ner 1 embetsmannapersonaten och genom andra
besparingar.
ROR AA SEE
Inkemska Silkesodlingen 1849.
Sällskapet för inhemsk silkesodling höll den
31 sistlidne December sin allmänna årssam-
mankoimnst inför H. M. Drottningen, sällskapets
höga ordförande, uti Hennes M:ts rumi kongl.
slottet, och täcktes äfven H. M. Konungen
denna sammankomst öfvervara. bv
Efter föredragning af 1848 års revisorers
berättelse meddelades förvaltningsutskottet de-
charge
Derefier upplästes förvaltningsutskottets års-
herättelse för 1849, hvilken hufvudsakligen in-
nehöll att förvaltningsutskottets verksamhet
äfven under detnu förflutna året blifvit fort-
satt med den framgång, att icke allenast prak-
tiska insigter i silkesodlingens utöfning efter
de bästa kända methoder, utan äfven de här-
städes förut saknade medlen till silkets första
förädling nu blifvit förvärfvade.
Ett af förvaltningsutskottet förra året inför-
skrifvet ti mulbärsträd af det slag, som fått
namn af Murier Lou, hade blifvit till plante-
ting försökt; och voro anledningar för handen,
att detta mulbärsträd i Sverige kan trifvas
och blifva af stort värde för den inhemska
silkesodlingen.
Förvaltningsutskottet som länge insett nöd-
vändigheten att, för silkeshylsornas behöriga
afhaspling, äga en i detta arbete rätt kunnig
person, hade till Frankrike utsändt ett fruntim-
mer, som der på sällskapets bekostnad skulle in-
hemta fullständig kännedom i så väl hasplings-
konsten som silkesodlingen i allmänhet, för att
sedan anställas såsom förestånderska för sällska-
pets härvarande silkesodlingsanstalt. Denna per-
son hade efter 6 månaders vistande utrikes
återkommit till Stockholm i slutet af sistlidne
Oktober, sedan hon vid institutet i Senart nju-
tit undervisning och af Camille Beauvais er-
hållit de fördelaktigaste vitsord om förvärfvade
insigter. Hr Beauvais, som af H. M. Drott-
ningen blifvit kallad till ledamot af det Sven-
sa silkesodlingssällskapet, hade äfven förklarat
sin beredvillighet att i allt hvad på honom
kan ankomma, understödja sällskapets bemö-
danden till silkesodlingens införande i Sverige.
Sedan den vid Gripsholm anlagda mulbärs-
trädsplantering erhållit den tillvext, att en
silkesodlingsanstalt på stället syntes kunna med
fördel inrättas, hade förvaltningsutskottet träf-
fat aftal med ståthållareembetet om lokals upp-
låtande åt sällskapet emot betingad hyra, och
låtit deri verkställa en provisionel inredning;
jemväl bade ett betydligt antal silkesmaskar
derstädes blifvit uppfödde.
Då för sällskapets verksamhet förvaltnings-
utskottet känt behofvet af ett större utrymme
för experimöentalinrättningen, än den vid Belle-
vue upplåtna lägenheten erbjuder, hade H. M.
Konungen nådiyst åt sällskapet upplåtit bela
öfra våningen af orangeribyggnaden vid Haga,
dit sällskapets egen silkesodlingsanstalt nu
kommer att förflyttas.
Af inhemskt silke, som H. M. Drottningen
behagat ifrån sällskapet inlösa och som seder-
mera biifvit härstädes, med de ifrån Berlin af
sällskapet inköpta machiner, moulineradt, hade
i fabrikören Meyersons fabrik fem stycken s
k. brocateile af tillsammans 2381, alnar blif-
vit tillverkade.
Till länsstyrelserna hafva exemplar af för-
valtningsutskottets årsberättelse för år 1848
blifvit afsände, för att genom hushållningssäll-
skapens försorg inom länen utdelas.
Mulbärsträdplanteringarna hade, oaktadt förra
årets barvinter, i allmänhet mindre lidit a!
frost, men i anseende till den kalla och reg-
niga sommaren hade mulbärslöfvens utveckling
gått ovanligt långsamt.
Planteringen vid Haga hade nu hunnit si
tillväxa, att den nästa sommar kunde skördas.
Trädens antal utgjorde för det närvarande 927
stycken.
Den af sällskapet år 1840 på Gottland in-
köpta, utanför Wisby stad belägna jord, hvil-
ken visat sig vara för odling af mulbärsträd
icke passande, hade blifvit försåld och de der-
varande bästa mulbärsbuskarna, till antale
600, förflyttade till sällskapets, inom Wisby.
uti den så kallade Silfverhättan anlagda plan-
tering, hvilken under året blifvit ökad med
200 stycken ditsända mulbärsplantor och 300(C
dylika, hvilka, genom Gottlands läns K. Hus
hållssällskapets försorg, blifvit uppdragne a
ifrån Stockholm skickade frön.
Från sällskapets plantering vid Bellevue hade
till landsorterna blifvit försände 970 stycker
mulbärsplantor. Vid Bellevue hade blifvi
planterade 684 och vid Djursborg funnos i be
håll 7800 plantor, ämnade dels till utdelning
år 1850, deis till fyllande af de lediga plat
serna i sällskapets trädskola.
Åf införskrifna mulbärsfrön hade 6 lod blif.
vit till åtskillige personer utdelade och 28 lod
utsådde vid Djursborg.
rets väderleksförhållanden hade haft ett
menligt inflytande på silkesmaskafveln. Den
hela: sommaren rådande låga lufttemperaturer
hade ovanligt länge fördröjt den för silkesma:
skarnas trefnad, isynnerhet under deras sed
nare lefnadsperiod, erforderliga utbildningsgra
-den hos mulbärslöfven. Silkesodlingen hade
derföre öfverallt i riket utfallit mindre för:
delaktigt.
Ibland de från landsorterna till förvaltnings
TAS
