SPV ERIAKE Mt (RE: POOR: AJUVIUTDA Bat UFF IL
dragit hr Hodges att tillkännagifva deputatio-s
nen, att Siesvigs folk kan vara öfvertygadt att!(
brittiska regeringen icke skall underlåta någotjd
bemödande att uppnå ett önskligt resultat samt 1
att H. M:ts regering hoppas, att den tid icke
är afligsen, då de personer, som undertecknatg
adressen till Konungen af Danmark, genom if
återupprättandet af en säker och hederlig fred,
skola erbålla lönen för deras trohet mot sinlä
suverän, samt för den lugna och värdiga håll-k
ning de visat under bördan af så många li-s
danden, som oundvikligen hvila på ett land,!a
I
1
s
I
,
som blifver krigets skådeplats.
Från bestyrelsekommissionen i Flensburg hö-i
res ingenting annat, än att den dels under-
kännt prestval, dels afsatt prester. Deremot
har; genom 1:sta departementets chef, Dum-
feieher, en beväringspligtig slesvigare, som blif-
vit. vid sin ankomst till Kiel häktad och tvin-2a
gad att sätta ned 500 Mark Cour. till säker- !
het för att han skulle inställa sig i Februari
månad i Rendsburg till krigstjenst, blifvit an-
visad att söka vidare rättelse i beslutet hos —
ståthållareskapet i Kiel. .
Det är Hambro Son i London som under
den 9 dennes afslutat det nya lånet med den
danska regeringen på 800,000 p. st. ti!l 90
med I proc. ränta.
FRANKRIKE. :
Den 21 Mars blef fråga om att, enligt ut-
sskottstillstyrkan, sanktionera Carnots, Vidals
:och de Fiottes val. Under liflig rörelse upp-
trädde den ultrakonservative orleanisten Den-
-joy och yttrade:
:: ;Jag fäster uppmärksamheten på hr de Fiottes
egna ställning. Han har blifvit deporterad till följd
af Junihändelserna. Innan vi derför fatta ett be-
slut, frågar jag utskottsreferenten och ministern, om
Chr de Flotte, som icke blifvit benådad (ty benådning
har icke egt rum) utan endast blifvit lössläppt från!
-galererna, verkligen deltagit i Juniupproret.
Justitieministern Rouher svarade:
Regeringen har syssoasatt sig med br de Flottes
legala ställning. Deportationsdekretet, en åtgärd
för allmänna säkerhetens skull, har icke åstad-?
kommit någon inskränkning i hr de Flottes bor-2
gerliga och politiska rättigheter, och -vi finna der- D
för intet hinder att förklara hans val för giltigt if
De Flottes val erkändes derefter nästan enhälligt.!sg
S
I
g
S
Pr ran MM MM
i RV 0 om AN UN OT ot HÅ
Endast 5 å 6 ledamöter af högra sidan förklarade
sig deremot.
Derefter framlade justitieministern det förut om-
nämnda nya tryckfrihetsförslaget, yttrande:
pPressen har efter Februari-revolutionen undergått
en allvarsam förändring. Den sysselsätter sig min-
dre med politik än social organisation, och hardc
derjemte blifvit mera orättvis, passionerad och böjdlr
för beskyllningar, än förut. Ingen princip har blif-J
vit oantastad. Det är vår pligt att skydda vår re-
publik och våra institutioner. Af denna anledning
framlägga vi ett lagförslag angående förhöjning af
tidningskautionen och införande af tidningsstämpeln, S
bedjande om skyndsam handläggning häraf V
Lagförslaget innehåller hufvudsakligen, att kautio-l
nen i Seine-, i Seine-et-Marne, i Seine-et-Oise- ochi
;
j
;
;
(
i
Rhon- (Lyon ) departementet skall höjas från 24,000
till 50,000 francs och likaledes i de andra departe-l.
menterna i förhållande derefter, samt att i de fyra
nyss nämnda departementerna hvarje tidning skall
beläggas med en stämpelafgift af 4 cent. Åfven så-
dana politiska och statsekonomiska skrifter, som icke
utkomma hvarje dag, skulle likaledes underkastas
nya fiskalsbestämmelser.
