SPV ERIAKE Mt (RE: POOR: AJUVIUTDA Bat UFF IL dragit hr Hodges att tillkännagifva deputatio-s nen, att Siesvigs folk kan vara öfvertygadt att!( brittiska regeringen icke skall underlåta någotjd bemödande att uppnå ett önskligt resultat samt 1 att H. M:ts regering hoppas, att den tid icke är afligsen, då de personer, som undertecknatg adressen till Konungen af Danmark, genom if återupprättandet af en säker och hederlig fred, skola erbålla lönen för deras trohet mot sinlä suverän, samt för den lugna och värdiga håll-k ning de visat under bördan af så många li-s danden, som oundvikligen hvila på ett land,!a I 1 s I , som blifver krigets skådeplats. Från bestyrelsekommissionen i Flensburg hö-i res ingenting annat, än att den dels underkännt prestval, dels afsatt prester. Deremot har; genom 1:sta departementets chef, Dumfeieher, en beväringspligtig slesvigare, som blifvit. vid sin ankomst till Kiel häktad och tvin-2a gad att sätta ned 500 Mark Cour. till säker! het för att han skulle inställa sig i Februari månad i Rendsburg till krigstjenst, blifvit anvisad att söka vidare rättelse i beslutet hos — ståthållareskapet i Kiel. . Det är Hambro Son i London som under den 9 dennes afslutat det nya lånet med den danska regeringen på 800,000 p. st. ti!l 90 med I proc. ränta. FRANKRIKE. : Den 21 Mars blef fråga om att, enligt utsskottstillstyrkan, sanktionera Carnots, Vidals :och de Fiottes val. Under liflig rörelse uppträdde den ultrakonservative orleanisten Den-joy och yttrade: :: ;Jag fäster uppmärksamheten på hr de Fiottes egna ställning. Han har blifvit deporterad till följd af Junihändelserna. Innan vi derför fatta ett beslut, frågar jag utskottsreferenten och ministern, om Chr de Flotte, som icke blifvit benådad (ty benådning har icke egt rum) utan endast blifvit lössläppt från! -galererna, verkligen deltagit i Juniupproret. Justitieministern Rouher svarade: Regeringen har syssoasatt sig med br de Flottes legala ställning. Deportationsdekretet, en åtgärd för allmänna säkerhetens skull, har icke åstad-? kommit någon inskränkning i hr de Flottes bor-2 gerliga och politiska rättigheter, och -vi finna derD för intet hinder att förklara hans val för giltigt if De Flottes val erkändes derefter nästan enhälligt.!sg S I g S Pr ran MM MM i RV 0 om AN UN OT ot HÅ Endast 5 å 6 ledamöter af högra sidan förklarade sig deremot. Derefter framlade justitieministern det förut omnämnda nya tryckfrihetsförslaget, yttrande: pPressen har efter Februari-revolutionen undergått en allvarsam förändring. Den sysselsätter sig mindre med politik än social organisation, och hardc derjemte blifvit mera orättvis, passionerad och böjdlr för beskyllningar, än förut. Ingen princip har blif-J vit oantastad. Det är vår pligt att skydda vår republik och våra institutioner. Af denna anledning framlägga vi ett lagförslag angående förhöjning af tidningskautionen och införande af tidningsstämpeln, S bedjande om skyndsam handläggning häraf V Lagförslaget innehåller hufvudsakligen, att kautio-l nen i Seine-, i Seine-et-Marne, i Seine-et-Oiseochi ; j ; ; ( i Rhon(Lyon ) departementet skall höjas från 24,000 till 50,000 francs och likaledes i de andra departe-l. menterna i förhållande derefter, samt att i de fyra nyss nämnda departementerna hvarje tidning skall beläggas med en stämpelafgift af 4 cent. Åfven sådana politiska och statsekonomiska skrifter, som icke utkomma hvarje dag, skulle likaledes underkastas nya fiskalsbestämmelser. Pascal Duprat och legitimisten Laroche-Jaquelein uppträdde mot förslagets skyndsamma behandling, som dock bifölls. SA Derefter framlade inrikesministern Baroche sitt förslag angående förlängd suspension af föreningsrätten för klubbar och sådana valförsamlingar, som voro farliga för allmänna säkerheten,. Cremieux och Bac uppträdde mot förslaget. Majoriteten beslöt dock skyndsam handläggning deraf. Man anmärkte, att generalerna Cavalgnac och de Lamoriciere voterade deremot. Cavaignac har sedermera vid utskottsvalet med bestämdhet uppträdt mot dessa lagförslag. Ar uökotlets ledamöter påstås 9 vara för och 5 emot det inskränkande tryckfrihetsförslaget. Nästan hela pressen, till och med Constitutionnel och Patrie, hafva uppträdt deremot. :Endast veckobladet Le Napoleon försvarar det, påstående att presidenten Bonaparte, som är vald af 6 millioner, hefinner sig i helt andra omständigheter än Carl X och Ludvig Filip. i Derefter beslöt nationalförsamlingen, utan diskussion, att icke gifva sill bifall till generalprokuratorns yrkande af åtal mot Michel (de Bourges)! för det tal som han, enligt hvad förut blifvit näåmndt, hållit i en valförsamling på Montmartre och hvilket påstods innehålla anfall mot eganderätten. ; Samma dag börjades den så länge fördröjda diskussionen om utgifisbudgeten för år 1830. Socialisten Pelletier uppträdde med en skarp kritik mot det rådande finanssystemet, samt uppläste ett socialistiskt finansförslag. Diskussionen härom fortsattes äfven den 23:dje. . Derefter blef fråga om sex socialister, (Charassin, Hennequin, Buvignier, Dain, Madier de Montjaw och Esquiros) som blifvit med omkring 60,000 röster valda till folkrepresentanter i departementet Saöneet-Loire, hvaremot de konservativa kandidaterna endast erhållit 44,000 röster och derunder. Enligt prefektens rapport hade emellertid märerna begått den olaglighet, att låta omkring 6000 personer votera, hvilka icke hade rösträtvighet förr än efter den 31 Mars. Efter en häftig debatt härom blefvo alla valen förklarade för ogiltiga. , e Enligt sednast ingångna berättelser från Medelhafvet befann sig franska flottan, som återkommit från Turkiets och Greklands kuster, i Messina, hvarifrån den inom kort skulle afgå till Neapel, för att å tid. RANA bankens sednaste veckoberättelse hade dess metalliska valuta stigit 4. mill. och notcirkulatioit !, mill. francs. : tt hade åter fallit obetydligt. Femprocents noterades den 24 Mars hos Tortoni till 90,40. aan Det förr omnämnda brefvet från en engelsman, hvilket var infördt i tidningen Seele de 13 Mars, är af följande lydelse: Paris har under söndagen och I ; ett skådespel, som måste väcka ett omätligt och out plåoligt intryck på Europa. Hela foiket i Paris ha begagnat sin valrätt med ett lugn, en Ordning: oc en värdighet, som ingifver aktning för den allmänn rösträtten hos hvarje menniska som bär aktning fö sig sjelf. För några år sedan var jag stolt att se Englanc med en befolkning lägre än Frankrikes, äga en fer gånger talrikare valmanskår än Frankrike. Det tu mult, de libationer, de oordningar, som alltför oft åndagen visa