DE nn nn -— vn
— E:fter de Stockenströmska, Johanssonsks
och Hammarsköldska fallissementerna får man
och deita med allt skäl, höra från alla hål
fördömelser öfver de så kallade assignationer-
na, eller öfver enskildes rätt att utfärda tryckts
eller graverade invisningar på banken, ställda
till sedeihafvaren. Bore hade i går några
välgrundade anmärkningar härom, hvaraf vi
skola meddela ett utdrag, äfvensom tidningarna
från Fahblun och Westerås på det dystraste
måla dea der i orten rådande bestörtning öfver
hvad sor inträffat.
Så till vida lärer väl denna olyckliga kris
hvarom man endast kan säga att det måste :
hög grad förvåna att det ej oftare inträffa
med dessa invisningar, bära en helsosam frukt.
att nämnde anvisningsrätt till sedelhafvaren
:säkerligen varder afskaffad vid nästa riksdag.
men månne tillfället icke äfven ger anledning
att upprepa äfven ett annat ord, som sedar
många år utgjort Aftonbladets delenda est Car-
thago, i saramanhang dermed: vi mena nem-
ilgen ett upprepande af vårt gamla på-
stående om vådan äfven af bankernas sedlar
på smärre valörer och angelägenheten att få
såväl riksbankens som privatbankernas utbytta
mot klingande mynt. Pluraliteten har nästan
hittills alls icke velat höra på det örat och
ansett otänkbart att någon våda för dessa sed-
lars innehafvare kan uppstå, enär slutlig säker-
het finnes att tillgå; men med alltför stor lätt-
sinnighet har man allt hittills icke vårdat sig
om att tänka efter att intet bestämdt hin-
der finnes, det ja samma förlägenhet kan
inträffa för en bankassociation som för en en-
skild, och fordringsegarne blifva lidande oak-
tadt staien visar öfverskjutande tillgångar. Man
bör komma ibåg, att faran ligger ej blott i
äfventyret af en slutlig förlust, utan lika myc-
ket i den kalamitet som uppstår genom rö-
relsens himmande och vådsamma realisatio-
ners fra! vingande inom en större eller min-
dre del affärslifvet. Vi vilja för öfrigt hafva
nämnt detta blott i förbigående och lemna nu
några utdrag af de förutnämnda tidningarne.
Uti ;Bors läser man bland annat följande:
Det strider uppenbart emot all ordning, att låta
enskilda personers kreditpapper gå såsom mynt, och
dertill kommer att de enskilda icke kunna hafva nå-
n sådan rättighet, så vida de icke ge-
andet af assignationer å större belopp,
ti valuta i banken, bereda sig såväl godt-
görelse för de med assigneringsrätten förenade kost-
nader, som äfven någon behållning derutöfver).
Det med denna rättighet förenade förbud emot öf-
verassignering har icke inneburit någon säkerhet
deremot, och man kan icke annat än anse den i
ämnet utiärdade lag innefatta en tydlig uppmuntran
till sin egen öfverträdelse. Sådana hafva också icke
varit ovanliga; men man har ändå låtit saken hafva
sin gång, under det enfaldiga förmenandet, att all-
männa rörelsen kan skörda vinst, der den enskilde
erhåller sådan endast genom missbruk af sin kredit.
Det är bekant, att här i hufvudstaden och ännu
mera i nigra provinser ett betydligt antal af Ham-
marskölds assignationer äro- utelöpande. Enligt K.
F. den 42 Mars 1750 hafva dylika papper i kon-
kurs ej bättre rält än böter, eller erhålla ej betal-
ning förr än alla andra fordringsegare äro förnöjda.
Följaktligen har man icke att påräkna ringaste godt-
görelse för de utelöpande assignationerna. Af dem
torde en icke obetydlig del befinna sig i allmogens
och det mindre bemedlade folkets ego. Bland den
massa af olika pappersmynt, som finnes i vårt land,
är det icke möjligt för det okunnigare folket att be-
döma den olika säkerhet, som dessa kreditpapper
ega. De tagas utan urskiljning, och den fattige blir
således helt oskyldigt blottställd för förluster. Den
enskilde affärsmannen, som missbrukar sin assigne-
ringsrätt och sin kredit samt derigenom bedrager en
hel allmänhet, är visserligen i högsta grad klander-
värd; men klandret träffar här icke blott bedraga-
ren, utan äfven den lagstiftning, som icke endast
satt honom i tillfälle att draga fördel af bedrägeriet,
utan äfven på sätt och vis dertill uppmuntrat. All-
männa opinionen bör derför högljudt ogilla det hit-
tills följda assignerings-systemet, och man bör hop-
pas, att detsamma i följd deraf vid nästa riksdag
helt och hållet upphör.
I vårt land har man länge ropat öfver bristen på
kapitaler, och man har trott sig kunna afhjelpa denna
brist blott man skapat en massa myntrepresentativer,
utan att man betänkt, att sådana alltid böra hemta
—
) Här anse vi oss böra bifoga den anmärkningen,
för deras skull, som icke tänkt sig in närmare i
4e5Sa ämnen, icke såsom erinran emot Red. af
Bore, att uti en sådan vinst i sig sjelf icke ligger
något ondt, utan att den tvärtom i så måtto skulle
vara nyttig, som en ökad kapitaltillgång derigenom
beredes, endast att säkerheten icke derigenom äf-
ventyradas, Hela faran vore derföre förebyggd
om det föroskrefs; at invisningar ej finge ut-
ställas till ianehafvaren, utan till viss man celler
ordres, n vexlar, och skulle man från man
transporter Mona visserligen ginge det då icke
- AR ms fe Än ee
mange dan