Jett DUolOlve allva nagra ekctUlllga SKal UCTIOP.:
Hvad den andliga och verldsliga aristokra-l
Itien beträffar eller börds- och prelatväldet, så
är det lätt att bedöma huruvida den sednare,l:
läfven efter införandet af nuvarande statsskick,
läger ett stort tillfälle till inflytande och
makt genom hofvet, genom rangregementen li
och generalstaber m. m. som erbjuder åtskil-
liga tillfällen för konungamakten att ut-l:
sträcka sitt inflytande öfver den talrika skara
som söker efter genvägar till hvad man kallar
Ilyckans tempel eller till rangen och de bättre!
brödstyckena inom den officiella hierarkien; och :
slutligen bör bär ej glömmas den bibehållna
företrädesrätten för ledamöter af de främst num-s
rerade familjerna på riddarhuset att bekläda!s
ordförandeplatserna i utskotten, hvarigenom!
mången, som eljest aldrig skulle kommit i fråga 1
till en sådan plats, fått tillfälle att göra sinll
person vigtig; äfvensom i följd af den säregnas
sammansättningen af vår representation, bi-4
skopparne med sina trogna äro i tillfälle att!
dagtinga om ett utbyte af sitt understöd åtle
den verldsliga makten emot bibehållande afll
kyrkans makt såsom en stat i staten. Ett mäk-s
tigt politiskt band på det yngre presterskapetc
äger dessutom konungamakten uti utnämnings-1
rätten till alla regala pastoraler deremot hvilsa!:
äro de bästa i riket.
Gå vi härefter till en annan gren afi
statsmachineriet, eller den militära hierar-!
kien, så lärer det ej behöfva visas huru myc-4
ket detta stånd är isoleradt ifrån det bor-(
gerliga samhället, dels genom en serskild!c
med yttersta stränghet disciplinerad organisa- s
sation, hvilken i förening med den inplantades
läran om den passiva lydnaden och den dra-1
komska subordinationen inom detta stånd, ickelc
blott i krigs- utan äfven i fredstid, ej blott
inom tjensten utan äfven utom densamma, syf-
tar att göra hela denna klass till en, hvad in-
dividerna beträffar så att säga medvetslös me-
kanism och förvandlar dem till lemmar som
blott kunna rö:a sig efter en enda högsta vilja;
dels ock genom serskilda straffiagar och un-
dantagsdomstolar, som just hafva den Nyss-
nämnda isoleringen från det öfriga samhället
till ändamål genom ett uppifrån nedåt gående
konseqvent skräcksystem, som medan det å
ena sidan gifver den underordnade nästan obe-
gränsadt till pris åt förmannens godtycke, å
den andra straffar med döden hvarj möjligt
utbrott af denne tillbaka i känslan af en liden
oförrätt.
Är det väl svårt att inse, hvilken makt det
ligger för en person i alt oinskränkt beherrska
sådana verktyg? och märk vä!, i fråga om
armåens och flottans disponerande eller så kal-
lade kommandomål behöfver konungen icke ens
öfverlägga med statsrådet, om det än vore fråga
om att flytta hela armeen ifrån ena ändan aflt
riket till den andra, såvidt sådant nemligend
lät sig göra utan serskilda penningeutgifter.
I frågan om förhållandet till utrikes makter,
äger konungen en lika oinskränkt myndighet.e
Ja! han, som allena beslutar, äger att afslutar
off- och defensiva allianser samt traktater, som kh
kunna vara af det mest vitala inflytande ochlk
möjligen sätta hela rikets välfärd på spel. r
Detta är likväl ännu på långt när icke allt.r
Konungen, som allena beslutar,, äger också li
afgöranderätten i sista hand uti alla sådana be-ls
svärsmål, som röra näringars utöfvande, indu-lt
striella anläggningar, frågor om rotering ochjs
rustning, om boställen af alla slag, om krono-s
arrenden och dertill hörande skyldigheter, om r
grundskatters och räntors utgörande, om för-d
tullningar och ännu mångfaldiga andra saker;iä
och slutligen finnas tvenne materiella intres-s
sen, hvilka lika väl som Bbörds- och prelatintres-d
set, alltid, i och för det inflytande de kunnag
utöfva på anslagen vid riksdagarna, egna sigs
till en ömsesidig dagtingan med den högsta
viljan; nemligen prohibitivintresset i tullfrågor
och privatbankintresset, båda beroende af pri-
vilegier och båda tillsammans bildande en gan-
ska betydlig och kringgripande penningearisto-
krati. Det har också nogsamt visat sig, hvad
dessa sednare förmått till sin egen fördel, då det);
förra eller prohitivivintresset varit mäktigt nogd
att tournera högsta makten sjelf till att tvennelu
gånger under hand frångå högtidligen och ill
formliga propositioner till Ständerna framställ-t
da grundsatser, och det sednare, oaktadt alia!
de varningar mot de framtida olägenheterna af .
Yv
AO KA mm Ch -— - —— rt vn mA — AA AA Re a rn
- 9
dess tilltagande välde, redan inom få år hun-
mt utbreda sitt! pappersmynt så öfver landet, (
att det kunnat utjaga större delen af riksban-lu
kens egna kreditsedlar ur den dagliga rörelsen. r
Om denna korta teckning är bokstafligen 4
sann, drag för drag hemtad ur regeringsfor-lq
mens egen ordalydelse jemte den närmaste erfa-;
renheten — och hvem kan väl bestrida det — lt
så lär det väl ej heller kunna nekas: att det!I
ku sgliga allenastyrandet i Sverge, genom sinf
maktfullkomlighet i afseende på sjelfva rege-t
ringsbesluten, genom sin oinskränkta myndig- a
het i valet af personer till embetsmän, genom)
sitt: envälde öfver hela den offentliga statsor-lr
ganismens inrättande, öfver armeen och flottan, Z
öfver den ekonomiska lagstiftningen, öfver för- v
-hållandet till främmande -makter; -öfver kyrkans 8
förnämsta embeten, öfver ett stort antal rätts-2
frågor, kan sträcka nerverna af sin vilja ända
ned i den enskildes hushållning och behof, sål4
vidt dessa komma i någon beröring med embets- 1;
män eller förvaltning, samt i sjelfva familjer-li
nas personliga intressen, och att dessutom i!b
följd af ställningar och förhållanden, en ömse-K
sidig hemlig dragningskraft existerar emellanf
den högsta politiska makten och de aristokra-!,
tiska eller! privilegierade intressena. st
Med undantag af Ryssland och Österrike!g
lärer icke något samhälle i Europa kunnao
framtes, der monarken äger ett så starkt ingri-2?
pande och centraliseradt välde, som detta. Det .
kunde i sjeifva verket sägas vara hvad den!
verkställande eller regeringsmaktens förhå lande!
till folket beträffär, helt och hållet en ryskla
organism genom sin sammansatta wverknings-lA
-— Er