kert är, att icke mera än ett al dem kan vara lag-
ligt. Sundhetskollegium har nemligen rättigheten
att på ett år i senrder permittera icke kompetente
bataljonsläkare, när tiden användes till studiers in-
hemtande vid akademien eller Carolinska institutet
i Stockholm,; men någon författning, hvarigenam
nämnde myndighet skulle hafva en sådan rättighet
sig tillagd, för att bereda en bataljonsläkare tillfälle
att, med bibchållen tjenstärsberäkning, efter eget
skön vistas hvar honom lyster, för att få så stor
praktik att han kan föda sig,, har åtminstone icke
ins. kunnat påträffa. Ö. C. har icke heller med åbe-
ropandet af någon sådan gått ins. till handa, och
man kan således tills vidare antaga, att en dylik
icke finnes.
Ö. C. meddelar tillika naivt nog den upplysnin-
gen, att tjenstårsberäkningen endast derigenom blif-
vit för dr Söderström möjlig, att han till regements-s
däkaren afstod hela bataljonsläkare-lönen. Upplys-
ningen är verkligen upplysande. Det är således ge-
nom ett ordentligen afslutadt köp, der priset kan
nära nog på skillingen bestämmas (ungefär 666: 32.
bko), som dr Söderström tillhandlat sig de tjenstår,
utan hvilka hen icke kunnat erhålla mera än tredie
rummet å förstaget, och förmodligen lika litet kom-
mit i åtaska hos Sundhetskollegium till förordet,
som inför K. M. till erhållande af den lediga tjer-
sten. År det då OÖ. C:s mening att förorda tjenste-
köp? Så synes det, då Red. först yrkar på tjenst-
årens absoluta företräde, och sedan, under erkån-
nande att ett j-mförelsevis betydligt antal sådane
blifvit genom köpslut förvärfvade, likfullt för dem
påyrkar fullt gällande kraft. Ö. C. erinrar visserli-
gen, att köpet egt rum med vederbörandes tillstånd,,
men underlåter att säga hvilken den vederbörande
är, som å ett så beskaffadt köp gifvit och kunnat
gifva laga fasta. Att det icke är Sundhetskollegium
är klart deraf, att dess rätt att ge permission är
begränsad, både till tiden, som här är öfverskriden, i
och till ändamålet, hvilket här icke var studiers
inhemtande, enär dessa, så vidt kändt är, lika väl
kunna idkas i Jemtland som i Östergötland, samt
dessutom dr Söderström rtedan vid dea tidpunkt då
tjenstårsberäkningen började, sedan länge tillbaka
slutst sin medicinska kurs. Månne då regements-
chefen kan vara denne vederbörande? Omöjlist, ty
han kan ej gifva samtycke till mer än 6 veckors
permission. Återstår således endast regementsläka
ren; men denne kan blott permittera på 14 dagar;
och i öfrigt kan väl svårligen den, som sjelf kon-
traherat och mottagit köpeskillingen, kallas vederbö-
rande för bestämmandet af sjelfva transsktionens l2g-
lighet. Hvilken den vederbörande är, som O. C.
åberopat, är och förblifver således en hemlighet för
allmänheten, som emellertid är tillräckligt underkun-
nig om grundsatserna hos en publicist, hvilken, med
vetskap om en så beskaffad tjenstårshandel, ej rod-
nar alt framträda såsom dess försvarare.
Sammanfatta vinu i korthet dels hvad befordrings-
lagarne föreskrifva, och dels hvad meritiförtecknis-
garne innehålla, så företer den o0-tvistade befor-
dringsfrågan följande förhållanden:
4. En regementsläkaretjenst vid 92:a Lifgrenadier-
regementet var ledig förklarad.
2. Författningarne föreskrifva, att Sundhetskol-
legium skall vid förslags upprättande rangera de sö-!;
kande efter kompetent tjeasteålder, samt dernäst an-
mäla den som är skickligase att tjensten förrätta,
dervid grunderna för skickligheten böra bestämmas
hufvudsakligen efter de tjenster den sökande inne-
haft och sättet huru dessa blifvit bestridda.
