skulle städse hafva ansett dig som den egent-
liga, om än ofrivilliga orsaken till en stor, en
fasansfull olycka. NN
Och jag, åter,, genmälde GClara, ,jag skall
aldrig, om än din mor ger sitt samtycke till
vår förening, räcka dig min hand inför altaret,
förrän du först lemnar Yhig de papper, genom hvil-
ka min far ännu kan bli anklagad, och jagsett dem
sönderrifna i bitar, ligga strödda kring golfvet.,
Någon hördes gå i yttre rummet,. hvarföre
de unga skiljdes och gingo åt hvar sitt håll
Ungefär fjorton dagar: efter detta samtalstod
grefve Alexander: inför sin morj1 Hansvartklädd
i en dyrbar, med zobel rikt brämad resdrägt
och ur bältet:framstucko ett par. pistoler.
Grefvinnan såg ytterst upprörd ut. Hennes
kinder voro bleka och osminkade, hennes hår
i oordning, hennes ögon rödgråtna.
,Det är således ditt allvar att du reser ? frå-
gade hon.
Visserligen, min mor. Står icke resvagnen
packad och framkörd på gården? Det återstår
blott att taga afsked.n
sOch du lemnar mig?
Ja, min mor, troligen för alltid.
Grymma barn, som af blott envishet gör din
mor barnlös för hela dess återstående lefnadl
Grymma mor, som för..en blott fördom
skull gör ditt barn moderlöst och mördar dess
hela jordiska lyckal
En paus följde på dessa ömsesidiga bittra fö-
rebråelser; ändtligen bröt grefvinnan tystnaden.
,Jag tänkte, sade hon, få se dig förenad
med en af Rysslants furstedöttrar eller en af
Sveriges ädlaste fröknar. Nå väll... Jag är