härvarande: Elementarskola fastställt en af dess lärare öfverenskommen och af skolans hr inspektor förordad ny läseordning, enligt hvilken man hoppas någorlunda hafva besegrat svårigheterna af Lärdomsoch Apologistskolans förening, så att hvardera bildningslinien vinner behörigt afseende och framstegen på beggedera underlättas. Man har härvid gått till väga på det sätt, att från det stadium, der valfria ämnen ingå, d. v. s. der undervisningen delar sig på tvenne linier, de fordna klasserna sprängas och lärjungarne indelas efter ämne i stället för läseår. Derigenom undvikes olägenheten och olämpligheten att på en gång medelst samma lärare undervisa en klass i begge liniernas ämnen, såsom vid första tillämpningen af det kong!. cirkuläret af den 6 Juli sist. är egde rum, hvilket måste hafva till följd att ettdera ämnet blef behandladt som bisak eller åtminstone att begge ej kunde, som sig borde, bedrifvas. I Mariestad enskildt visar sig ett skolförhållande, som ur en och annan äfven historisk synpunkt förtjenar särskild uppmärksamhet. Då denna länsresidensstad utgör medelpunkten för en folkrik bygd, är behofvet af en större skola der ögonskenligt. Märkvärdigt nog, har Mariestad förr i tiden njutit fördelarne af ett betydligare undervisningsverk, än sedan blef fallet... Orsaken härtill måste sökas i omständigheten, att förutvarande superintendent i denna stad flyttades öfver Wenern (till Carlstad) och der förvandlades till biskop; hvarefter Mariestad beröfvades: sina högre egenskaper och rättigheter i skolväg. Dessa koncentrerades nu mera i Skara. Saken tilldrog sig för längesedan. Man upptäcker härvid den i sig sjelf underliga, för att ej säga betänkliga tendensen, att skolverkens storlek, ämneshöjd och öfriga beskaffenhet icke alltid rättats efter befolkningens gagn och behof af undervisning, på stället och i orten der de funnits eller upprättats, utan, tvärtemot det skäliga afseende som synes härpå hafva bort göras, i stället dragas till stiftens metropoler mer än som för stiftsstaden och dess invånare erfordrades. Hvad har grunden härför egentligen kunnat vara, om icke konsistoriernes på billighet och förnuft föga baserade äflan, att under sig hopa alla fördelar? I den mån som de sökt motarbeta utvidgandet af läroverk på annan ort, undgå de svårligen förebråelsen att dermed för det mesta hafva åsyftat ett hierarkiskt inflytande på pedagogiken, på lärarnes åsigter i vetenskapsämnena, m. .m., hvilket står mindre väl tiilsammans med begreppet om lärofribet i allmänhet, liksom med det behof af frisk luft, i andlig mening, som vetenskaperna och undervisningen onekligen hafva, och som måste tillfredsställas derest en högre utveckling för dem -ej skall stängas. Måhända hafva konsistorierne. med denna koncentrering stundom äfven afsett, att lättare hålla höga vederbörande obekante med de upplysningar, rörande sakförhållanden, som underordnade kunde lemna, och -med.. de yrkanden på förbättringar, dem de å högre ort skulle med friare händer kunna tillvägabringa, i mån som de genom åfståndet från stiftsmetropolen vore mera skilda från det hierarkiskå förmynderskapets: benägenhet för polisinspektion. Att hela detta förhållande i sednare tider något minskats, bör rättvisligen erkännas och tillskrifvas den lyckliga händelsen af såväl humanare konsistorialers som upplystare eforers anställande, hvarigenom en mild försyn då och då så lämpat, att hindren emot den allmänna odlingen blifvit mindre. Såsom, hvad enskildt Mariestads skola vidkommer, en liten historik deröfver med skäl bör intressera allmänheten, tillåta vi oss anföra ett utdrag ur en skrifvelse, som skolans nuv. rektor, hr Nils Carlen, förl. september ingaf till domkapitlet i Skara, vid ett tillfälle då hans utlåtande anbefalldes i följd af kongl. cirkuläret den 6 Juli. Deri yttras: ; Anbefalld att, med anledning af 40 punkten i Kongl. Maj:ts nådiga cirkulär af den 6 Juli detta år, och med afseende på den blifvande organisationen af Mariestads skola, mitt utlåtand? afgifva, får jag äran till högv. domkapitlets Visa bebjertande andraga följande: n Mariestad är till följe af sitt läge medelpunkten för en vidsträckt och folkrik bygd med nära 60;000 invånare inom: det område, för hvilket det utgör hufvudorten ; och denna omständighet torde vara tillTäcklig att ådagalägga stadens behof af en någor: lunda fullständig skola. Under den tid en superintendent här residerade, florerade. på stället ett betydligare läroverk, hvilket, .äfven efter. superintendentians förflytining till Carlstad, fick, genom Dr. Christinas Br. af den 9 Aug. 1649, bibehålla sitt förra lärareantal, nemligen rektor, konrektor, 3 kolleger: och 1 apologist. När, huru och hvarföre denna skola sedermera i tidernas följd undergått sin betydliga reducering, är mig obekant, med undantag af ett enda faktum, ZI aa SN a AT RR ERT NS In