sissi
och jag sammansjunker på min hvilsäng, svind-
lande, halfdöd... då granskar jag mitt tillstånd,
jag rådfrågar de oordentliga och brådstörtande
slagen af min puls, och beräknar huru många
dagar, huru många timmar jag ännu måste
lefva och lida.n
Der, der!, tillade hon med ett rysligt
tecken af tillfredsställelse, och tryckte handen
mot hjertat — der känner jag en skarp, oupp-
hörlig smärta. Jag kommer att dö under en
dans, Aline.n
Tyst, Helena, tyst! ropade M:e de Rivers,
och granskade med orolig blick detta ansigte
med den alltid så friska hyn, på hvilket hon
nu först varseblef en olycksbådande förändring.
Helenan, tillade hon, haf barmhertighet med
er sjelf! Ni syndar äfven emot Gudl
De hafva icke haft någon barmhertighet
emot mig, del, svarade hon med bitterhet.
Och Gul skall förlåta mig; jag har sjelf för-
låtit ... Jag är ieke den unga, yra och lätt-
sinniga qvinnan, som ni föreställt er, Aline,
Mitt testamente är redan uppsati: Juliens ad-
vokat, vår gemensamme vän, har biträdt mig
dervid. I mitt äktenskapskontrakt hade min
man tillerkänt mig trehundratusen francs, med
full äganderätt ... dem har jag skiftat till
hälfien, emellan min älskade syster och min
mor.
,Goda, beundransvärda Helena! ropade M:e
de Rivers med ett obeskrifligt uttryck af
ömhet.
Och nu, fortsatte Helena och räckte handen
åt sin vävinna; nu, min goda Aline, tror ni
väl icke läntre att jag är demgyckligaste