Belgien, Nordamerika, o. s. v., leda till den öfver-
raskande slutföljden att jernvägarne, såsom tfrans-
portmedel för tunga varor, i många fall erbjudal.
lindrigare frakter än kanaler, och till och med i vissa.
fall taga företrädet framför flodfarten och kustfarten.
i detta hänseende. Såsom följd häraf har man il
England förvandlat åtskilliga kanaler till jernvägar,)
anlagda på kanalens botten, sedan vattnet blifvit af-
ledt. Band exemplen härpå anföres ett, som är!
särdeles ta!ande, nemligen kanalen mellan Birming-
ham och Liverpool och några dermed samman-
hängande sidokanaler. Mr Skeil, en af direktö-
rerna för kanalen mellan Birmingham och Liverpool,
mellan Chester och Ellesmere, samt den till Mont-!
gomeryshire, gjorde å bolagens vägnar och såsom deras
ombud en framställning till 4846 års parlament,
hvarvid han förklarade att för en så lång väg vorel
jernbanor det förmånligaste och för landets behof!
lämpligaste fraktmedlet, samt det som i längden kom-
mer att besegra alla andra; derföre nödgades de för-
enade kanalbelagen anhålla om parlamentets sam-
ptycke att få förvandla sin egendom till jernvä
gar,. Parlamentet samtyckte, och de 433 aktierna,
hvilka föregående året, i April 1845, hade nedgått
till 38 pet, och icke mera förmådde hvarken betala,
interessena på skulden, eller bestrida kanalernas un-
derhåll och förvaltningskostnad, stego snart öfver
pari, och aktieägarne hafva allt sedan haft 6 pot
om året i behållning för sin kanal-jernväg, i stället
för den fordna förlusten. Kanalen mellan Themsen och
Avon har med förmån förvandlats till jernväg, med
en kostnad af 260000 francs för kilometern (270 000
rdr bko för milen); likaså den emellan Themse och
Medway, hvilken blef färdig som kanal 4804, med
en kostnad af 452000 francs för kilometern, men
4847 förvandlades, inom 11 månader, till jernväg,
för ytterligare 290000 francs kilometern. Nyanolagd
som jernväg skulle den kostat 800000 francs kilo-
metern. London-Croydon-banan anlades helt och
hållet på bottnen af en 4801 gräfd kanal, med en
kostnad af 340 000 francs kilometern; sjelfva kana-
len hade kostat 4100000 francs kilometern.
Teisserence anser samma öde förestå flera kanaler
i Frankrike; men som han tycker dem böra förblifva
kanaler, föreslår han att jernvägsbolagen måltel.
förbjuda: nedsätta sina frakter under nuvarande
skeppsfrakter. Ett så våldsamt ingrepp i jernvägs-
bolagens enskilda äganderätt, till förmån för kanal-
bolagen, kan sannolikt icke komma i fråga på allvar !
hos lagstiftande maktenl; men blotta tankan på ett!
dylikt förslag röjer tillräckligt jernvägarnes öfver-
lägsenhet som fraktmedel, äfven vid den tyngre
varuforslingen.
— BRITANNJA METAL). Den under detta en-
gelska namn bekanta legeringen, som kan valsas och:
bearbetas likt bleck, användes till allehanda busgs-!
råd såväl i England, som Belgien, Rhenländerna,!
Schw-iz, m. m. Man finner den ofiast silfverpläte-!.
rad genom galvanoplastik, ehuru den sjeit liknar
silfver och äfven oförsilfrad motstiår syror ganska
vä. Ena tysk kemist, Dr Köller. har nyligen ana-
lyserat des, och funnit den bestå af 0,98 proc. kop-
par, 2.91 zink, 10,39 antimon och 83,72 tean. Maz!
kan samman ätta den af 2 vigter koppar, 6 zink,
21 antimon och 475 tenn, i den ordning de här
uppräknats, smälta och sammanblandade. Det förstås!
att man äfven kan vid sammansättningen tillgodo-:
göra filspån af messing, i passande förhållande, när
man känner messingens halt af koppar och zink.
