sjöfarten :i!l och från Sverige under år 4848 undergick ex ydlig förminskning, i jemförelse med de 3:ne nöstförutgående årens, ehuru.den ännu: betydligt öf:c hvarje af de öfriga äldre årens. För8 minskoinzen drabbade isynnerhet de med last afPångna norska fartygens, hvars lästetal, i jemförelse med 4247, förminskades med öfver 41,000 läster, eller med öfver 40 V,: en följd af den minskade utskeppningen af trävaror, bvilken hufvudsakligen verkställes med norska fartyg. a sjöfarten på främmande länder år 1848 ioder hvad den utgjort under något af de ående åren, ehuru den bihehöll öfverhvarje at de äldre. I förhållande till örminskningen, räknad efter lästetalet, öfver 20 ?4. Särdeles ägde den rum i afseerde på fraktfarten emellan främmande länder, och i allmänhet var året synnerligen ofördelaktigt för svenska Sraktfarten, så att denna troligen i ganska många fall, efier afdrag af kostnader, lemnade ringa behålket öfverskott. Esligt de till kollegium inkomna uppgifter, hafva år 4848 — 793 fartyg om 63,070 läster, tillhöriga stapeloch andra sjöstäder samt köpingar, och 223 fartyg om 7,966 läster, tillhörande landtmän, eller tillsammans 4,146 fartyg om 74,036 läster begagnats för utrikes sjöfart. Af de stapelstäderne tillhörande fartyg blefvo 3 om 302 läster försålda till utrikes ort, och 44 Om 2,296 läster förolyckades, hvaremosat för dessa städers räkning nybyggdes 66 om 6,631 iäster. Antalet af under året utgifna svenska fribref uppgick till 499 stycken (år 1847 — 241 st.), hvaraf 32 för allmogen tillhöriga fartyg (33 år 1847). I fortsättning af hvad i förutgående årsberättelser ägt rum, får kollegium äfven för år 4848 lemna efterföljande iemförelse emellan den fraktfart svenska fartyg, i följd af den rätt, som med främmande makter afs!utads traktater eller ömsesidiga bestämmelser lemnat. drifvit emellan de vederbörande främmande länderne i ett tredje land, och den samma länders fartyg ö emellan Sverge och ett tredje land. Från ett tredje land ankomna med last, Svenska fartyg Nedannämnda till nedannämndaa länders far ys länder. till Sverige. Antal. Läster. Antal. Läster. ;h Ryssland . 39 om 3,633. 9 om 962. 294 V 9,428. 18 1,256. . . 49 1,773. sh pl os os os 31 3,449. 4 4350. r o. Oidenburg — —— 93. ne . . 24 3,276. 336. st ee v SÅ V 3,13. 59. sien o. Irland 33 2,692. 293. sor ee 22 V 2,190. os 2 40 1,009. — ss 0 0 I 41,351. — ss SV BU. — Vi 988 —ÅA V 1,443. —— vo . 5 376. 2 Egypten . 43 4,7914. Merne . . 352 43569. ss 0 . 38 3,821. Till ett tredje land afgångra med las, Svenska fartyg Nedannämnda från nedannämnda länders fartyg Il biiti bb laser ttiltl I I länder. från Sverige. Antal. Läster. Antai. Lister. Finland och Ryssland ; 26 om 2,704. 4924 om 9 328. Danmark -. 149 4,756. 9 643. Preussen 94 4,088. — — 41 4,231. — — 8 333. 1 87. md ——1 52. 8 4,064. 7 402. 72 84380. 5 659. . 20 2,371. — -— 37 PP 3,U7 — — . Nä 4 65. — — k so. 6 666 — —— Kyrkostaten v 0 — — -— —— Bägge Sickissne. . . 410 41412. — -— Österrike . . . . 9 804. — -— Grekland sv 4 BIM — —— Turkiet ofh Egypten . 4 -: ö77. — —— Förenta Stla:erne oo. . 22 3,026. — —— Venezuela . . ss — — —— Brasilien .. . v . 49 5,624. — —— En bi upplyser om de förändringar, som svenska hindelstottan umndergått, i afseende på de stapelstäderns tillhörande fartyg sedan är 1795, samt i dam, som tillhöra de öfriga sjöstäderne r samt landtmän, från och med år 4830. sig, att stapelstädernas fartyg, hvilka under i 1846—1836 minskades från 994 stycken om 64 473 l:s:er till 818 om 435,3140 läster, sedermera sill är 4844 åter uppgingo till 992 om 66,694 läster, men derefier åter något minskades och år 1847 utgjorde 944 om 62 240 läster, år 4848 ökades till 962 om 66,459 läster; aw denna tillökning ägde rum för Götheborg, Gefle och klassen öfriga stläder i bilagan AM 9, hvaremot för Stockholm en minskning ioträffade af 2 fartyg och 34 läster; — att öfriga sjöstäders och köpingars fartyg sedan år 4830, med nira årlig tillväxt, uppgått från 223 styc ken om 35 907 till 286 om 7,787 läster är 1848; — att förhållandet varit likartaddt med de s. k. landtmannafartygen, hvilka under samma tid ökats från 709 om 14.239 läster till 1,192 om 26,596 läster; — att svenska bandelsflottan år 1848 uppnått sitt hittills kända högsta belopp af 2,440 fartyg om 100,842 läster, ett förhållande, som vitsordar den ökade fiflighet, hvilken Sveriges både inrikes och utrikes sjöfart vunnit under sednaste 15å 20 år, och som i afseende på den förra varit vida större än det ökade lästetalet synes utvisa, då den till en betydande del bedrifves med ångfartyg, med vanligen ett rirga lästetal i förhållande till de laster, de under årets lopp föra. Med de naturliga förmåner Sverige äger för utbildandet af sjöfert såsom en hufvudnäring, och då dei Stora Britannien nyligen vidtagne förändringar i lagstiftningen för främmande fartygs delaktighet i sjöfarten till detta land och på dess kolonier öppnat nya och rika fält för svenska handelsflottans verksamhet, finnas alla förhoppningar om dennas framtida ytterligare tillväxt i än högre grad, helst när de återstående band, som ännu möjligen kunnal hämma dess utveckling, blifva lossade. Sedan förhållandena med Sveriges utrikes handell och sjöfart under år 4848 blifvit framställda, gör kollegium följande slutsatser: : På sätt man måste vänta af de våldsamma och på verldshandeln inverkande skakningar, rika och mäktiga länder under året voro underkastade, minskades afsättningen af. Sveriges wigtigare utförselvaror i betydlig mån och i ännu högre grad den numera vigtig blifna svenska päringen, utrikes fraktfarten, omständigheter, som visserligen ej kunnat undgå att menligt inverka på många enskilta intressen inom riket. Den stora tillökning som, detta oaktadt undar ärat Aavda rum 3 afvavanda nå infäördaln