des alla sifferförhållanden äro kända.
REVY AF TIDNINGARNE, -
Morgonbladet söker i dag att förtjena sina
sporrar genom att i en jemmerfull avtikel
sjunga Konung Oscars beröm och taga hans
regerings parti emot den nyligen i Aftonbla-
det förekommande artikeln: Hvad har svenska
folket att hoppas af året 1850? Vi undra om
icke den hyllning, konungen vid detta tillfälle
erhåller af Morgonbladet, särdeles träffande
återkallar i minnet den bekanta versen i fabeln:
Men vid bifallet af svinet
hvem kan undra om det (modet) föll.n
Att börja med förklaras Aftonbladets artikel
ytlig i sak, djup i nedrig beräkning. Der-
efter tager Morgonbladet sig friheten att upp-
träda såsom ingenting mindre än ett slags full-
mäktig för konungen, och att förklara hvad som
utgjort egentliga ögnamärket för hans politik.
Han ansåg, heter det, sin konungsliga kal-
lelse vara att försonande framträda mellan för-
pbittrade partier,. Otacksamma roll om det så
var — och hvilken sällan lyckas! Härefter
frambåller Morgonbladet det liberala regerings-
system som framlyser i — fattigvårdsförord-
ningen, försvarslöshetens inskränkande, fabriks-
och handelsordningen, bifallet till den lika arfs-
rätten med flere åtgärder — och derpå utro-
par det: Huru förhöll sig deremot den radi-
kala oppositionen? Har den någonsin upprik-
tigt hållit Konungen räkning för dessa för-
bättringar? o. s. Vv.
Ja, det har den verkligen. Oaktadt alla de
här uppräknade reformerna voro af yttersta
behof påkallade och hade varit yrkade, flera
deribland under en hel mansålder och under alla
riksdagar, samt otvifvelaktigt hade varit långt
förut införda om det blott berott på pluraliteten
äfven af våra illa sammansatta ständer; ehuru
regeringens tillgörande således egentligen icke
behöfde innefatta annat än eftergift åt hvad I
den stora majoriteten länge önskat och yrkat;
samt hvad som egentligen tillhörde regeringens
egen lagstiftning, t. ex. reglementeringar, hvari-
genom inskränkningar i handels och handtverks
utöfvande ännu bibehållits, med skäl kunna
anses förminska värdet af den byllning, som
denna författning eljest hemburit åt frihetens
grundsats,
oaktadt slutligen samtliga ifrågavarande re-
former icke innefatta annat än hvad som re-
dan långt för detta och till vida högre grad
funnits både i enväldiga stater såsom Preus-
sen (och till större delen Österrike) och i ari-:;
stokratiska stater, såsom England, med undan-
tag likväl för det sistnämnde af arfslagen:
oaktadt allt detta, säga vi, är det väl be-
kant, att de liberala tidningarna ganska myc-:
ket prisat konung Oscar för hvad hans rege-
ring i förenämnda bänseenden vidtagit, eme-
dan det verkligen förtjente att äras. Hvad;
ännu mera är, och som Morgonbladet icke
kommit ihåg att framhålla, Aftonbladet, som
nu får sig tillvitadt nedriga afsigter, har
vid mångfaldiga tillfällen af egen drift hem-
burit erkänsla åt konung Oscar för den upp-
lysta och menniskovänliga anda, som framträ-
der i det talangfullt skrifna arbetet: Om straff
och straff-anstalter, samt för den reform i
fängelseväsendet, hvartill Hans Maj:t person-j
ligen härigenom gifvit den mäktigaste impul-.
sen. i
Men allt detta kan, såsom nyss blifvit för-
klaradt, ganska väl stå tillsammans med ett
system af motstånd mot de politiska reformerna
och mot ett sådant framskridande i allmänhet,
som kan småningom och på fredlig väg eman-
cipera samhället ifrån statens förmynderskap
öfver de minsta detaljer, eller ifrån klassernas
och korporationernas aldrig mättade, alltid ef-
ter nya inkräktningar lystna öfvermakt. Om
nu emellertid sådana reformer äro så allmänt
erkända och af det allmänna tänkesättet så
högt påkallade, att fordringarne derpå mer än
en gång genljudat genom hela landet ; om det
är solklart att de icke låta sig afvisas; om de
mest upplyste och bildade, nemligen de som
ej äro bundne af det omedelbara personliga
intresset eller en invuxen klassfördom, erkänna
och inse att alla Jappningsförsök, som icke
lägga reformerna på en sådan demokratisk
grund, hvilken kan föra folket sjelft ur dess
närvarande omyndighetstillstånd och yiterliga
beroende af de byråkratiska elementerna eller
af allenastyrandet, aldrig komma att tillfreds-
ställa Jandet; om allmänheten med bekymmer
tycker sig varseblifva, att en konung, som ge-
nom sin personliga upplysning och sitt hjerta
så väl borde kunna blifva en reformator uti
ett samhälle, hvars lagar och inrättningar ge-
nom särdeles märk värdigt förenade tillfälligheter
sedan hundra år tillbaka äro i många de vigtiga-
ste delar lika många år efter andra länders,
icke har vid sin sida någon enda person som
man egentligen kan kalla en stor karakter;
om -Majestätet således icke snart sagdt nå-
gonsin är i tillfälle att få höra ett fullt, varmt
och med uppriktig tillgifvenhet på en gång för
konungen och fäderneslandet uttaladt ord från
mun till mun för majoritetens ssk och till för-
svar för den så flitigt vanstillda och förtalade
damalkratian man deremot att oenrälk cådant