en mängd större ritningar af alla länders ochlfi folkslags skeppsformer från äldre till nyare d tider. Föredraget, som utfördes med ovanligla klarhet och ledighe!, tycktes ganska lifligt in teressera åhörarne. Herr konduktör Wåhlin föredrog en afbandling om Lifvet och döden, betraktadt som naturlag, samt reflexioner öfver Likbegängelser i England. Herr Virgin, urmakare, föredrog ett stycke Religionens inflytande på bildningen, hvarvid han äfven kastade en blick på nuvarande uppfostringssystem. Flera ledamöter tilikännagåfvo sin önskan, att detta föredrag skulle befordras till trycket, på det en större allmänhet måtte blifva i tillfälle att taga kännedom deraf. Herr Andersson hade tillika föranstaltat en vacker exposition af sjöstycken, utaf flera unga konstnärer. — Uti Örebro tidning läses följande utdrag ur elt enskildt bref från Flensborg, dat. d. 241 Febr. 1850. Ack Bergen blåste hoboö så sött att snar! jag dött. Nästan hela svenska tidningspressen har serverat allmänheten med ett stycke sockerkaka, som Morgonbladet bakat åt mamsell Lind och n:o 22 kongl. Wermlands regemente. Det är visserligen ingen. som missunnar den utmärkta konstnärinnan ett godt infall eller, att hon gerna velat besöka det namnkunniga tjuguandra; eller Wermlands regemente, en så smickrande anspelning; men mamsell Lind är emellertid alldeles oskyldig ti!l detta infall, som förutsätter en noggrann bekantskap med svenska armåens touroch auciennetets-rulla. Samma tidningsanka berättade vidare att balen i Flensborg, Oscarsdagen, särskildt var tillställd af Wermlands regemente, en uppgift, som tyckes tillkommen för at! visa att Wermlands regemente i underdånig vördnad och kärlek ör H. M. Konungen öfverträffar alla öfrige; men då alla i Flensborg varande svenska och norrska trupper med fullt ut lika redebogenhet som Wermlands regemente, beslöto sig att fira dagen, och kostnaderna fördelades på dem alla lika, blir det omöjligt att begripa huru Wermlands re gemente, vid detta tillfälle, kom att uppträda särskildt., en heder som detta regemente troligen hvarken önskat eller sökt. Artiklen är visserligen u:an all egentlig vigt utom den att vara af det klibbiga slaget, och stå för öfrigt i fullkomlig barmoni med de flesta andra underrättelser och så kallade sorrespondentartiklar från Slesvig, hvilka stå att läsa i svenska tidningarne, neml. att tydligen vara fabricerad i Sverige och vara osannfärdig från början till slut. — Såsom tillägg till artiklarne om biskop Fahlerantz (se A. B. JV 39, 60, 61), må anföras, att hr F. icke direkt och omedelbart inkommit till regeringen med sin ansökning om att redan första året sättas i besittning af biskopslönen; utan har hen dermed ingått till konsistorium i Westerås, som utan förord insändt handlingarne till Kong!. Maj:t. Vi känna icke det inre verkande skälet hvarföre konsistorium ej så godtgenast på egen hand afgjorde frågan, enligt den tvdliga föreskriften i Skolordningen, 2 sect. 3 kap. 1 8, om den inkomst stiftets skolbyggnadskassa eger att uppbära efter ecklesiastik tjensteman, som afgår utan arfvingar, hvilka kunna åtnjuta nådår — såsom fallet är efter afl. biskop Nibelius: hvartill kom den ledning för sakens behandling, som en vid tvenne tillfällen förut utöfvad praxis gifver; och den af hr F. anförda propositionen, att ban såsom biskop icke egentligen vore ecklesiastik tjensteman, verkligen är för ömklig. Måhända kan kons:ii inre motiv vara att söka i den artighet konsistorium ville visa sin nye biskop; en undfallenhet, hvilken kons:m väl icke vågade sträcka ända derhän, att rent af emot lag tillägga honom en fördel på skolbyggnadskassans bekostnad, men likväl ådagalade på så sätt, att kons:m, utan att stöta hr F. genom ordentligt afslag på hans begäran, sköt Hela ärendet ifrån sig. Emellertidkano man ahse äfven detta i sig sjelf och för sakens beskaffenhet talande nog; ty hade den inom kons:m afgörande fraktionen sett någon möj lighet för sig att uppfylla hr F:s begäran, så hade den tvifvelsutan gjort det, då till veder:gällning den gracen kunde påräknas från hi F:s sida, att han efter förmåga skulle mot arbeta läroverksreformen. ——L—— Ytterligare om Berättelsen öfver riksgäldskontorets revision 1849. (Se Aftonbl. MM 63 för d. 45 Mars.) Uti det utdrag af R. St. revisorers berät -.