Hon gick in i Thereses kammare och åter-
kom helt upprörd, med ett litet skrin uti han-
den. Nyckeln, trädd på ett svart band, var
inlagd i ett försegladt papper, och fästad vid
handtaget ofvanpå.
Jag ser ännu den fromma dottern, hållande
skrinet på sina knän. Darrande, obeslutsåm,
frågande mig ännu med blicken, tog hon nyc-
keln, bröt omslaget och öppnade.
Skrinet innehöll en liten konfektdosa af per-
lemor och i den två ringar, jemte ett par ör-
bängen af obetydligt värde, hvilka Therese
måtte hafva fått i sin barndom; vidare en
portfölj af broderadt rödt men urblekt siden.
I denna portfölj låg ett omslag, hvars nötta
papper förrådde att det ofta hade varit hand-
teradt. Marie vek upp det; det innehöll ett
bref, och i en liten svart taftpåse, ett minia-
tyrporträtt utan Tam, föreställande en helt ung
man, med vackra och ädla anletsdrag, klädd i
en lysande officersunifofm vid drottningens
lifgarde till häst. i
Detta porträtt var grefve de Lestanges, vid
tjugo års ålder. Hans mor hade låtit afmåla
hönom straxt innan han skulle afresa till Co-
blentz. Jag igenkände porträttet fullkomligt
för detsamma som jag bade sett, infatiadt i ett
armband, på fru markisinnans arm. Sedan
hade m:e Helene, er faster, fått det; hon ville
hafva det i medaljong, såsom det brukades på
den tiden, oeh det var jsg som hade blifvit
skickad till Lyon, för att låta ändra om in:
fattningen.
Nu fanns det der, beröfvadt hvarje pryd:
nad; ingenting mer än elfenbenet under gla:
inlagdt i marokin. Huru hade det fallit i The-
reses händer? ... Jag vet icke.
Maries blickar, fästade på detta porträtt
kunde icke skilja sig derifrån. En liflig rod:
nad betäckte hennes ansig!e; hennes uppsyr
uttryckte öfverraskning, men äfven lycka..
Hon tog nu brefvet, som låg bredvid, öppnade
det, läste... upphöf ett smärtsamt rop, sam-
menknäppte händerta och förblef, med nedlu-
tadt hufvud, fördjupad i betraktelser.