lyckan eller en falsk tärning förskaffat honom fint kläde för sin garderob och godt bränvin för sin strupe, skulle han hafva gönit repet tills endera af dessa saker åter fattats honom — en brist, som han skulle ansett som den största olycka. Jag lofvade min hustru att j.:g skulle lemna flickan till er. Om ni vill taga henne, skall jag fara till: södern och aldrig mer visa mig här., ,Hvad i all verlden skall. jag göra med batnungen? Min gamla blinda tant kan ej se or sig sjelf och mig — huru skali hon då kunna taga vård om någon annan? Men det är en utväg att blifva af med dig. Huru ser flickan ul?p Fadrea var åter svarslös. O, du vet icke — hurudan färg har Kennys häst, Eclipse? Huru hög är ban och huru gammal? Huru långt kan han springa på tio minuter och tret io sekunder ? Ea gång för alla — vill ni taga flickan? side mannen, hvars själ genom utsvälningar och -sysslolöshet blifvit försänkt i en känslolöshet, sam liknade tålamod Hon måste inJemnas på fattighuset om ni ej vill det, och ert blod rinner likväl i hennes ådror. Hon är er mormors barnbarns barn., ; ,Jag önskade att du vore den enda af vårt blod som skulle dö på fattighuset; men jag säger ännu en gång — hvad skall jag göra med barnet? Jag kan endast taga henne till tjenarinna. Gör en staf af ert eget blod om ni vill, svarade fadren, hvars stumma känstolöshet ändtligen något stördes. Det är bättre att bon tjemar er än djefvulen. Hon är ett godt, !ydigt barn) ; O, det du vet då ändtligen, gör du? Tvit velsutan har du reda på det. Ser du, Ned Evans, jag bar ingenting att tacka dig för. Jag har förtjenat hvar dollar, under det du förslösat en förmögenhet, två gånger så stor som min, af ditt eget arf och äfven din hustrus, noder det du druckit som en svamp, spelat och slagit dig tillsammans med alla hästbytare och skojare i Förenta Staterna, tum för tum