tagit 300. och ett kreditbref på lika stor summa, vidare två banknoter, hvardera på 200 , tillsammans utgörande 1000 z. P. Lowter, Oxford-street, London., Robert grep ifrigt efter sin portfölj, den han fann tom. Derpå gick han till bordet, läste qvittot ännu en gång, gnuggade sig i ögonen och visste icke om han drömde eller var vaken; Det var ban!: ropade;han slutligen. Det är omöjligt aut taga miste på hans stil! Han ville endast ge mig en lektion... Men hur fan har han burit sig åt att han, kommit hit före mig ? En af hotellets uppassare inträdde. När kom den herrn; som bebodde det här rummet ? frågade Stevenson. i Uppassaren såg förvånad. på! honom. Stevenson förnyade sin fråga. Om det är herr Lowter, som ni menarp, Svarade han slutligen, så har han bott här något öfver ett år. I Robert stod .som förstenad. Då kan det icke vara han, mumlade han efter en lång stunds tystnad.. Då. måste. det vara fan sjelfl i ; Något tröstad af denna kloka slutsats räknade han efter hur mycket han hade qvar: i sin börs; det var jemt och nätt tillräckligt att kunna återvända till England. . Herr Lowters hus i London. var. ett verkligt palats; Bottenvåningen intogs-af ofantliga byråer, som voro ganska prydligt inredda och uppfyllda afen mängd kontorister...I första. våningen var bankirens kabinett beläget, som Stevensoa redan skildrat för oss. Ena sidan i detta kabinett ledde till det rum mrs Lowtier fordom bebott och hvilket Thomas Bage nu innehade. Mrs Lowter hade med sin dotter flyttat upp i andra våningen.