motstånd, och hvilke. I alla fall bildar. hän-
delsen i Skara en vacker kontrast mot t. ex.
förhållandet i Westerås, der, oaktadt pluralite-
ten af gymnasi- och skolelärare gått tillväga
med berömvärdt nit och ställt sig det kongl.
eirkuläret till efterrättelse, emellertid fyra re-
nitenter hittills fördröjt verkställigheten af re-
geringens föreskrift, och synas fordra särskilta
kungabref för att tillrättavisas:
Då i anseende: till- skolförbättringens stora
och allmänna vigt, äfven ur politisk synpunkt,
Sveriges blickar för närvarande äro fästade på
de enskilda åtgöranden, hvilka härvid på olika
ställen i riket förete sig, så afbidar man med
spänd uppmärksamhet resultaterna af de an-
befaållda kollegialöfverläggningarne i stiftsstäder,
hvarifrån man ännu icke inhemtat underrät-
telse om gymnasii och skolans förening, så-
som Linköping, Wexiö, Göteborg m.fl. I sjelfva
hufvudstaden synes verkställigheten af det kgl.
beslutet prokrastineras, utan att man riktigt
vet skälet för dröjsmålet.
Medan vi sysselsätta oss med redogörelsen
för utvecklingen af skolreformen inom Skara
stift, böra vi medsamma omnämna Lärdoms-
och Apologistskolans förening i Mariestad. Här-
om läses i Skaraborgs Läns Tidning) för den
2 Mars:
Mariestad den 2 Mars 4850. H. H. biskopen
har under den 26 Febr. för härvarande: Elementar-
skola fastställt en af dess lärare öfverenskommen
och af skolans hr inspektor förordad ny läseord-
ning, enligt hvilken man hoppas någorlunda hafva
besegrat svårigheterna af Lärdoms- och Apologist-
skolans förening, så att hvardera bildningslinien
vinner behörigt afseende och framstegen på begge-
dera underlättas. - Man har härvid gått till väga på
det sätt, att från det stadium, der valfria ämnen in-
gå, d. v. s. der undervisningen delar sig på tvenne
linier, de fordna klasserna sprängas och lärjun-
garne indelas efter ämne i stället för läseår. Der-
igenom undvikes olägenheten och olämpligheten att
på en gång medelst samma lärare undervisa en klass
i begge liniernas ämnen, såsom vid första tillämp-
ningen af det kong!. cirkuläret af den 6 Juli sist.
är egde rum, hvilket måste hafva till följd att ett-
dera ämnet blef behandladt som bisak eller åtmin-
stone att begge ej kunde, som sig borde, bedrifvas.
I Mariestad enskildt visar sig ett skolför-
hållande, som ur en och annan äfven historisk
synpunkt förtjenar särskild uppmärksamhet.
Då denna länsresidensstad utgör medelpunkten
för en folkrik bygd, är behofvet af en större
skola der ögonskenligt. Märkvärdigt nog, har
Mariestad förr i tiden njutit fördelarne af ett
betydligare undervisningsverk, än sedan blef
fallet... Orsaken härtill måste sökas i omstän-
digheten, att förutvarande superintendent i
denna stad flyttades öfver Wenern (till Carl-
stad) och der förvandlades till biskop; hvar-
efter Mariestad beröfvades: sina högre egenska-
per och rättigheter i skolväg. Dessa koncen-
trerades nu mera i Skara. Saken tilldrog sig
för längesedan. Man upptäcker härvid den i
sig sjelf underliga, för att ej säga betänkliga
tendensen, att skolverkens storlek, ämneshöjd
och öfriga beskaffenhet icke alltid rättats efter
befolkningens gagn och behof af undervisning,
på stället och i orten der de funnits eller
upprättats, utan, tvärtemot det skäliga afseende
som synes härpå hafva bort göras, i stället
dragas till stiftens metropoler mer än som för
stiftsstaden och dess invånare erfordrades.
Hvad har grunden härför egentligen kunnat vara,
om icke konsistoriernes på billighet - och för-
nuft föga baserade äflan, att under sig hopa
alla fördelar?
I den mån som de sökt motarbeta utvid-
gandet af läroverk på annan ort, undgå de
svårligen förebråelsen att dermed för det me-
sta hafva åsyftat ett hierarkiskt inflytande på
pedagogiken, på lärarnes åsigter i vetenskaps-
ämnena, m. .m., hvilket står mindre väl tiil-
sammans med begreppet om lärofribet i all-
mänhet, liksom med det behof af frisk luft,
i andlig mening, som vetenskaperna och un-
dervisningen onekligen hafva, och som måste
tillfredsställas derest en högre utveckling för
dem -ej skall stängas. Måhända hafva konsi-
storierne. med denna koncentrering stundom
äfven afsett, att lättare hålla höga vederbö-
rande obekante med de upplysningar, rörande
sakförhållanden, som underordnade kunde lemna,
och -med.. de yrkanden på förbättringar, dem
de å högre ort skulle med friare händer kunna
tillvägabringa, i mån som de genom åfståndet
från stiftsmetropolen vore mera skilda från
det hierarkiskå förmynderskapets: benägenhet
för polisinspektion. Att hela detta förhållande
i sednare tider något minskats, bör rättvisligen
erkännas och tillskrifvas den lyckliga händelsen
af såväl humanare konsistorialers som upply-
stare eforers anställande, hvarigenom en mild
försyn då och då så lämpat, att hindren emot
den allmänna odlingen blifvit mindre.
Såsom, hvad enskildt Mariestads skola vid-
kommer, en liten historik deröfver med skäl
bör intressera allmänheten, tillåta vi oss an-
föra ett utdrag ur en skrifvelse, som skolans
nuv. rektor, hr Nils Carlen, förl. september in-
gaf till domkapitlet i Skara, vid ett tillfälle
då hans utlåtande anbefalldes i följd af kongl.
cirkuläret den 6 Juli. Deri yttras: ;
Anbefalld att, med anledning af 40 punkten i
Kongl. Maj:ts nådiga cirkulär af den 6 Juli detta
år, och med afseende på den blifvande organisatio-
nen af Mariestads skola, mitt utlåtand? afgifva, får
jag äran till högv. domkapitlets Visa bebjertande an-
draga följande: - n
Mariestad är till följe af sitt läge medelpunkten
för en vidsträckt och folkrik bygd med nära 60;000
invånare inom: det område, för hvilket det utgör
hufvudorten ; och denna omständighet torde vara till-
Täcklig att ådagalägga stadens behof af en någor:
lunda fullständig skola.
Under den tid en superintendent här residerade,
florerade. på stället ett betydligare läroverk, hvil-
ket, .äfven efter. superintendentians förflytining till
Carlstad, fick, genom Dr. Christinas Br. af den 9
Aug. 1649, bibehålla sitt förra lärareantal, nemligen
rektor, konrektor, 3 kolleger: och 1 apologist.
När, huru och hvarföre denna skola sedermera i ti-
dernas följd undergått sin betydliga reducering, är
mig obekant, med undantag af ett enda faktum,
ZI aa SN a AT RR ERT NS In