3 de HR ARD a
—LL
Gårdagens tyska poster medförde tidningar
från Hamburg och Berlin af den 23, Köln och
Stettin den 22, Paris den 21 och London denl
19 dennes. Danska posten medförde Köpen-
hamnstidningar till och med sistl. måndag.
DANMARK.
Ifrån såväl Berlin som Frankfurt låta be-
rättelserna mycket fredligt. Ifrån Stettin be-
rättas alt preussiska regeringen, i svar på en
adress af Stettins köpmän, lemnat dem de bä-l
sta förhoppningar, att fred skall afslutas och
stilleståndet icke brytas; och engelska tidnin-
gar gifva, på grund af underrättelser från en-
gelska sändebudet i Berlin till hans kabinett,
äfven sådana. Men under allt detta finner man
att preussiska befälhafvarens åtgärder i Slesvig
snarare antyda motsatsen. Han har väl låtit!
sina trupper ännu hålla Husum besatt och in-!
qvarterat de ur några städer dragne trupper
utr bondbyar på landet, Sydstapel, Nordstapel,
Wohlde 0 s. v., och äfven Frederichstad är
ännu besatt af preussarne; men allt antyder
att Preussen, i trots af vapenstilleståndsvilko-
ren, åter vill lemha styrelsen af södra Slesvig
i bolsteinska ståthållarskapets händer, och låta
de upproriske embetsmännen åter inträda i sina
befattningar. Till och med i Flensburgs art,
2 mil från landsförvaltningens säte, harin-
surgenternas f. krigsminister Jacobsen och nå-
gra under honom varande embetsmän öfver-
tagit förvaltningen och skatterna utkräfvas samt
afsändas till Rendsborg.
Det heter väl, att om Slesvig-Holsteinska
trupper infalla i Slesvig, skall general Bonin
och alla preussiska officerare återvända; men
huru detta står tillsammen med all: det öfriga
må man väl fråga.
Danska tidningarne meddela, efter engelska
blad, de skiljaktiga fredsförslag från danska och
preussiska sidan, hvarom nu i Berlin under-
handlas.
Det danska går ut på: en särskild lagstif-
tande församling för Slesvig, som skall besluta
om allt hvari her!igdömet är sjelfständigt; en
statsförfattning för hertigdömet, ordnad i öf-
verensstämmels2 med fredstraktaten. De grenar
som af inre förvaltningen icke innefattas i
Slesvigs politiska union med Danmark äro:
1) Justitieväsendet, 2) Kyrko- och undervis-
ningsväsendet, 3) Industri, 4) Civilförvaltning,
53) Polisförvaltning, 6) Municipalförvaltning;
den andel af statsutgifter som öfverskrider be-
loppet af konungarikets och hertigdömets ge-
mensamma inkomster, såväl som budgeten för
dess sjelfständiga förvaltning, voteras af hertig-
dömets egen legislatur; begge nationaliteterna
ställas på fullkomligt lika fot; hertigdömets
författning skall öfverensstämma med nu be-
stående legala förhållanden. De punkter i
hvilka förvaltningens gemensamhet utgör den
politiska unionen mellan Siesvig och Danmark
äro: 1) Kongl. apanaget; 2) utländska ären-
dena; 3) landt- och sjöförsvaret; 4) bref- och
paketposten; 5) tull; 6) statsskulden; 7) om-
kostnaderna för den gemensamma förvaltnin-
gen. Lagstiftningen härom tillhör den gemen-
samma representationen; hertigdömets andel af
de gemensamma utgifterna bestämmes efter folk-
mängden. Kyrko- och undervisningsförhållan-
dena på Arö, Als och i TorningLebn förblifva
de ssmma som före Mars månad 1848; en gräns-
linie drages mellan Slesvig och Holstein, i öf-
verensstämmelse med de historiska dokumen-
terna; en separat artikel bestämmer Rends-
borgs förhållande; den politiska unionen mel-
lan Slesvig och Danmark är evig; de tre stora
makternas garanti derför skall begäras.
Preussiska motförslaget går ut på att Sles-
vig skall hafva en egen statsförfattning, som
aftalas, innan traktaten undertecknas; att Sies-
vig skall regeras af ett kollegium, bestående
af statsråden och departementschefer, med söte
i staden Slesvig; en statsminister residerar i
Köpenhamn och kontrasignerar regeringsbes!u-
ten :Embetsmännen skola uteslutande vara
födde eller naturaliserade Slesvigare; regerings-
språket blifva tyskt, kommunens, kyrkans och
skolornas språk enligt med ortens bruk; den
suveräne konungahertigen har den högsta exe-
kutiva och kollegislativa makten, öfverbefälet
öfver landt- och sjömakten, samt alla öfrige
en konstitutionel konungs attributer. Ingen
ny lag kan införas i hertigdömet utan Ilegis-
laturens samtycke och den voterar budgeten,
bar petitionsrätten, anklagelserätten mot mi-
nistrarne, 0. s. Vv. Representanterne skola väl-
jas efier ständerlagen af 1834, (ty erfarenhe-
ten har tillräckligt visat den allmänna rösträt-
tens vådor); de slesvigska trupperna kunna i
fredstid ej användas utom hertigdömet och dess
krigsskepp ej lemna dess bamnar utan legisla-
iurens samtycke. Den politiska unionen med
Danmark skall bestå i gemensam suverän och
gemensamma utländska ärenden; MHertigdömet
betalar en viss årlig summa åt den förre. Sles-
vig skall vara i krig och fred med desamma
stater som Danmark; dess krigsflagga är en
union:flagga; traktater som slutas af Danmark
skola vara bindande för Slesvig, med vissa in-
skränkningar; förvaltningen af utländska ären-
dena är gemensam och suveränen utnämner
gemensamma sändebud och konsuler. Utgif-