och Frankrike. Tio linier komma samtidigtly
under arbete; ingeniörerna för dem äro redansg
utsedda och uppräknas i schweiziska tidnin-
garne. I Augusti skall den engelska jernvägs-!a
byggaren Stephenson besöka Schweiz, för att;
jemföra planerna med lokalerna och lemna nö-f,
diga upplysningar om de vilkor, som för ut-
förandets framgång anses nödiga. De 10 lini-
erna äro: 1) Lukmanier-banan, mellan GenualV
och Schweiz; 2) linien emellan Zärich ochig
Rorschach; 3) mellan Frauenfeld och Wvyler;ls
3) linien i kanton Zärich; 4) linien emellans
Aars mynning och Luzern; 5) mellan Aar-In
burg-Solothurn och Bern; 6) emellan Bernlu
och Thurn samt Freiburg; 7) emellan Aarauls
och Alten; 8) emellan Alten och Solothurn;ls
9) emellan Solothurn och Lausanne, samt 10)1
nellan Lausanne och Geneve. Engelsmännenle
och Sardinien understödja denna jernvägsbygg-la
id ifrigt, derföre att passagerare och varorir
ån Indien kunna på dessa banor hastigt fö-li
ras från Genua genom Sardinska riket, Schweizl
och Tyskland, till hamnarna i Belgien ochjö
Holland, utan att passera Frankrikes eller r
Österrikes områden. i
ITALIEN.
Ifrån Neapel spridde sig nyligen det ryktet!
att påfvea hastigt blifvit illa sjuk, och att bans;
tilltänkta återkomst till Rom, den 2 Aprilc
vore härigenom hindrad; detta rykte bar dockls
sedan förklarats för ogrundadt. — I Neapellc
kringburos en mängd underdåniga petitioner!i
till konung Ferdinand om konstitutionens upp-
häfvande och enväldets återtagande. De pre 1
senterades aldra först för embetsmännen; ochli
flera bland dessa, som förklarade att under-1
tecknandet af sådan petition vore genom denliy
ännu gällande grundlagen belagd med ansvar,la
för hvilket de icke ville utsätta sig, hafva se-ls
dan blifvit afsatta. Emedlertid sades dylikalr
petitioner med tillsammans 20,000 underskrif-t
ter redan vara i underdånighet ingifne. —Ilc
Bokcensuren blef med hvar dag strängare ila
Neapel; nyligen hade Fenelons Telemagque och,
Goldsmiths History of England uppförts pål.
förbudslistan; och alla utrikes ifrån införda!c
böcker måste, innan de få utiemnas till reqvi-ll
renterna, granskas af ett till polisen hörandeli
jesuitiskt censurkollegium, som kallas Cate-lt
cismo Grande. 1
— Befästningen på ön Eiba sättes i försvars- 4
stånd. :
— En uråldrig Etrurisk stad. Fornforsk-l,
ningen har till följd af professor Oriolis un-l.
dersökningar i sin fädernestad Viterbos arkiver,
gjort ett vigtigt fynd af helt annat slag än
blotta urkundupplysningar. Han hade i de
gamla handlingarne flera gånger läst om en
stad, vid namn Musarna eller Muferna, och
äfven funnit läget antydt, men utan att någon
tradition i trakten svarade deremot. Det rent
etruriska namnet lockade till efterforskningar,
hvilka efter Oriolis anvisningar verkställdes af
signor Bazzichelli från Viterbo, och slutligen
kröntes med den fullkomligaste framgång. Om-
åt Toscanella, väcktes Bazzichellis uppmärk-
samhet af en från ett berg på slätten utskju-
tande klippudde, omgifven på ömse sidor med
djupa klyftor, och endast tillgänglig från ber-
get öfver en smal ås. En sådan plats — ett
slags halfö på torra landet — valdes alltid
af de gamle Etrurierna till grund för deras
städer, och Bazzichelli beslöt derföre att in-
tränga öfver åsen, för att söka Musarna eller
Muferna på klippudden. Inkommen dit, fann
han bland busksnåren åtskilliga murlemningar
i ägta etrurisk byggnadsstil, och snart visade
sig att hela den fordna ringmuren var i behåll,
ehuru på olika ställen mer eller mindre rasad.
Flera stadsportar och skanstorn kunde äfven
urskiljas; men hvad som gör upptäckten isyn-
nerhet interessant, är den gamla stadens inre,
hvari lemningarne af en mängd byggnader ännu
finnas qvar. Den omständigheten, att dessa äro
allesammans i ren etrurisk stil, och att ingenting
efter romerskt mönster förekommer, äfvensom
frånvaron af det tegelgrus, hvarmed grunden i
fordom ombyggda städer plägar vara likasom
öfversållad, lät förmoda att man här har träffat
spåren efter en äldre civilisation än Roms —
efter en stad, som redan hade råkat i förfall
innan Roms välde vann stadga; ehuru det ur-
gamla namnet på platsen har bibehållit sig
ända in i medeltiden, på sätt urkunderna i Vi-
terbos arkiver nu upplyst. För närvarande är
detta namn försvunnet; getherdarne i trakten,
de enda menniskor, som någon gång besökt
lemningarne, gifva dem det vanliga namnet på
gamla stadsruiner: civitan.
Då alla etruriska städer i samma trakt plä-
gade hafva sina griftplatser i klipporna på
andra sidan om de staden omgifvande klyf-
torna, så var det icke svårt att uppleta Mu-
sarnas nekropolis, sedan sjelfva stadens läge
blifvit funnet. Man har redan börjat under-
söka en del af grifterna, och fått ett rikt ut-
byte af sarkofager, urnor, smycken, speglar,
m. m. Vigtigast af allt symes den ovanliga
vidlyftigheten af de här förekommande etruri-!
ska inskrifterna. För uppspårandet af det hit-:
tills så outredda etruriska språket, har man
förut blott ägt några helt korta inskrifter,
jemte lika ofullständiga fragmenter i romerska
skrifter efter detta språk, hvilket var romar-
nes heliga och hemlighållna religionsspråk.
FINLAND.
Helsingfors den 21 dennes. Sistl. tisdag af-
somnade härstädes vid 49 års ålder Fredrik
August Ehrström, en bland landets få inhem-
ska tonsättare. Icke öfverskattande sin för-
måga ville han aldrig gälla för kompositör i
egentlig mening. Men den, som så förmått uti
melodier återgifva Runebergs anda, att ett helt
land gjort dessa melodier (Källan, Svanen,
m. fl.) till sina, hans namn skall säkert icke
blifva onämndt, då Finland en gång har en
mera utvecklad konst att framvisa och dess
konsthistoria skrifves.
Den från Stockholm förrymde uppbördskommis-
sarien Fristedt är härstädes arresterad sedan den 29
Januari. Han har under ett år, under det antegna
namnet Levander, uppehållit sig här som konstför-
vandt, och varit engagerad på sin svågers, lektorn i
finska språket vid härvarande universitet, Gottlunds
tryckeri. Undersökningarne i polisen samt vid käm-
nersrätten äro slutade och målet remitteradt till råd-
stufvurätten. Fem vittnen hafva på sin ed intygat, !