Bröst atisner hafva öfverhufvud förekom-
mit i ni: 1, om undantag göres för fästnings-
fängelset v :ogholmen, der de uppgått till. 419
eller me: tre åttondelar af sammanlagda an-
talet vid
Mortalit:c
Diarv:
månade
antal. ,
Vattsol utgör den sjukdom, som näst lungsot och
chroniska bröstsjukdomar förorsakat den största ab-
soluta dö igheten inom rikets fängelser, och relativt .
till de s 3 antal den största, då nästan en tredje-!:
del af sådana siuka aflidit. Detta förklaras deraf,
alt vattsoten utgör ett symptom dels af en obotlig
och organi iukdom i njurarne, hvilken oftast an-
griper personer, som i mängd begagnat spritdrycker
eller ofta utsatt sig för förkylningar, dels af andra
sjukdomar med allmän svaghet, såsom lungsot och
tchroniska bröstsjukdomar, obotliga lefversjukdomar
och diarrheer. Ena fånge angripen af vattsot kan
sålunda understutdom förbättras, sällan fortfarande
botas. Fästningsfängelset på Långholmen har vid
denna sj ik dom liksom vid nyss föregående bidragit
med någ t öfver halfva antalet, både af sjuka och
döda.
Iungsot och chroniska bröstsjukdomar, hvar-!
under sammanförts de flesta af lungornas chroniska
lidanden. har lerinat de absolut flesta döda och de
under rubriken tillfrisknade upptagna borde egent-!:
ligen heta förbättrade. !
Veneriska sjukdomen har förekommit i ringa
antal, och nå uteslutande utgjorts af sekundära :
former. Att den förekommit i största antal wid i
(
ce olriga på tabellen upptagna fängelserna.
2 viser en temligen betydlig procent.
fva såsom vanligt under sommar-
sommit, men ej i anmärkningsvärdt
Långholmen förklaras lätt af en stor del fångars för-
flyttande hit från bufvudstaden.
Hudsjukdomarne hafva till större delen utgjorts.
af skabb; några få fall af saltfluss och andra mera
sällan förekommande utslagssjukdomar.
Skörbjugg har ianmärkningsvärdt antal förekom-
mit på Lingholmen, Malmö och Carlsborgs fästnin-
gar, men utan särdeles intensitet, om förstnämnde;
stäl!e undantages, der den tydligen stått i samman-.
en allmänna sjukligheten och beroende
n aker. Denna sjukdom lemnar alltid s
en ytterst liten mortalitetsprocent i och för sig sjelf, 4
men bi verksamt till de angripna perso-)
nernas e och undergräfvandet af deras I
L
L
j
i
1
f
1
framtids ut den alltid i hög grad måste ådraga
i :pmärksamhet. i
ukdomar Bbafva endast 18 fall före-;
3 46 stsom: tillfrisknade eller för-
, bättrade och en dött. Denne sednare utgjor-
des af en fånge på Carlskrona fästning, lidande af
hypochondri, men som under tiden angreps af lung- I
inflammätion och afled af denna sednare sjukdom, l
ej till följe z nessjukdomen. En annan såsom K
död upp pnoarbetskompanierna på Rindön
utgjordes inge, som i arresten afhände sig I
lifvet oca sviriigen under någon annan rubrik kun-
nat upptagas sinnessjukdomarne hafva föröfrigt c
9 förekor straff- och arbetsfängelserna samt!s
7 på län serna. Af dessa sednare hafva de
flesta varii i duration och föga eller intet be-f
roende p? ts beskaffenhet. I Carlstad t. ex.
utgjordes d aessjusa af en Maniacus, hvilkens
sjukdom Db: de på inre orsaker och snart botades. y
En annan en äldre man, hvilken många år in-c
nan han intogs på fängelset varit nedslagen och is
grubblande och som der angreps af melancholi. Här!