— SKEPPSFÖRHYDNING AF FOSFORBUNDEN KOP-j
PAR. Vid förlidet års naturforskaremöte i Bir-
mingham meddelade marinkaptenen James från Ports-
mouth några jemförelseförsök mellan åtskilliga skepps-
förhydningsplåtar af lika tjocklek. De hade blifvit,
mätna och vägda, samt sedan nedsänkta i hafvet ua
der en 9 månaders sjöresa. När de derefter uppto-
gos och granskades, befunnos de hafva genom an-
frätning lidit följande förluster på hvar qvadrattum:
Dockyardkoppar AM 2 3,00 gran
l
j
l
- AB DAB V
MA 233 V
Ja 1 1,66
Galvanoplastisk koppar 41,40
Frolic Copper 4,12
Choicest Copper 4,10
Munts Yeliow Metal 0,95
Fosforbunden koppar 0,00
Det sistnämnda slaget hade således icke lidit ett
hundradels grans förlust på qvadrattummen.
I sammanhang härmed framlade Dr Percy prof
och analyser på en fosforbunden koppar, men som
äfven höll icke obetydligt med jern.
Vid fosforns inblandning i den smälta kopparn!
hade den nemligen blifvit smittad med jern, från en
jernstång, hvarmed fosforn inrördes. Blandningen
var derföre icke jemn: en analys gaf 0,93 proc. fos-
for och 1,99 proc. jern, en ennan 247 proc. fosfor
och 2,41 proc: jern; men den tycktes i fysiska egen-
skeper vara lika beskaffad. Den var klingande, lik!
arsenikblandad koppar, och så hård, att den kunde;
nyttjas till skärande verktyg, men ändå icke spröd,
uian smidbar.
— EN EUROPEISKA BLAND VILDAR. När en-!
gelska krigsskeppet Rattlesnake, under en upptäckts-
resa i Australien förlidet år, färdades genom Torres;
Strait och ankrade vid Cape York, fick det besök af
ett sällskap vilda invånare från grannskapet, men
ibland hvilka äfven befanns en ung engelsk qvinna.!
Mrs Gillivray. En vid expeditionen anställd naturfor-
skare berättar härom följande:
Ombord på Rattlesnake, vid Cape York, denj
16 Okt. 1849, kl. 8 e. m. På eftermiddagen anmäl-
tes att en hvit qvinna anländt från kusten och vän-!
tade vid skeppets långsida. Om man sagt oss att de
svarta invånarne i trakten hade anlagt ett batteri
och derifrån ärnade öppna en kanonad emot oss, så
skulle det låtit lika så troligt. Emedlertid var det,
sannt. Qvinnan talar engelska, uppger sig vara född
i Sidney, och enka efter en sjökapten, som strandat
i trakten, för 3 eller 4 år sedan. Mot ett ref kros-!
sades fartyget; allt gick förloradt och hon var den
enda som blef räddad bland hela besättningen. Hon
var då nyss gift, och blott 46 år gammal. En af
vildarne, som vid stranden böll på att fiska sköld-
paddor, samm till skäret der vraket låg, fann henne
ännu vid lif, och förde henne med sig i land, samt:
derefter i sin kanot till en ö, som efter hennes be-
skrifaing tycktes oss tillhöra Prinsens af Wales ö-
flock. Hon har vistats der alltsedan bland vildarne,
välvilligt bemött af karlarge, men mindre vänligt
af qvinnorna. Ibland fick hon följa med vid öboer-
nas resor till Cape York, men man hindrade henne
alltid att nalkas något af de många fartyg, som stän-
digt firdas der förbi. Hon visste att vårt fartyg
hade farit genom sundet förlidet år, och när hon för
några dagar sedan hörde berätta3 att samma stora
kanot med hvita män jemte den lillav hade kommit
tillbaka och kastat ankar vid udden, lyckades hon
öfvertala sina nya bekanta att låta henne följa med
dem dit. Hon bedrog dem dock så vida, som hon
låfvade återvända, när hon fätt tala med sina lands-
män; ty detta var det vilkor som fordrades för till-
låtelsen, men På intet vis hennes egen mening. När