en mängd större ritningar af alla länders ochlfi
folkslags skeppsformer från äldre till nyare d
tider. Föredraget, som utfördes med ovanligla
klarhet och ledighe!, tycktes ganska lifligt in
teressera åhörarne. Herr konduktör Wåhlin
föredrog en afbandling om Lifvet och döden,
betraktadt som naturlag, samt reflexioner öf-
ver Likbegängelser i England. Herr Virgin,
urmakare, föredrog ett stycke Religionens in-
flytande på bildningen, hvarvid han äfven ka-
stade en blick på nuvarande uppfostringssystem.
Flera ledamöter tilikännagåfvo sin önskan, att
detta föredrag skulle befordras till trycket, på
det en större allmänhet måtte blifva i tillfälle
att taga kännedom deraf. Herr Andersson hade
tillika föranstaltat en vacker exposition af sjö-
stycken, utaf flera unga konstnärer.
— Uti Örebro tidning läses följande utdrag
ur elt enskildt bref från Flensborg, dat. d. 241
Febr. 1850.
Ack Bergen blåste hoboö så sött
att snar! jag dött.
Nästan hela svenska tidningspressen har serverat
allmänheten med ett stycke sockerkaka, som Mor-
gonbladet bakat åt mamsell Lind och n:o 22 kongl.
Wermlands regemente. Det är visserligen ingen.
som missunnar den utmärkta konstnärinnan ett godt
infall eller, att hon gerna velat besöka det namn-
kunniga tjuguandra; eller Wermlands regemente,
en så smickrande anspelning; men mamsell Lind är
emellertid alldeles oskyldig ti!l detta infall, som för-
utsätter en noggrann bekantskap med svenska ar-
måens tour- och auciennetets-rulla. Samma tidnings-
anka berättade vidare att balen i Flensborg, Oscars-
dagen, särskildt var tillställd af Wermlands rege-
mente, en uppgift, som tyckes tillkommen för at!
visa att Wermlands regemente i underdånig vörd-
nad och kärlek ör H. M. Konungen öfverträffar
alla öfrige; men då alla i Flensborg varande svenska
och norrska trupper med fullt ut lika redebogenhet
som Wermlands regemente, beslöto sig att fira da-
gen, och kostnaderna fördelades på dem alla lika,
blir det omöjligt att begripa huru Wermlands re
gemente, vid detta tillfälle, kom att uppträda sär-
skildt., en heder som detta regemente troligen hvar-
ken önskat eller sökt.
Artiklen är visserligen u:an all egentlig vigt utom
den att vara af det klibbiga slaget, och stå för öfrigt
i fullkomlig barmoni med de flesta andra underrättel-
ser och så kallade sorrespondentartiklar från Slesvig,
hvilka stå att läsa i svenska tidningarne, neml. att
tydligen vara fabricerad i Sverige och vara osannfärdig
från början till slut.
— Såsom tillägg till artiklarne om biskop
Fahlerantz (se A. B. JV 39, 60, 61), må an-
föras, att hr F. icke direkt och omedelbart
inkommit till regeringen med sin ansökning
om att redan första året sättas i besittning af
biskopslönen; utan har hen dermed ingått till
konsistorium i Westerås, som utan förord
insändt handlingarne till Kong!. Maj:t. Vi känna
icke det inre verkande skälet hvarföre konsi-
storium ej så godtgenast på egen hand afgjorde
frågan, enligt den tvdliga föreskriften i Skol-
ordningen, 2 sect. 3 kap. 1 8, om den inkomst
stiftets skolbyggnadskassa eger att uppbära ef-
ter ecklesiastik tjensteman, som afgår utan arf-
vingar, hvilka kunna åtnjuta nådår — såsom
fallet är efter afl. biskop Nibelius: hvartill
kom den ledning för sakens behandling, som
en vid tvenne tillfällen förut utöfvad pra-
xis gifver; och den af hr F. anförda propositio-
nen, att ban såsom biskop icke egentligen vore
ecklesiastik tjensteman, verkligen är för ömk-
lig. Måhända kan kons:ii inre motiv vara att
söka i den artighet konsistorium ville visa sin
nye biskop; en undfallenhet, hvilken kons:m
väl icke vågade sträcka ända derhän, att rent
af emot lag tillägga honom en fördel på skol-
byggnadskassans bekostnad, men likväl ådaga-
lade på så sätt, att kons:m, utan att stöta hr
F. genom ordentligt afslag på hans begäran,
sköt Hela ärendet ifrån sig. Emellertidkano
man ahse äfven detta i sig sjelf och för sakens
beskaffenhet talande nog; ty hade den inom
kons:m afgörande fraktionen sett någon möj
lighet för sig att uppfylla hr F:s begäran, så
hade den tvifvelsutan gjort det, då till veder:-
gällning den gracen kunde påräknas från hi
F:s sida, att han efter förmåga skulle mot
arbeta läroverksreformen.
——L——
Ytterligare om Berättelsen öfver riksgälds-
kontorets revision 1849.
(Se Aftonbl. MM 63 för d. 45 Mars.)
Uti det utdrag af R. St. revisorers berät
-.