3 de HR ARD a —LL Gårdagens tyska poster medförde tidningar från Hamburg och Berlin af den 23, Köln och Stettin den 22, Paris den 21 och London denl 19 dennes. Danska posten medförde Köpenhamnstidningar till och med sistl. måndag. DANMARK. Ifrån såväl Berlin som Frankfurt låta berättelserna mycket fredligt. Ifrån Stettin berättas alt preussiska regeringen, i svar på en adress af Stettins köpmän, lemnat dem de bä-l sta förhoppningar, att fred skall afslutas och stilleståndet icke brytas; och engelska tidningar gifva, på grund af underrättelser från engelska sändebudet i Berlin till hans kabinett, äfven sådana. Men under allt detta finner man att preussiska befälhafvarens åtgärder i Slesvig snarare antyda motsatsen. Han har väl låtit! sina trupper ännu hålla Husum besatt och in-! qvarterat de ur några städer dragne trupper utr bondbyar på landet, Sydstapel, Nordstapel, Wohlde 0 s. v., och äfven Frederichstad är ännu besatt af preussarne; men allt antyder att Preussen, i trots af vapenstilleståndsvilkoren, åter vill lemha styrelsen af södra Slesvig i bolsteinska ståthållarskapets händer, och låta de upproriske embetsmännen åter inträda i sina befattningar. Till och med i Flensburgs art, 2 mil från landsförvaltningens säte, harinsurgenternas f. krigsminister Jacobsen och några under honom varande embetsmän öfvertagit förvaltningen och skatterna utkräfvas samt afsändas till Rendsborg. Det heter väl, att om Slesvig-Holsteinska trupper infalla i Slesvig, skall general Bonin och alla preussiska officerare återvända; men huru detta står tillsammen med all: det öfriga må man väl fråga. Danska tidningarne meddela, efter engelska blad, de skiljaktiga fredsförslag från danska och preussiska sidan, hvarom nu i Berlin underhandlas. Det danska går ut på: en särskild lagstiftande församling för Slesvig, som skall besluta om allt hvari her!igdömet är sjelfständigt; en statsförfattning för hertigdömet, ordnad i öfverensstämmels2 med fredstraktaten. De grenar som af inre förvaltningen icke innefattas i Slesvigs politiska union med Danmark äro: 1) Justitieväsendet, 2) Kyrkooch undervisningsväsendet, 3) Industri, 4) Civilförvaltning, 53) Polisförvaltning, 6) Municipalförvaltning; den andel af statsutgifter som öfverskrider beloppet af konungarikets och hertigdömets gemensamma inkomster, såväl som budgeten för dess sjelfständiga förvaltning, voteras af hertigdömets egen legislatur; begge nationaliteterna ställas på fullkomligt lika fot; hertigdömets författning skall öfverensstämma med nu bestående legala förhållanden. De punkter i hvilka förvaltningens gemensamhet utgör den politiska unionen mellan Siesvig och Danmark äro: 1) Kongl. apanaget; 2) utländska ärendena; 3) landtoch sjöförsvaret; 4) brefoch paketposten; 5) tull; 6) statsskulden; 7) omkostnaderna för den gemensamma förvaltningen. Lagstiftningen härom tillhör den gemensamma representationen; hertigdömets andel af de gemensamma utgifterna bestämmes efter folkmängden. Kyrkooch undervisningsförhållandena på Arö, Als och i TorningLebn förblifva de ssmma som före Mars månad 1848; en gränslinie drages mellan Slesvig och Holstein, i öfverensstämmelse med de historiska dokumenterna; en separat artikel bestämmer Rendsborgs förhållande; den politiska unionen mellan Slesvig och Danmark är evig; de tre stora makternas garanti derför skall begäras. Preussiska motförslaget går ut på att Slesvig skall hafva en egen statsförfattning, som aftalas, innan traktaten undertecknas; att Siesvig skall regeras af ett kollegium, bestående af statsråden och departementschefer, med söte i staden Slesvig; en statsminister residerar i Köpenhamn och kontrasignerar regeringsbes!uten :Embetsmännen skola uteslutande vara födde eller naturaliserade Slesvigare; regeringsspråket blifva tyskt, kommunens, kyrkans och skolornas språk enligt med ortens bruk; den suveräne konungahertigen har den högsta exekutiva och kollegislativa makten, öfverbefälet öfver landtoch sjömakten, samt alla öfrige en konstitutionel konungs attributer. Ingen ny lag kan införas i hertigdömet utan Ilegislaturens samtycke och den voterar budgeten, bar petitionsrätten, anklagelserätten mot ministrarne, 0. s. Vv. Representanterne skola väljas efier ständerlagen af 1834, (ty erfarenheten har tillräckligt visat den allmänna rösträttens vådor); de slesvigska trupperna kunna i fredstid ej användas utom hertigdömet och dess krigsskepp ej lemna dess bamnar utan legislaiurens samtycke. Den politiska unionen med Danmark skall bestå i gemensam suverän och gemensamma utländska ärenden; MHertigdömet betalar en viss årlig summa åt den förre. Slesvig skall vara i krig och fred med desamma stater som Danmark; dess krigsflagga är en union:flagga; traktater som slutas af Danmark skola vara bindande för Slesvig, med vissa inskränkningar; förvaltningen af utländska ärendena är gemensam och suveränen utnämner gemensamma sändebud och konsuler. Utgif