befordrades visserligen sjukdomsutbrottet genom en-lt
samheten 1 vistandet i cellen, men upphörde se-!s
dan han ap, utan att likväl sjukdomsan- ie
laget för framtida blef större eller mindre. Detta f
visade sig äfven deraf att då samma person ett halft s
år sednare, på samma år, ånyo till fängelset ankom da
för att geaomg ag veckors fängelse, började han
åter grubbla, de nu symptomer af vildhet ochiv
gjorde mordförsök mot sin hustru. Under en aflu
dessa paroxysmer stötte han med sådan häftighet!h
hufvudet: emot en af hängmattans krokar, att en be-s
tydlig blödnivg förorsakades. Han blef sedermeraa
med hvarje dag lugnare och bättre, och kunde efter d
14 dagar försändas till hemorten återställd till samma d
tillstånd, som usder många år varit hans vanliga.ln
Den tredje för sinnessjuk upptagne utgjordes endast tb
hvilken några dagar lidit af en hy-l3
oli af ingen betydenhet. I Gefleborgst
commo 2:ne fall, det ena af melan-.
j -reigioosgrubbel, hvilken patient un-l!
der vistandet på fingelset återställdes och fortfarande
förblef frisk. Den andre hade länge lidit af en svår
sjukdom i und vet, för hvilken han utan fram-
gång blifvit opererad och som genom tillstötande
sinnessjuis :, jemte osnygghet, blef omöjlig att på
fängelset behandis. hvadan han måste till länshospi-
talet försändas. Under året hade för öfrigt någralt
fall af hysteri och nedslagenhet, samt ett af lindrigt(
Delirium tre ; förekommit, utan att dessa kun-
nat till si kdomar hänföras, eller erfordrat nå-J
gon mediciask åtgärd.
De båda fall, som i Christianstads cellfängelse fö-c
kb
rekommii, t af låkaren derstädes blifvit rubri-f
cerade u-d-r hypokondri; båda utan särdeles bety-l1
.denhet. ifaruvida vistandet i cell hos dessa perso-l;
ner bidrazit till sjukdomens utveckling upplyses ejl,
af insända rapporter, men synes deraf osannolikt att
de fortfarande visiats, behandlats och tillfrisknat i s
sina celler, utan att på fängelsets sjukrum intagas.
På cellfängelserna i Swockholm, Fahlun, Linköping, l!
Mariestad och Wexiö hafva under året inga fall afla
sinnessjuk: lomar förekommit.
I afseende på lokalen der sjukdoms-freqvensen och ;
mortaliteten, proportionsvis till fängelsets befolkning, I.
varit mest framstående måste i första rummet näm- i
nas fästningsfängeiset på Långholmen. Som bekant
är utgöras fingarne härstädes af ett mindre antal
lifstidsfångar, hvaremot det större utgöres af straff-
fångar på bestämd tid och af försvarslösa. Ibland
ångar på bestämd tid visade sig underls
naderna af år 1848 en-betydlig sjuk-jg
f
och dödlighet.
Då under nåmnde 4 månader medeltalet straff-le
fångar på bestämd tid uppgått till 170, hade af dessa lr
32 aflidit, eller 48 y, procent; men af de försvars-
löse, som i medeltal utgjort 400, endast 18 dött, el-lc
ler 4 !Y, procent. Vidare hade af dessa, döda. någotlt
mer än tre fjerdedelar aflidit i kroniska sjukdömar, lt
af lungsot eller vatitsot, och. endast en fjerdedel aflt
hetsiga (acuta) sjukdomar.
Såsom orsaker härtill ansågos vissa logementers .
kalla och osunda beskaffenhet; sjukhusets öfverfyll-
nad samt bristande utrymme och vädervexling; ar-
betslokalecs låga resning ocb mindre lämpliga in-
redning, hvarigenom stendammet, som framkallades
genom fångarnes dagliga arbete, blef för deras lun-
gor mer än nödvändigt besvärande; otillräcklig be-
klädnad under den kallaste årstiden, då arbetet un-
der hela dagen förrättas uti ett öppet skjul, utan
att fångarne hafva tillfälle att under detssmma röra
mer än öfra delen af kroppnon; otillräcklig utspis-
ning, särdeles då den så kallade latkosten oftare
tillämpades såsom bestraffaing för lättja och min- lt
dre förseelser, samt slutligen bristande allmän rörelse Ie
i fria luften. I
Allmännare och hufvudsakliga orsaker ansågos II
emedleriid de, som berodde på fångarnes hela före-
gående lif, hvilket många af dem till en stor dellc
tillbragt dels under ett utsväfvande och brottsligti
rt - -
EA fe An fe