Pascal Duprat och legitimisten Laroche-Jaquelein
uppträdde mot förslagets skyndsamma behandling,
som dock bifölls. SA
Derefter framlade inrikesministern Baroche sitt
förslag angående förlängd suspension af förenings-
rätten för klubbar och sådana valförsamlingar, som
voro farliga för allmänna säkerheten,. Cremieux
och Bac uppträdde mot förslaget. Majoriteten be-
slöt dock skyndsam handläggning deraf. Man an-
märkte, att generalerna Cavalgnac och de Lamori-
ciere voterade deremot. Cavaignac har sedermera
vid utskottsvalet med bestämdhet uppträdt mot dessa
lagförslag.
Ar uökotlets ledamöter påstås 9 vara för och 5
emot det inskränkande tryckfrihetsförslaget. Nästan
hela pressen, till och med Constitutionnel och
Patrie, hafva uppträdt deremot. :Endast vecko-
bladet Le Napoleon försvarar det, påstående att
presidenten Bonaparte, som är vald af 6 millioner,
hefinner sig i helt andra omständigheter än Carl X
och Ludvig Filip. i
Derefter beslöt nationalförsamlingen, utan diskus-
sion, att icke gifva sill bifall till generalproku-
ratorns yrkande af åtal mot Michel (de Bourges)!
för det tal som han, enligt hvad förut blifvit näåmndt,
hållit i en valförsamling på Montmartre och hvilket
påstods innehålla anfall mot eganderätten. ;
Samma dag börjades den så länge fördröjda dis-
kussionen om utgifisbudgeten för år 1830. Socia-
listen Pelletier uppträdde med en skarp kritik mot
det rådande finanssystemet, samt uppläste ett socia-
listiskt finansförslag. Diskussionen härom fortsattes
äfven den 23:dje. .
Derefter blef fråga om sex socialister, (Charassin,
Hennequin, Buvignier, Dain, Madier de Montjaw
och Esquiros) som blifvit med omkring 60,000 röster
valda till folkrepresentanter i departementet Saöne-
et-Loire, hvaremot de konservativa kandidaterna en-
dast erhållit 44,000 röster och derunder. Enligt
prefektens rapport hade emellertid märerna begått
den olaglighet, att låta omkring 6000 personer votera,
hvilka icke hade rösträtvighet förr än efter den 31
Mars. Efter en häftig debatt härom blefvo alla va-
len förklarade för ogiltiga. , e
Enligt sednast ingångna berättelser från Medel-
hafvet befann sig franska flottan, som återkommit
från Turkiets och Greklands kuster, i Messina, hvar-
ifrån den inom kort skulle afgå till Neapel, för att
å tid.
RANA bankens sednaste veckoberättelse hade dess
metalliska valuta stigit 4. mill. och notcirkulatio-
it !, mill. francs. :
tt hade åter fallit obetydligt. Femprocents
noterades den 24 Mars hos Tortoni till 90,40.
aan
Det förr omnämnda brefvet från en engels-
man, hvilket var infördt i tidningen Seele de
13 Mars, är af följande lydelse:
Paris har under söndagen och I ;
ett skådespel, som måste väcka ett omätligt och out
plåoligt intryck på Europa. Hela foiket i Paris ha
begagnat sin valrätt med ett lugn, en Ordning: oc
en värdighet, som ingifver aktning för den allmänn
rösträtten hos hvarje menniska som bär aktning fö
sig sjelf.
För några år sedan var jag stolt att se Englanc
med en befolkning lägre än Frankrikes, äga en fer
gånger talrikare valmanskår än Frankrike. Det tu
mult, de libationer, de oordningar, som alltför oft
åndagen visa