Med den i dag ankomna posten från Ham-le
yurg emottogo vi tidningar derifrån till ochlte
ned den 8 dennes, samt från Berlin och Cölnlo
f samma dag; från Stettin den 7, Paris den 61i
och London den 3. (Se vidare Postskript.) lv
Geheimerådet Örsted har utgifvit en skrift!k
under titel: For den danska Stats Oprethol-lg
delse i dens Heelheds,. Han utgår från den!d
åsigten, att Hertigdömena hvarken kunna hafva
rätt eller ntsigter att bibebålla den gamla för-
bindelse hväri de synas sätta sin högsta lycka, lf:
utan att tillika förblifva tillsamman med Dan-ls
mark: och att den icke heller kan
meg a s - - ucugiTvas
ov tyska förbundet förvandlas till en För-
bundsstat samt Holstein då ieke hålles allde-
les skiljdt från densamma. j
Från hertigdömena berättas, alt general Bo-
nin afrest till Rendsborg, såsom det sades, i
anledning deraf att fourage- magasinet derstädes
uppbrunnit. Förlusten vid tillfället lärer lik-
väl endast varit mellan 5 å 6,000 LE hö.
SPANIEN.
Berättelsen om Cortes ajournering var orik-
tig. De voro ännu den 26 sistlidne tillsam-
man, men flertalet inom ministeren skall rö-S
stat för åtgärden. De som vilja upplösa nu-
varande cortes och låta nya val ske, lära vara
i minoritet.
Vid valen af provincialdeputerade hafva mo-
deratos segiat nästan öfverallt i landsorterna.
Hertigen af Vittoria (Espartero) har skrift-
ligen lyckönskat drottningen, då han ej per-!
sonligen kunde ivfinna sig. ;
FRANKRIKE.
Den 4 Mars beslöt nationalförsamlingen med
428 röster emot 218 att öfvergå till andra läs-
ningen af förslaget om jernvägen mellan Paris!
och Avignon.
Den reaktionära Union Electorale har upp-
ställt följande kandidater för de förestående
valen: general de la Hitite, Bonjean och Fer-
dinand Foy.
Om valen innehåller sednaste numret af Le
Napoleon, en artikel, hvari det med mycken
öppenhet förklaras, att Frankrikes ställning
fordrar en radikal revision af konstitutionen.
I öfrigt afvisas hvarje beskyllning för en till
tänkt statskupp från presidentens sida på den
grund, att om han tänkte på något sådant, så
skulle han understödja de socialistiska kandi-
daternas val, emedan fruktan för socialismen
skulle vara det bästa medlet att göra alla
konservativa elementer belåtna med en stats-
kupp:
Om den schweiziska frågan yttras bland an-
na, att den nu är reducerad till frågan om
Neufchåtel, och att i fall konungen af Preussen
vill göra sina fordringår på detta furstendöme
gällande, öfver hvilket hans suveränitet blifvit
erkänd genom 4813 års traktat, men icke ga-
ranterad, så skulle han icke endast finna mot-
stånd af hela Edsförbundet utan äfven af Frank-
rike, hvars väsentliga intresse gör det till
Schweiz bundsförvandt.
Dessa uttryck ogillas al Petrie, som eljest
nästan alltid understödt IL. Napoleons politik.
Sannolikt uttrycker nu Patrie ministerens åsigt,
hvilken i denna fråga lärer afvika från presi-
dentens.
Le Napolgons ofvannämnde artikel slutar
med att prisa Richelieu för sin systematiskt
nationella politik, som till och med för patrio
tismen uppoffrade religionen, så att Richelieu,
ehuru sjelf kardinal, ingick förbund med pro-
testantismens hjelte Gustaf Adolf, vid samma
tid som han belägrade La Rochelle, de franska
protestanternas sista tillflyktsort.
I det utskott som skall afgifva betänkande
om regeringens proposition angående märernas
afsättlighet, hvilket utskott består af 15 leda-
möter, hafva 10 förklarat sig mot det mini-
steriella lagförslaget. Utskottet har i öfrigt
till ordförande och sekreterare valt oppositions-
män. Berget och legitimisterne hafva i denna
sak ingått i koalition mot regeringen.
Den 5 Mars hade statsprokuratorn inkommi:
med yrkande om laglig aktion mot folkrepre
sentanten Michel (de Bourges). Nationalförsam
lingen hänvisade frågan till ett utskott. Sakel
rörer åtskillige af Michel under de sednast
valförhandlingarne fällde yttranden mot ägan
derätten. Det utskott som i anledning hära
bildades har till referent valt en af bergets le
damöter och synes sålunda icke vara benäge
att tillstyrka bifall till den allmänna åklaga
reas yrkande. Detta anses vara en följd af of
vannämnde koalition mellan berget och legiti
misterna.
De: yttranden som blifvit lagde Michel d
Bourges till last äro:
att folket skall undersöka förmögenheten
och kapitalets ursprung; att det har rätt der
till, lika väl som det undersökt konungslig
hetens princip, så vida icke bourgeoisien, sor
var folket i går och som skall blifva folket
morgon, beslutar sig till att godvilligt gör
ett offer deraf, hvartill han rådde den.,
Tidningen Constitutionnel påstod, att Miche
fällt vida värre, högst rödrepublikanska yt
tranden. I den förklaring som Michel i na
tionalförsamlingen den 5 Mars afgaf om denn
sak, yttrade han bland annat följande:
Jag försäkrar på min heder att jag icke y!
trat de ord, som Constitutionnel anför. Ja
har predikat försoning och försvarat en kar
ar la 2 oo La uNNAArt. MEN SOM 18
te MM
- me BM sd om
Lr