Jag tog brefset från hennes krampaktigt
sammanknäppta händer; det kunde icke inne-
bålla några nyheter för mig; ack, jag kände
dem alla! Jag läste det. Det var tydligt att
det hade följt på de tre bref som skrifvits ef-
ter mötet i Luxembourgska trädgården: att
det var det fjerde brefvet i ordningen; det,
hvarpå Therese hade lemnat det värdiga svär,
som jag redan berättat ers nåd. Se här in-
nehållet:
Jag har inga andra rättigheter att göra gäl-
lande hos er än dem ert hjerta gifvit er...
ni har förvisat mig derifrån, jag står afväp-
nad inför er stränghet; ni vet det väl, och
ni missbrukar den... .
Men åtminstone kan ni icke vägra att af-
kastningen af er brudgåfva måtte tjena till
underbåll åt er dotter.
Jag bifogar här första årsbeloppet af den
pension, som jag på min heder förbinder mig
till punktligt erläggande, att räkna från denna
dag. Markis de Lestanges.
Den 11 Avg. 1806.
Nederst på brefvet var skrifvet med en fin
ech tät stil, halft utplånad af tårar:
-Ö, min Gud! Jag föraktar honom... gif
mig då äfven styrka att glömma honom!...
Ni vet, min fru, återtog Saint-Jean, efter
ett ögonblick af plågsam tystnad, att- pennin-
garna då tillbakavisades och återsändes; men
att pensionen sedermera blef mottagen, till
Maries förmån. Och om jag här har berättat
brefvets innehåll ord för ord, så har det skett
för att-efterkomma er önskan att känna huru
Marie fick veta hvem scm var hennes far.
De tre första brefven hade blifvit tillbaka-
skickade, fortfor han. Gud hade gifvit den
svaga qvinnan mod till detta offer. Månne
förvarandet af det fjerde brefvet var en hand-
Jing af tveksam försigtighet å modrens sida,
för hennes stackars barnsså ovissa framtid? ...
Meningen dermed tog hon med sig i grafven.
Den stumma scen, som följde denna upp:
täckt, låter icke beskrifva sig, ers nåd, men
jag förstod den fulikomligt.