och Frankrike. Tio linier komma samtidigtly under arbete; ingeniörerna för dem äro redansg utsedda och uppräknas i schweiziska tidningarne. I Augusti skall den engelska jernvägs-!a byggaren Stephenson besöka Schweiz, för att; jemföra planerna med lokalerna och lemna nö-f, diga upplysningar om de vilkor, som för utförandets framgång anses nödiga. De 10 linierna äro: 1) Lukmanier-banan, mellan GenualV och Schweiz; 2) linien emellan Zärich ochig Rorschach; 3) mellan Frauenfeld och Wvyler;ls 3) linien i kanton Zärich; 4) linien emellans Aars mynning och Luzern; 5) mellan Aar-In burg-Solothurn och Bern; 6) emellan Bernlu och Thurn samt Freiburg; 7) emellan Aarauls och Alten; 8) emellan Alten och Solothurn;ls 9) emellan Solothurn och Lausanne, samt 10)1 nellan Lausanne och Geneve. Engelsmännenle och Sardinien understödja denna jernvägsbygg-la id ifrigt, derföre att passagerare och varorir ån Indien kunna på dessa banor hastigt fö-li ras från Genua genom Sardinska riket, Schweizl och Tyskland, till hamnarna i Belgien ochjö Holland, utan att passera Frankrikes eller r Österrikes områden. i ITALIEN. Ifrån Neapel spridde sig nyligen det ryktet! att påfvea hastigt blifvit illa sjuk, och att bans; tilltänkta återkomst till Rom, den 2 Aprilc vore härigenom hindrad; detta rykte bar dockls sedan förklarats för ogrundadt. — I Neapellc kringburos en mängd underdåniga petitioner!i till konung Ferdinand om konstitutionens upphäfvande och enväldets återtagande. De pre 1 senterades aldra först för embetsmännen; ochli flera bland dessa, som förklarade att under-1 tecknandet af sådan petition vore genom denliy ännu gällande grundlagen belagd med ansvar,la för hvilket de icke ville utsätta sig, hafva se-ls dan blifvit afsatta. Emedlertid sades dylikalr petitioner med tillsammans 20,000 underskrif-t ter redan vara i underdånighet ingifne. —Ilc Bokcensuren blef med hvar dag strängare ila Neapel; nyligen hade Fenelons Telemagque och, Goldsmiths History of England uppförts pål. förbudslistan; och alla utrikes ifrån införda!c böcker måste, innan de få utiemnas till reqvi-ll renterna, granskas af ett till polisen hörandeli jesuitiskt censurkollegium, som kallas Cate-lt cismo Grande. 1 — Befästningen på ön Eiba sättes i försvars4 stånd. : — En uråldrig Etrurisk stad. Fornforsk-l, ningen har till följd af professor Oriolis un-l. dersökningar i sin fädernestad Viterbos arkiver, gjort ett vigtigt fynd af helt annat slag än blotta urkundupplysningar. Han hade i de gamla handlingarne flera gånger läst om en stad, vid namn Musarna eller Muferna, och äfven funnit läget antydt, men utan att någon tradition i trakten svarade deremot. Det rent etruriska namnet lockade till efterforskningar, hvilka efter Oriolis anvisningar verkställdes af signor Bazzichelli från Viterbo, och slutligen kröntes med den fullkomligaste framgång. Omåt Toscanella, väcktes Bazzichellis uppmärksamhet af en från ett berg på slätten utskjutande klippudde, omgifven på ömse sidor med djupa klyftor, och endast tillgänglig från berget öfver en smal ås. En sådan plats — ett slags halfö på torra landet — valdes alltid af de gamle Etrurierna till grund för deras städer, och Bazzichelli beslöt derföre att intränga öfver åsen, för att söka Musarna eller Muferna på klippudden. Inkommen dit, fann han bland busksnåren åtskilliga murlemningar i ägta etrurisk byggnadsstil, och snart visade sig att hela den fordna ringmuren var i behåll, ehuru på olika ställen mer eller mindre rasad. Flera stadsportar och skanstorn kunde äfven urskiljas; men hvad som gör upptäckten isynnerhet interessant, är den gamla stadens inre, hvari lemningarne af en mängd byggnader ännu finnas qvar. Den omständigheten, att dessa äro allesammans i ren etrurisk stil, och att ingenting efter romerskt mönster förekommer, äfvensom frånvaron af det tegelgrus, hvarmed grunden i fordom ombyggda städer plägar vara likasom öfversållad, lät förmoda att man här har träffat spåren efter en äldre civilisation än Roms — efter en stad, som redan hade råkat i förfall innan Roms välde vann stadga; ehuru det urgamla namnet på platsen har bibehållit sig ända in i medeltiden, på sätt urkunderna i Viterbos arkiver nu upplyst. För närvarande är detta namn försvunnet; getherdarne i trakten, de enda menniskor, som någon gång besökt lemningarne, gifva dem det vanliga namnet på gamla stadsruiner: civitan. Då alla etruriska städer i samma trakt plägade hafva sina griftplatser i klipporna på andra sidan om de staden omgifvande klyftorna, så var det icke svårt att uppleta Musarnas nekropolis, sedan sjelfva stadens läge blifvit funnet. Man har redan börjat undersöka en del af grifterna, och fått ett rikt utbyte af sarkofager, urnor, smycken, speglar, m. m. Vigtigast af allt symes den ovanliga vidlyftigheten af de här förekommande etruri-! ska inskrifterna. För uppspårandet af det hit-: tills så outredda etruriska språket, har man förut blott ägt några helt korta inskrifter, jemte lika ofullständiga fragmenter i romerska skrifter efter detta språk, hvilket var romarnes heliga och hemlighållna religionsspråk. FINLAND. Helsingfors den 21 dennes. Sistl. tisdag afsomnade härstädes vid 49 års ålder Fredrik August Ehrström, en bland landets få inhemska tonsättare. Icke öfverskattande sin förmåga ville han aldrig gälla för kompositör i egentlig mening. Men den, som så förmått uti melodier återgifva Runebergs anda, att ett helt land gjort dessa melodier (Källan, Svanen, m. fl.) till sina, hans namn skall säkert icke blifva onämndt, då Finland en gång har en mera utvecklad konst att framvisa och dess konsthistoria skrifves. Den från Stockholm förrymde uppbördskommissarien Fristedt är härstädes arresterad sedan den 29 Januari. Han har under ett år, under det antegna namnet Levander, uppehållit sig här som konstförvandt, och varit engagerad på sin svågers, lektorn i finska språket vid härvarande universitet, Gottlunds tryckeri. Undersökningarne i polisen samt vid kämnersrätten äro slutade och målet remitteradt till rådstufvurätten. Fem vittnen hafva på sin ed intygat, !