-
n
XI
j-
j-
ve
LARM d
3) I
t,
tt
- skall finna sig öfvertygad.
a-
ot
a-
es
n,
Fp RESERSR (KRT SERUESVEREUIVEA VESIC EFUTREF
.Ikes fiende, så kan ni offentliggöra detta vittnesbörd.
W
j
—
De reaktionära tidningarne, äfven utom
I Frankrike, hafva som bekant gjort mycket vä-
Isen af trenne brochyrer, hvilkas författare,
-IChenu, Delahodde och Marchal, uppträdt med
Ide nedrigaste beskyllningar mot Februarirevo-
flutionens män. Det är isynnerhet Chenus
Les Conspirateurs,, som varit en riktig guld-
Igrufva för dem, hvilka åtagit sig det föga äro-
Ifulla värfvet att kolportera beskyllningar, hvilka
icke allenast sakna all trovärdighet, utan äfven
äro af den art, att till och med de flitigaste
I kolportörerna nödgats i allmänna ordalag af-
Isäga sig allt ansvar för de verkligen con amore
anmälda och kommenterade smädeskrifterna.
De moderatare republikanska tidningarne hafva
i allmänhet föga sysselsatt sig med denna pa-
squill-litteratur, men i ett af sina sednare
Jnumror yttrar den ansedda och sanningsälskande
Siecle bland annat följande:
Två å tre brochyrer hafva utkommit, som åsyfta
att kasta en skymflig skugga på republikens grund-
läggare. Den allmänna opinionen har befriat oss
från skyldigheten att särdeles allvarsamt syssel-
Isätta oss med denna sak.
Det ena af dessa arbeten är specielt riktadt mot
Jen man (f. d. polisprefekten, den numera landsflyk-
tige Caussidiere), hvilken under republikens första
I månader, såväl enligt vår som flera andra personers
löfvertygelse, kan anses hafva under ganska svåra
lomständigheter gjort landet några tjenster. Såväl
Siegcle som Constitutionnel och flera andra afreak-
tionens organer rekommenderade derföre polisprefek-
tens kandidatur år 4848.n
Sidgele innehåller derefter ett utdrag ur en
annan motbrochyr med titel Regponse aux
deux libellesn, hvarest ofvan antydda beskyll-
ningar vederläggas med talande fakta och o-
.svikliga bevis. - Skriften är författad af en man,
som stått Caussidiere ganska nära, nemligen f.
Id. stabsofficeraren vid det republikanska gar-
det Lubati, hvilken, i förening med åtskilliga
andra af polisprefektens afskedade tjenstemän,
samlat en hop dokumenter, som tillräckligt
bevisa, att deras förre chef blifvit ett offer
för de mest grundlösa smädelser.
Bland annat har man beskyllt Caussidiere
Jatt han börjat sin nya tjenstebefattning med
Jatt alldeles plundra och förstöra sin företrä-
Idares, Gabriel Delesserts, logement. Nu är!
förhållandet emedlertid det, att, då Delessert
sjelf hade lemnat sin boställslägenhet med så-
dan hast, att han icke hann medtaga något af
sina saker, så var Caussidiere så grannlaga att
han icke inflyttade i rummen förr än åtta da-
Igar sedan han tillträdt sin tjenstebefattning,
samt förhjelpte Delesserts tjenare att under ti-l
Iden i lugn hortföra alla sin herres qvarlem-
Ilnade saker. Detta upplyses af ett bref från
I Delessert sjelf, hvari denne på det förbindli-
Igaste tackar Caussidiere för denna välvilja.
Lika bestämdt vederlägges en hop andra be-
skyllningar, t. ex. att Caussidiere skulle hafva
T varit begifven på starka drycker och en gång
blifvit träffad Lggande på gatan, sanslös af
rus, att prefekturen varit en teater för bac-
chanaliska orgier, o. s. v. Tvertom intygas,
att Caussidiere arbetade alla dagar i sitt kabi-
nett ända till midnatten. Efter midnatten steg
han till häst och gjorde till fram emot kl. 4
f. m. en rund omkring alla de qvarter, der
hans närvaro kunde vara nödvändig. Han var
då beväpnad med två pistoler och åtföljdes af
tvenne personer.
Caussidieres proklamationer vittna, enligt an-
tförda exempel, om lika mycken moderation, som
- vishet och rättskänsla. Ehuru beskylld att vara
fiende till äganderätten, har ban ofta ide fog-
ligaste ordalag uppmanat sina medborgare att
respektera alla rättigheter,. Detta skedde t.
ex. en gång den 27 Mars 1848, då några hy-
resgäster på vissa ställen genom hotelser ville
tilltvinga sig åtskilliga koncessioner af bus-
egarne.
Derefter innehåller skriften äfven en hel
mängd vederläggningar af andra dels alldeles
grundlösa, dels högst förvrängda uppgifter om
åtskilligt, t. ex. om det segrande folkets upp-
förande under revolutionsdagarne, i hvilket af-
seende Sidcle anmärker, att man till folkets
försvar endast behöfver ordagrannt citera de
enthusiastiska berättelserna just i samma reak-
tionära blad, som nu ingått i koalition mot
republiken. . -
Hvarje samvetsgrann menniska, (säger Nyss-
nämnde tidning) som läser denna försvarsskrit
De ifrågavarande
smädesskrifterne hopsmiddes i synnerhet för att
verka på de förestående valen; men det stora
Ordningspartiets, kämpar missräknade sig be-
tydligt, ty enligt flera sammanstämmande vitt-
nesbörd hafva just dessa smädeskrifter i icke
obetydlig mån bidragit til de så nedrigt in-
j
1
.
j
)
a
I
e
8
0
i
or trigerande reaktionärernas nederlag.
e- STORBRITANNIEN.
a-) Den förut omtalade stora middag, som lord-
gt
tt
3,
51
a-
1-
it
T-
ut
SS
i0-
mayorn i London gaf åt de fleste andra Stor-
britanniens lordmayorer eller stadsstyresmän,
i anledning af prins Alberts förslag om an-
ställandet af en slöjdexposition för alla nationer
hedrades af prins Alberts närvaro och illu-
strerades af en mängd tal, så att berättelser
om alltsammans intager ej mindre än 5 spal
ter i Times. Bland talarne märkte man prin:
Albert sjelf, erkebiskopen af Canterbury, Drouyr
de Lhuys, markisen af Landsdowne, lord Johr
Russel, sir Robert Peel och grefve Carlysle.
I öfverhuset ingaf lord Brougham den 2
ats Mars en petition om afskaffande af pappers
taxan och tidningssiämplingen:. :
I underhuset väckte mr Locke King en mo
Is- tion, som åsyftade afskaffandet af fideikommis
len jserna och af bruket hos adeln att genom ny
testamenten tillskapa sådana. Motionen un
isat! derstöddes af Hume men bestreds af Newde
ut- gate och slutligen äfven af skattkammarkans
harllern; hvarefter den. förkastades, med 110 rö
oChlster emot 52. ;
för Sir E. Colebrooke föreslog en kommitte ti
sranskning af de ostindiska allierade och wv3
