nuvarande republikens förste president, yttrar
i ett af sina tal, i Amerika förgäfves sökt
erhålla samma rättigheter som de hvita, och ut-
tröttade af det på dem hvilande förtrycket,
vändt sig till Liberia såsom den enda asyl, der
de kunde få lefva lyckligt
Men månge af Liberias invånare äro ock fri-
köpta slafvar, som blifvit ditsände af koloni-
sationssällskapet, hvilket betalar utgifterna vid
öfverresan och underhåller dem de sex första
månaderna af deras vistande i Liberia. Efter
denna tid måste de söka underhålla sig sjelfva,
och medan många af dem rikligen förvärfva
sig lifvets uppehälle, lida andra hunger, eme-
dan de sakna arbetsdrift.
Då med koloniens utvidgning äfven dess be-
hof förökades, fann man sig föranlåten att lägga
tull på alla inkommande varor; men de bri-
tiska köpmännen vägrade att betala den, på
den grund att den nordamerikanska regerin-
gen genom traktater hade förbundit sig att
icke anlägga kolonier i Afrika. Denna vägran
föranledde att kolonisterna, hvilka numera kän-
de sig nog starka, fattade det beslut att införa
en sjelfständig regering; enhälligt afkastade de
det amerikanska oket och proklamerade sitt
lands oafhängighet under namn af Republiken
Liberia den 29 Juli 1847.
Republiken bibehöll den amerikanska flag-
gan utan stjernorna; den liberiska flaggan är blå
med en stor stjerna midtuti.
Presidentsplatsen erbjöds åt den hittillsva-
rande guvernören öfver den amerikanska ko-
lonien, mulatten J. J. Roberts, och han mot-
tog den. Derjemte utnämndes en vicepresi-
dent och en statssekreterare; äfven infördes en
högsta tullauktoritet; tvenne kamrar, sena-
tens och representanternas, skulle representera
landet.
Vidare fick hvarje distrikt (County), liksom
i Amerika, sina lokalöfverheter, såsom freds-
domare, den domare, hvilken för ordet i de
fyra gånger om året vexlande assiserna, nota-
rius publicus o. s. v.
Militärförfottningen är mycket enkel: ingen
stående här, endast milis, som sjelf måste an-
skaffa sig uniform och bekosta sitt uppehälle,
utom då den är i aktiv tjenstgöring. Efter ett
krigs slut eller när någons tjenstetid upphört,
erhålles en belöning, dels bestående i pennin-
gar, dels äfven i en offentlig bankett. Repub-
likens embetsmän tituleras honourable, och
högre milisofficerarnefbenämnas med deras mi-
litäriska titlar.
I republiken Liberia finnas tvenne tidningar;
den ena Liberia Herold innehåller, u!om lo-
kalunderrättelser, temligen mycket utländska
nyheter. I en artikel afhandlande frågan om
Liberias oafhängighet yttrade för en tid sedan
redaktören af denna tidning:
Den närvarande krisen är enligt min åsigt
den vigtigaste i hela vår historia. Hela Eu-
ropas och Amerikas blickar äro vända på
oss, och medan några betrakta oss med miss-
unsamhet, afundsjuka och hat, så finnas äf-
ven andra mera ädelt tänkande, hvilka med
förvåning betrakta detta fenomen, beun-
drande vår lilla kolonis exempellösa framsteg,
prisa våra om ock endast svaga ansträngnin-
gar och uppmuntra oss genom högljudt bifall
att vandra fram på vår mödosamma bana.n
Den andra tidningen, Afrikas Luminaryp,
utgifves af methodisternas missionssällskap, men
är regeringens organ; den är till största delen
af religiöst innehåll och meddelar endast få
utländska nyheter, utom korrespondenser från
missionärerna.
De vigtigaste exportartiklarne från Liberia
äro palmolja, pockenholtz och elfenben; men
utom handeln drifva invånarne betydligt åker-
bruk. I detta afseende meddelas följande ut-
drag ur en skrifvelse från S. A. Benson, do-
mare vid assiserna i Grand Basse County:
Med våra landtegendomar (farms) går det
raskt framåt. Min Jandtegendom har detta
år (1848) gifvit riklig afkastning, ty utom för-
råder, tillräckliga för 50 a 60 månader, har
jag erhållit 600 dollars endast för lifsmedel,
hvaraf största delen blifvit såld till krigsskepp.
På samma landsträcka, som framalstrat span-
mål, har jag plånterat kaffebuskar i rader.
Mitt åkerbruk inbringar mera än min bandel.
Ris produceras icke i tillräcklig mängd för
konsumtionen; deraf har uppstått en, ehuru
ännu obetydlig handel med Cap Mount och
närgränsande distrikter, hvarest denna artikel
odlas till öfverflöd.
Liberia eger endast ett par skepp och af!
dessa har nyligen det ena af 120 tons dräg-
tighet blifvit köpt af presidenten för att an-
vändas till tullskepp.
Ehuru denna republik ännu befinner sig i
sin första barndom (heter det i ofvananförda
skrift) så skall den dock sannolikt åstadkomma
mycket godt och nyttigt, och isynnerhet kan
den genom sitt exempel verka långt mera till
slafbandelns upphörande än alla blokader af
den afrikanska kusten.
MILITÄR-AFDELNING.
I Aftonposten har nu äfven en insändare
vttrat sig för inrättandet af Skutteaillen. och i