Algerien
och expeditionen mot Zaatcha.
irnal des DEbatsv meddelar följande upp-
gar i anledning af expeditionen mot Zaat-
cha, sova för ögonblicket synes hafva blifvit
medelpunkten för en betydlig förbindelse mel-
lan de arabiska stammarne i Algerien:
,Zuatcha är en af oaserna i Sahara-regionen,
som ligger söder om Tell. Man vet att Tell
är sädesregionen, och Sahara dadelpalmarnes
region. Den sydliga delen af Algerien är af
naturen indelad i 3 bälten.
Det första är bergslätternas bälte, som lig-
ger mellan Tell och Sahara, och hvarest finnas
några få jordstycken som äro lämpliga för åker-
bruk och gräsväxt, men spridda öfver en stor
sträcka, som i det hela är ofruktbar. Emot
söder siuttar landet nedåt och alla vattendrag
sydlig riktning, hvaremot de inom
alla norrut. Denna bergslätternas region
sluter sig till en lång kedja af berg och höj-
der, som sträcka sig från öster till vester med
mycke: olika höjd. De högsta punkterna äro
Uen-Nuza emeflan Hamza och Bazada, och
Djebel Aures emellan Batna och Biskara.
Det andra bältet är det Algeriska Sahara.
Detta bälte innehåller en stor mängd spridda
oaser, åtskilde af förfärliga ödemarker, dock
icke någorstädes så stora, att man hehöfver
tåga mer än i tre dagar, förr än man finner
vatten. Det är detta område som merendels
kallas den lilla öcknen. Det innehåller om-
kring 100 bofästade småstäder eller byar, så-
dana som Zaatcha, hvilka alla RHgga midt i nå-
gon oas af större eller mindre omfång, hvilken
vattnas utaf en och annan af de små åar, som
upprinna på de sydligaste utgreningarne från
de yttersta bergsarmarne i Tell, och hvilkas
Tell
vatten försinar i sanden. Den del af oasen,!
som ligger byarne närmast, är indelad i en
mängd irägårdar, omgifna med murar af obrändt
tegel. Man odlar der fruktträn och åtskilliga
köksväxter. Utanför trädgårdarne finnes en skog
af palmträn. Hela oasen vattnas genom diken,
som äro förenade med mycken konst. Hvart-
hän man icke kan leda vattnet, der är ingen
vegetation, der begynner ödemarken. Emed
lertid finnas dock på några ställen, efter höst-
regnet, e!1 slags gräs, som begagnas till foder!
för boskapen, men som förbrännes af solen un-
der sommaren. Hornboskap finnes icke i dessa
trakter; men invånarne äga hundratals kame-
ler och tusentals getter, förutan hästar tilll
krigsbruk och ett slags åsnor, som äro mycket
stora. Alla dessa byar äro omgifna med mu-
rar och grafvar. En sådan befästal ort kallas
Ksar, i pluralis Ksur.
En eller flera stammar hafva en gemensam
ksar, hvarest de bevara sina handelsvaror, sin
ull och den säd, som de köpt i Tell. Invå-
narne i dessa byar sysselsätta sig med diverse
industrigrenar; de hålla butiker, till hvilka no-
maderna komma för att göra sina inköp. En
ksar har ingen makt öfver det närgränsande
distriktet; det är tvertom nomadstammarne,
som äga herraväldet öfver dess invån?re: dessa l.
stammar äro liksom grundägare af oasen, och
byns invånare deras förpaktare, emedan man
anser byarne såsom ursprungligen anlagda af
nomaderna för att af dem begagnas såsom ma-
gasiner och tillflyktsorter.
nDet tredje bältet, som går längre söderut,
har långt färre oaser och städer eller byar;
man kan der få tåga temligen många dagar,
utan att finna vatten; men de få oaser, manj
träffar på, äro af en större utsträckning och
städerna äro betydligare. Söder om detta bälte
begynner den egentliga stora öcknen, hvilken
sträcker sig ända till negrernas land och hvil-
ken karavanerna icke kunna genomtåga på
mingre tid än 530 dagar.
Det Algieriska Sahara ligger under samma
breddsgrad, som den syriska öcknen, nemli-
gen från den 30:de till den 36:te breddsgraden
i en ofantlig sträcka, tre gånger så stor som
Tell, som från norr till söder endast är 40
franska mil i diameter.
Det bälte, hvarest ksarerna finnas, är un-
derkufvadt af Frankrike och styres af franska
auktoriteter, hvilka utnämna kaiderna, aghas
och stammarnes höfdingar. Det tredje sydli-
gaste bältet har icke varit besökt af den fran-
ska armåen. Det är icke nödvändigt för
Frankrike att: utöfva något direkt inflytande
på denna trakt, emedan den icke har något in-
flytande på förhållandena i Algerien i anseen-
de till den ofantliga ödemark, som skiljer den
derifrån, så att t. ex. den aflägsnaste oasen,
Metlili, ligger 250 franska mil från Algier.
Sådant är deremot icke fallet med det andra
bältet. Om stammarne i bergsslätternas region
och invånarne i närgränsande trakter af Sa-l
hara, !. ex. stammarne Angad, Hamian, Khaib,
Moktar, Naib och flera andra, icke höllos il
tygeln, så skulle de plundra det egentliga Al-
geriens område och uppvigla de-varånde stam-
mar till uppror. Det är för att hålla dem i
tygeln som man anlagt befästade läger utefter
den sydliga gränsen, nemligen i Sebdon,- Dati-
da, Saida, Tiaret, Teniet-el-Håd, Boghar, Sour-
el-Ghezlan (Aumale) och Batna, läger som ef-
ter hand blifva städer. -Det är i samma afsigt
som man lagt en fast garnison i Biskara, huf-
vudstaden i en oas-region, som kallas Ziban-
erna och hvartill Zaatcha hörer.
En annan sak, som är af största betydelse
för Algeriens välstånd samt för de:s och Frank-
rikes handel, nödgar oss att beherrska den till-
stötande delen af Sahara och stundom föra krig
på ett afstånd af 120 franska mil från kusten,
som är den egentliga basen för vårt herradö-
me. Detta är nemligen den indirekta, men
mycket betydliga handeln mellan Algier och
Sudan samt det öfriga central-Afrika, handeln
med konungariket Haussa (Sultan Bellous rike)
och med Tombuktu, som endast ligger en dags-
resa från Djoliba (Nigerfloden). Sakatu, huf-
vudstaden i Sudan, ligger under Konstanti-
achs meridian, och Tomhuktu undar Osane