3. De sökande voro regementsläkaren vid W. F.
J. corps D:r Hvitfelt; batalionsläkaren vid 2:dra
lifgrenadierregementet, D:r Söderström, samt en
tredje.
4. De begge förstnämnde företedde, enligt af
sundhetskollegii ombudsman till riktigheten styrkte
tjensteförteckningar följande
Militärläkaremeriter :
D:r Hvifet. D:r Söderström.
A. Effektiv tjenste-
tid med lön på
stat eller såsom
arfvode . . . 44å.7m. 2d.
B. Kompetent tjen-
oostelid . . . . 11å.10m.2d. 41 år 140 m. 27 d.
C. Bataljonsläkare-
tjenstetid . . . 6 å. och 17 d.
D. Regementsläka-
— retienstetid . . 8å 6 m 15d. Inga.
Dessutom:
Underläkaretjenst-
göring vid all-
vä
rå
lig
su
re
til
männa garnisons-
sjukhuset — full-
gjord före kompe-
tensen och med
dagtraktamente . 8 m. 3 d. 7 m. 48 d.
De sökande hade derutöfver att åberopa
Civilläkaremeriter :
4. efter kompeten-
sen: stads- och la-
sarettsläkaretjenst. 40 år. Inga
2. före kompeten-
sen: karantäns- .
läkaretjenst ) . Inga 9 man.
I öfrigt hade båda 4834, således före kompeten-
sen, fungerat såsom koleraläkare, d:r Hvitfelt först i
Jönköping och sedan i Piteå, (nära !V. år), och dir
Söderström i Nyköping (något åfver 2 månader).
Sundhetskollegium uppförde d:r Söderström i för-
sta rummet, i följd af hans 25 dagars längre kom-
petente tjenstetid; detta var författningsenligt. Laf-
seende på skickligheten vitsordade Sundhetskollegium
densamma s;som utmärkt hos alla de sökande, utan
att gifva företrädet åt någondera framför den andre,
men förordade d:r Söderström till fullmakt, derföre
att han större delen af sin tjenstetid varit vid rege-
mentet anställd.
I sådant skick ingick befordringsfrågan till Kongl.
Maj:t. Huru den der blifvit behandlad kan ins. na-
turligtvis icke veta, emedan han icke, såsom man
velat antyda, är i frågans föredragning initierad.
Hvad ins. likväl tror sig tryggt kunna antaga, är att
den grundsats, som Ö. C. tyckes vilja göra gällande
i afseende på ifrågasättandet af Kongl. Maj:ts rätt
att afvika från underordnade embetsverks hemstäl-!;
landen, så mycket mindre inom Konungens konselj
kunnat vinna understöd, som godkännandet deraf
icke allenast skulle tiliintetgöra möjligheten af all
sjelfständig tanka hos Konungens ansvarige rådgif-
vare, hvilka, såsom viljeslösa organer, endast blefvo
tomma språkrör för underordnade och oansvarige
myndigheters åsigter, utan äfven, hvad serskildt be-
fordringar angår, inskränka Konungens grundlagliga
rätt att till lediga tjenster utnämna dem högstden-
samme dertill pröfvar skickligast och mest förtjente,
Ett erkännade af denna grundsats skulle i öfrigt dels
göra den underordnade myndighetens åliggande att
uppföra 3:ne personer å ett s. k. förslag öfverflödigt,
och dels nedsätta sjelfva föredragningen och Konun-
gens beslut till en tom formalitet, emedan samma
ändamål med vida mindre omgång vunnes, om den
oansvariga myndigheten af egen maktfullkomlighet
deruti gjorde utnämningen. Det är således, för att
nedstiga från en allmän grundsats till dess tillämp-
ning, på ett serskildt fall efter ins. förmenande, skäl
till den förmodan, att Konungens konselj, enär sund-
Ihetskollegium vitsordat alla de sökande, såsom ufl-
mn RK oe
j
a frös AaARd haÄafaansnano AR
TARO
—-2-
mm AR mm Am ms mas ss OP OO BB
-—- AÄ