sjöfarten :i!l och från Sverige under år 4848 under-
gick ex ydlig förminskning, i jemförelse med de
3:ne nöstförutgående årens, ehuru.den ännu: betyd-
ligt öf:c hvarje af de öfriga äldre årens. För-
8
minskoinzen drabbade isynnerhet de med last af-
Pångna norska fartygens, hvars lästetal, i jemförelse
med 4247, förminskades med öfver 41,000 läster,
eller med öfver 40 V,: en följd af den minskade ut-
skeppningen af trävaror, bvilken hufvudsakligen verk-
ställes med norska fartyg.
a sjöfarten på främmande länder år 1848
ioder hvad den utgjort under något af de
ående åren, ehuru den bihehöll öfver-
hvarje at de äldre. I förhållande till
örminskningen, räknad efter lästetalet,
öfver 20 ?4. Särdeles ägde den rum i afseerde på
fraktfarten emellan främmande länder, och i allmän-
het var året synnerligen ofördelaktigt för svenska
Sraktfarten, så att denna troligen i ganska många
fall, efier afdrag af kostnader, lemnade ringa behål-
ket öfverskott.
Esligt de till kollegium inkomna uppgifter, hafva
år 4848 — 793 fartyg om 63,070 läster, tillhöriga
stapel- och andra sjöstäder samt köpingar, och 223
fartyg om 7,966 läster, tillhörande landtmän, eller
tillsammans 4,146 fartyg om 74,036 läster begag-
nats för utrikes sjöfart. Af de stapelstäderne till-
hörande fartyg blefvo 3 om 302 läster försålda till
utrikes ort, och 44 Om 2,296 läster förolyckades,
hvaremosat för dessa städers räkning nybyggdes 66 om
6,631 iäster. Antalet af under året utgifna svenska
fribref uppgick till 499 stycken (år 1847 — 241 st.),
hvaraf 32 för allmogen tillhöriga fartyg (33 år 1847).
I fortsättning af hvad i förutgående årsberättelser
ägt rum, får kollegium äfven för år 4848 lemna ef-
terföljande iemförelse emellan den fraktfart svenska
fartyg, i följd af den rätt, som med främmande mak-
ter afs!utads traktater eller ömsesidiga bestämmelser
lemnat. drifvit emellan de vederbörande främmande
länderne i ett tredje land, och den samma länders
fartyg ö emellan Sverge och ett tredje land.
Från ett tredje land ankomna
med last,
Svenska fartyg Nedannämnda
till nedannämndaa länders far ys
länder. till Sverige.
Antal. Läster. Antal. Läster.
;h Ryssland . 39 om 3,633. 9 om 962.
- - - 294 V 9,428. 18 1,256.
. . 49 1,773.
sh
pl os os os 31 3,449.
4 4350.
r o. Oidenburg — —— 93.
ne . . 24 3,276. 336.
st ee v SÅ V 3,13. 59.
sien o. Irland 33 2,692. 293.
sor ee 22 V 2,190.
os 2 40 1,009. —
ss 0 0 I 41,351. —
ss SV BU. —
Vi 988 —-
ÅA V 1,443. ——
vo . 5 376.
2 Egypten . 43 4,7914.
Merne . . 352 43569.
ss 0 . 38 3,821.
Till ett tredje land afgångra
med las,
Svenska fartyg Nedannämnda
från nedannämnda länders fartyg
Il biiti bb laser ttiltl
I
I
länder. från Sverige.
Antal. Läster. Antai. Lister.
Finland och Ryssland ; 26 om 2,704. 4924 om 9 328.
Danmark - -. 149 4,756. 9 643.
Preussen 94 4,088. — —
41 4,231. — —
8 333. 1 87.
md ——- 1 52.
8 4,064. 7 402.
72 84380. 5 659.
. 20 2,371. — -—
- 37 PP 3,U7 — —
. Nä 4 65. — —
k so. 6 666 — ——
Kyrkostaten v 0 — — -— ——
Bägge Sickissne. . . 410 41412. — -—
Österrike . . . . 9 804. — -—
Grekland sv 4 BIM — ——
Turkiet ofh Egypten . 4 -: ö77. — ——
Förenta Stla:erne oo. . 22 3,026. — ——
Venezuela . . ss — — ——
Brasilien .- . . v . 49 5,624. — ——
En bi upplyser om de förändringar, som sven-
ska hindelstottan umndergått, i afseende på de sta-
pelstäderns tillhörande fartyg sedan är 1795, samt i
dam, som tillhöra de öfriga sjöstäderne
r samt landtmän, från och med år 4830.
sig, att stapelstädernas fartyg, hvilka
under i 1846—1836 minskades från 994 stycken
om 64 473 l:s:er till 818 om 435,3140 läster, seder-
mera sill är 4844 åter uppgingo till 992 om 66,694
läster, men derefier åter något minskades och år
1847 utgjorde 944 om 62 240 läster, år 4848 öka-
des till 962 om 66,459 läster; aw denna tillökning
ägde rum för Götheborg, Gefle och klassen öfriga
stläder i bilagan AM 9, hvaremot för Stockholm en
minskning ioträffade af 2 fartyg och 34 läster; —
att öfriga sjöstäders och köpingars fartyg sedan år
4830, med nira årlig tillväxt, uppgått från 223 styc
ken om 35 907 till 286 om 7,787 läster är 1848; —
att förhållandet varit likartaddt med de s. k. landt-
mannafartygen, hvilka under samma tid ökats från
709 om 14.239 läster till 1,192 om 26,596 läster;
— att svenska bandelsflottan år 1848 uppnått sitt
hittills kända högsta belopp af 2,440 fartyg om 100,842
läster, ett förhållande, som vitsordar den ökade fif-
lighet, hvilken Sveriges både inrikes och utrikes sjö-
fart vunnit under sednaste 15å 20 år, och som i
afseende på den förra varit vida större än det ökade
lästetalet synes utvisa, då den till en betydande del
bedrifves med ångfartyg, med vanligen ett rirga lä-
stetal i förhållande till de laster, de under årets lopp
föra. Med de naturliga förmåner Sverige äger för
utbildandet af sjöfert såsom en hufvudnäring, och
då dei Stora Britannien nyligen vidtagne förändrin-
gar i lagstiftningen för främmande fartygs delaktig-
het i sjöfarten till detta land och på dess kolonier
öppnat nya och rika fält för svenska handelsflottans
verksamhet, finnas alla förhoppningar om dennas
framtida ytterligare tillväxt i än högre grad, helst
när de återstående band, som ännu möjligen kunnal
hämma dess utveckling, blifva lossade.
Sedan förhållandena med Sveriges utrikes handell
och sjöfart under år 4848 blifvit framställda, gör
kollegium följande slutsatser: :
På sätt man måste vänta af de våldsamma och
på verldshandeln inverkande skakningar, rika och
mäktiga länder under året voro underkastade, min-
skades afsättningen af. Sveriges wigtigare utförsel-
varor i betydlig mån och i ännu högre grad den
numera vigtig blifna svenska päringen, utrikes frakt-
farten, omständigheter, som visserligen ej kunnat
undgå att menligt inverka på många enskilta intres-
sen inom riket. Den stora tillökning som, detta oak-
tadt undar ärat Aavda rum 3 afvavanda nå infäördaln